{mediagallery:70;FSL som påverkare och opinionsbildare}
Den här videon (målgrupp: lärare) får fritt visas t.ex. på kurser och tillställningar. Mer material som hör till strategin och LTF-sloganen finns i en egen mapp bland föreningarnas dokument här på intra!
Här finns Powerpoint-presentationen förbundsordförande presenterade för fullmäktige 20.4.2023 i Tammerfors.
Finlands Svenska Lärarförbund påminner om att sjunkande lärresultat, det läckande stödsystemet för invandrare och bristerna i trestegsstödet är utmaningar som inte kan lösas utan ökad finansiering. Regeringsförhandlarna måste komma ihåg satsningar på utbildningen, säger FSL:s fullmäktige som samlas till vårmöte i Tammerfors den 19–20 april.
Finansieringen till utbildningen behöver höjas till en hållbar nivå för att Finland ska kunna vända den negativa trenden i lärresultat. För att kunna lösa problemen i skolan måste utbildningsfinansieringen tas till en nordisk nivå (se tabell).
Vallöften om utbildning ska synas också i regeringsprogrammet, påpekar FSL. Kulturen där man gjort utbildningssatsningar genom projektfinansiering är inte hållbar. Det behövs långsiktiga satsningar för att öka antalet undervisningstimmar i de lägre årskurserna, förbättra trestegsstödet och tillgodose behovet av utökad elevvård.
Inlärningsresultaten kan inte förbättras om inte den ekonomiska satsningen på utbildning ökar, påpekar FSL:s fullmäktiges ordförande Christoffer Sourander.
– FSL påminner om att alla riksdagspartier i valkampanjen uttryckt att man vill satsa på utbildningen. Nu är det dags att gå från ord till handling och konkretisera det i ett regeringsprogram. Det behövs ett systemskifte inom utbildningspolitiken för att vi ska bibehålla grundtanken om en jämlik utbildning, allt annat är ett svek mot barn och ungdomar. Om inte regeringen tar huvudansvaret för likvärdiga förutsättningar går vi mot en segregering i samhället, säger Sourander.
PISA-resultaten från 2015 och 2019 visar att det även behövs satsningar på elever med invandrarbakgrund, som är till och med två år efter i sitt lärande i jämförelse med den finländska eleven i snitt. Invandrarelevers subjektiva rätt till stöd måste också lagstadgas för att vi ska få lärresultaten att flyga.
– Vi måste kunna garantera att eleverna har tillräckliga språkkunskaper för att klara av studier på andra stadiet och ha bättre förutsättningar att integreras i samhället, säger Sebastian Lindqvist, FSL:s representant i OAJ:s styrelse.
Lärare vet och ser vad som behövs, men det saknas resurser, stödfunktioner och tid. Det här leder tyvärr till samvetsstress hos lärare och en ständig känsla av otillräcklighet, påpekar FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
– Genom att se till att finansieringen är i gott skick främjar man samtidigt lärarnas ork i arbetet. Som lärare blir man ledsen och frustrerad när elever inte får det stöd som krävs. Satsningar på skolan stöder också elevernas välbefinnande, vilket är viktigare än någonsin när illamåendet bland de unga ökar, säger Damlin.
Om inte hela utbildningssystemet och lärstigen är fungerande i Finland kan vi inte heller förse högskolorna med studerande. Undervisnings- och kulturministeriets bildningsöversikt visar att andelen unga som har högskoleexamen i Finland bara är 40 procent. För 30 år sedan ledde Finland statistiken bland OECD-länderna, men har nu sjunkit till en 29:e plats.
– Det måste tydligt framgå i regeringsprogrammet att det krävs extra finansiering för att korrigera nuvarande stödsystem i grundskolan. Finlands konkurrenskraft kan endast tryggas genom att vi lyfter utbildningsnivån, säger Damlin.
Tabell: Helhetskostnader för grundläggande utbildning i de nordiska länderna.
Många visstidsanställda lärare drabbas av arbetslöshet till sommaren vilket avsevärt försämrar deras utkomstmöjligheter. OAJ har länge arbetat för bättre villkor och en del framsteg har gjorts. Nu i vår har vi äntligen fått en betydande förbättring till stånd inom UKTA-avtalsområdet, skriver OAJ i sin nyhet.
Ett förhandlingsresultat nåddes för universiteten 24.3 och 30.3 var det klart att alla avtalsparter godkänner lösningen. De nya kollektivavtalen för universitet och övningsskolor betonar allmänna förhöjningar. Den allmänna förhöjningen är 3,5 procent från 1.9.2023 och 2 procent från 1.3.2024. Det nya avtalet är tvåårigt.
Ett förhandlingsresultat nåddes för universiteten 24.3 och 30.3 var det klart att alla avtalsparter godkänner lösningen.
– Det var viktigt att nå ett resultat förhandlingsvägen. I det utmanande förhandlingsklimatet som nu råder är det här en skälig lösning. Förhandlingsresultatet fokuserar på allmänna förhöjningar som är viktiga i nuläget med tanke på köpkraften, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Den nya avtalsperioden är 1.4.2023–31.3.2025. Egentligen skulle förhandlingarna handla om löneförhöjningar för 2023, men att avtalet sades upp ledde det till att förhandlingarna kom att gälla också avtalsperiodens längd och löneförhöjningar för 2024.
I maj betalas en engångsersättning på 12,6 procent av månadslönen i mars 2023, dock minst 400 euro, till heltidsanställda arbetstagare vid universitet och övningsskolor. Deltidsanställda får engångsersättningen i proportion till deltidsarbetet. Också timlärare omfattas av engångsersättningen.
Engångsersättningen betalas om arbetsförhållandet har börjat senast 1.2, pågått utan avbrott och är i kraft 30.4 och att lön betalas i maj. Engångsersättningen betalas även till dem som är på graviditets-, föräldra- eller vårdledighet.
Avtalet innehåller också en lokal justeringspott på 0,5% som betalas från 1.12.2024. Den används enligt arbetsgivarens beslut till den uppgiftsrelaterade lönedelen. Den kan också användas till tillsvidare gällande kravtillägg eller individuell lönedel. Universiteten kan senast 30.9.2024 avtala om annat sätt att fördela potten.
Avtalet innehåller också en del uppgiftsrelaterade förhöjningar som inte automatiskt höjs med allmän förhöjning. I övningsskolorna höjs arvodet för klassföreståndaruppgifter i åk 7–9. Också ersättningen för deltagande i prov i anslutning till studerandeantagningen höjs. Båda höjs med 3,5 procent från 1.9.2023 och 2 procent från 1.3.2024.
Arvodet för förtroendemän och för arbetarskyddsfullmäktige höjs från början av september med 6 procent.
Avtalet för universiteten gäller omkring 150 FSL-medlemmar.
Löneförhöjningarna för universitet och övningsskolor 2023–2024
En fastslagen lärardimensionering, mindre byråkrati och klart definierade stödåtgärder. Det här är de åtgärder FSL föreslår för att förnya stödet för lärande och skolgång, det så kallade trestegsstödet. I den föreslagna reformen är det viktigaste att man direkt fattar bindande beslut om vilken form av stöd eleven ska få.
Både lärare och politiker har talat om bristerna i modellen för det så kallade trestegsstödet. FSL stöder den nya stödmodell OAJ föreslår.I den föreslagna reformen är det viktigaste att man direkt fattar bindande beslut om vilken form av stöd eleven ska få.
– Ett av problemen i dag är att stödet inte når fram till eleven i praktiken, även om det fattas ett administrativt beslut om elevens behov av stöd. I den nya modellen skulle mängden administrativa beslut minska, men besluten skulle tydligare definiera formen, mängden och intensiteten på det stöd som eleven ska få, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Då trestegsstödet infördes 2011 budgeterades inte extra medel för förverkligandet. I princip skulle stödet förverkligas utan extra resurser, men enligt en arbetskrävande modell. Dessutom har antalet elever i behov av stöd ökat, och i dag behöver var femte elev starkare stöd för sitt lärande. Lärarnas arbetsbelastning har ökat dramatiskt, men eleverna får ändå inte det stöd de har rätt till.
Till skillnad från andra länder inom exempelvis OECD har finansieringen till utbildningen sjunkit drastiskt i Finland, och i jämförelse med övriga nordiska länder satsar Finland minst på utbildning.
För att ge det stöd eleverna har rätt till behövs nu en lagstadgad speciallärardimensionering och lärardimensionering som begränsar gruppstorlekarna.
– Det här är i allra högsta grad en valfråga. Det är en omöjlig ekvation att förverkliga trestegsstödet utan resurser. Riksdagen beslutar om statsandelar som till stora delar ligger till grund för finansieringen av utbildningen i våra kommuner. Riksdagen är också det organ som stiftar lagar som ligger till grund för hur elevers rätt till stöd förverkligas, säger Damlin.
I dag finns det inte reella förutsättningar ute i skolorna att förverkliga lagens intention. Lärarna ser elevers behov, gör bedömningar och utredningar. Elever flyttas till nödvändig stödnivå, men på grund av resursbrist får eleven ändå inte det stöd hen har rätt till och behov av.
– Mest tydligt syns det här då elever överförs till det särskilda stödet med individuella mål, men utan att få den specialundervisning de har rätt till. Man ser en sänkt kravnivå och individualisering som en stödform, i stället för att ge konkret stöd som motsvarar det verkliga behovet. De elever som är inom det särskilda stödet borde rimligtvis få det bredaste stödet, säger Inger Damlin.