Author: admin

Varje elev har en lagstadgad rätt att få stöd i rätt tid, men resurserna räcker idag inte till för att tillgodose elevernas stödbehov. FSL kräver att systemet för hur man tillgodoser stödbehov, den så kallade trestegsmodellen, revideras.

– Trestegsstödets finansiering måste öka, så att utbildningsanordnaren garanteras mera resurser för varje elev inom det allmänna, intensifierade eller särskilda stödet. När resurserna inte räcker till drabbas hela klassen, inte bara de elever som är i behov av stöd. Lärarkraften räcker inte till för hela gruppen, lärarnas arbetsbelastning blir ohållbar och vi upplever själva att vi inte kan tillgodose alla elevers behov, säger Christoffer Sourander, som under mötet omvaldes till fullmäktiges ordförande.

Undervisnings- och kulturminister Li Andersson har efterlyst att följande regering ska reservera 200 miljoner euro för en helhetsreform av stödet för inlärning. FSL stöder Anderssons förslag och efterlyser åtgärdsförslag också från andra partier.

Riksdagens biträdande justitieombudsman slog i oktober fast att lagstiftningen kring trestegsstödet inom den grundläggande utbildningen är bristfällig. En enkät genomförd av Undervisningssektorns fackorganisation OAJ visar också att inklusionen inte lyckas med de nuvarande resurserna.

– Vi ser på fältet att elevens lagstadgade rätt till stöd så tidigt som möjligt under lärstigen lider, och vi är måna om att lagen ska följas. Vi lärare behöver förutsättningar för att kunna sköta vårt jobb, Joakim Granqvist, som under mötet valdes till fullmäktiges vice ordförande.

Det är viktigt att precisera lagstiftningen gällande stödet och att uppdatera läroplansgrunderna så att de motsvarar lagstiftningen. FSL efterfrågar också en lagstiftad speciallärardimensionering och mindre undervisningsgrupper.

– Vi ser att i de kommuner där det faktiskt satsas så fungerar det. Vi behöver fler speciallärare och specialklasslärare för att kunna tillgodose varje elevs behov i alla kommuner. Klasslärare och ämneslärare kan inte åläggas att ge specialundervisning, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.

Inför riksdagsvalet 2023 vill FSL lyfta upp frågor om inklusion i samhällsdebatten.

– Om vi vill att den finländska skolan ska svara på framtidens behov är en omfattande satsning på utbildningen, från småbarnspedagogiken till högskolenivå, en nödvändighet. För att kunna trygga varje elevs skolgång, och samtidigt säkra ett hållbart samhällsbygge genom en skola som håller hög kvalitet behöver skolan tryggade resurser, säger Damlin.

– Jag ser fram emot att fortsätta jobba för att FSL framöver ska vara ett dynamiskt förbund och en stabil samarbetspart som bidrar till att hela Svenskfinland blir lite starkare. Nu siktar vi på att lyfta upp utbildningsfrågor på agendan inför riksdagsvalet 2023. Vill vi att den finländska skolan ska svara på framtidens behov måste det satsas på utbildning. Systemet för hur man tillgodoser elevers stödbehov, trestegsmodellen, måste revideras och lärares arbetsbelastning granskas. För det är ju så att vi lärare, vi tryggar framtiden, säger Inger Damlin.

Damlin utsågs till ordförande vid FSL:s fullmäktigemöte i Helsingfors den 3 juni 2020. FSL:s nyomvalda ordförande är utbildad klass-, ämnes-, invandrar- och speciallärare och jobbade tidigare som rektor för Korsholms högstadium. Damlin har gedigen facklig bakgrund, bland annat som representant i FSL:s fullmäktige och styrelse och som FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

Inga andra kandiderade i ordförandevalet. 

Fullmäktige valde också en ny styrelse för perioden 2023–2024:

Inger Damlin, ordförande 
Pamela Leka 
Anna Wahren 
Sabina Lindholm-Järvinen 
Karsten Steiner 
Marina Räfsbäck 
Jeanette Lindroos 
Jenny Teir  
Linda Molander-Finell

– Den här styrelsen kommer jobba under en mandatperiod i en turbulent och intensiv tid där riksdagsvalet, pandemins efterdyningar och världspolitiskt oroliga tider påverkar vår verksamhet. Därför blir det ett extra viktigt uppdrag för oss att trygga lärarrollens förutsättningar och den finlandssvenska skolans framtid, säger Damlin.