Author: admin

Därför hoppar jag i bilen och kör mot byn för att lyssna in några pensionerade lärare. Är nyfiken på att höra deras tankar.  Först möter jag aktiva Maj-Britt på promenad genom byn och går med henne en bit. Pratar pensionärsliv och möts av ett leende och orden: det var fint att vara lärare, liksom det är fint att vara pensionär!

Sätter mig i soffan hos Uffe och Brita och frågar hur det är att vara pensionerad lärare. Bästa tiden, utbrister de med enad stämma. “Men jag trivdes som klasslärare”, säger Brita. “Jag har aldrig känt ”nu måste jag gå till skolan”. Det var alltid trevligt att gå på jobb. Komma till skolan i god tid, sitta i lugn och ro och förbereda sig inför dagen för att sedan möta eleverna.”

Uffe som varit gymnastiklärare håller med. “Jag hade inte hållit på och undervisat i 36 år om jag inte gillat jobbet”. Uffe som jobbat både i 7–9 samt i gymnasiet tycker att det var fantastiskt att kunna följa ungdomar från 13–åringar fram till fullvuxna 19–åringar. Han skrattar till och säger: “Visst blir man också glad när omotiverade elever från skoltiden utvecklas som individer och en del har till och med blivit aktiva motionärer i vuxenlivet.”

Det finns ett behov av att dela minnen och byta erfarenheter från gemenskapen då och nu.   

Alla tre pensionärer pratar varmt om kollegiet och mötet med eleverna och arbetet man gjorde tillsammans. De pensionerade lärarna i byn träffas stadievis en till två gånger per år. Det finns ett behov av att dela minnen och byta erfarenheter från gemenskapen då och nu. 

Under föreningskursen på det nya årets sida kommer vi uppmana alla våra föreningar att uppmuntra till att ordna pensionärsträffar med målsättning att umgås, lära av varandra och skapa en plattform för fortsatt kontakt och samarbete. Det är viktigt att vi tar vara och lyssnar på tidigare lärares erfarenheter och lärdomar.

Dagens goda råd till lärare mitt i karriären lyder: Låt inte jobbet bli ditt allt! Ta tid för saker som gör dig glad, saker som du brinner för, saker som ger dig positiv energi. Då mår du bättre, och du blir en bättre lärare, en lärare som utstrålar energi, och då ska du se att övergången till pensionärslivet den dag det infaller också blir helt naturlig. 

Efter lillajul följde adventsljusstake och adventskalender, föra skinkan till rökeriet och lägga lutfisken i blöt. Varje dag var fylld med saker som måste göras före jul. Förväntan inför den stundande helgens fina gemenskap växte.

Byskolans julfest några dagar innan julafton var en välbesökt tillställning. Inför julfesten fick man alltid nya kläder. Jag kommer så väl ihåg min julfest i åk 2. Mamma hade av vinrött sammetstyg sytt en väst och en kjol åt mig. Pappas farbror, som bodde i Helsingfors (dit det var jäääättelångt på den tiden), hade sänt en spetsblus att ha under västen. Och skorna, helt underbara svarta lackskor i storlek 38. Skorna var på tok för stora då vi skulle dansa ringlekar, vilket de fortfarande är åt en 50-åring som har skostorlek 37.

Julfest med körsång, långa teaterpjäser och som avslutning ringlekar. Proppfulla salar där hela byn var närvarande, en skön och varm gemenskap. Och mitt i dansen kom han – tomten. Han delade ut julpåsar åt alla barn. Julpåsar innehållande ett äpple, en chokladstång och ett par karameller av sortern Fazers blandade. Vilken känsla att få öppna den färgglada påsen!

Då julfesten var över sniglade sig dagarna fram, det rådde pirrande förväntan. Så småningom kom den efterlängtade julen med julmiddag, jultomte och hela familjen samlad. Utöver familjen bjöd vi hos oss in ensamma. En tradition som min pappa månade om, att ingen ska behöva vara ensam. Alla ska få känna gemenskap, sitta runt julbordet – prata och skratta, dela några timmar av genuin gemenskap.

Det jobb ni gör spelar roll för varje individs framtid, för landets framtid.

Gemenskap hör julen till, men gemenskap är mycket större än så. Gemenskap är det vi delar varje dag. Gemenskap är sådant som man ibland tar lite för givet. Vardagens gemenskap är sådan att man saknar den först då man till exempel är borta från skolan. Tillhörighet skapar gemenskap – jätteviktiga ingredienser i livet för att vi ska få kraft att orka med vardagen.

Julen är en tid på året då vi vill visa uppskattning, visa omtanke och värme. Ni lärare och rektorer som möter vardagen i skolorna, ni är guld värda. Ni balanserar i den stressade vardagen, ni tar hand om och sprider trygghet. Det jobb ni gör spelar roll för varje individs framtid, för landets framtid. Var stolt över det yrke du valt – du har valt världens bästa yrke, och det är ni lärare som tryggar framtiden.

Jag är stolt över att som ordförande för Finlands svenska lärarförbund i dag få önska er alla en riktigt, riktigt Fin och God Jul!

Håx va snäll!