Author: admin

  • Löneförhöjningar från och med juni 2023

     

    Den här summan är ett resultat av våra senaste förhandlingar, där den viktigaste faktorn är att man även för UKTA kopplade löneförhöjningarna för 2023–2024 till tre avtal inom exportbranschen. Tack vare detta håller vi nu jämna steg med exportbranschen och med hjälp av löneutvecklingsprogrammet så torde gapet minska, säger Jens Mattfolk, ombudsman.

    Engångsarvodet betalas till de arbetstagare och tjänsteinnehavare som haft en oavbruten anställning under perioden 2.5.2023–31.5.2023. För deltidsanställda betalas arvodet i proportion till deltidsarbetstiden. Som deltidsprocent används den deltidsprocent som gäller 31.5.2023.  

     

    Justeringspotterna ger ytterligare lönetillägg för en del av personalen 

    Från och med den första juni 2023 finns också tre olika justeringspotter som man i kommuner och samkommuner ska fördela. Hur man fördelar justeringspotten bestäms under förhandlingar mellan förtroendemän och arbetsgivarens representanter. 

    – I praktiken bestäms då vem som ska dela på kakan i form av förhöjningar av uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare.  

    Förtroendemännen och de lokala arbetsgivarna informerar medlemmarna om hur de lokala justeringspotterna har fördelats. De nya uppgiftsrelaterade lönerna och de individuella tilläggen ska betalas senast inom två månader från och med 1.6.2023, i stora kommuner gäller inom tre månader.

    Läs mer om löner, tillägg och arvoden på vår webbsida.

  • Lärare tryggar framtiden-material

    I vår dokumentmapp hittar ni som förening logon, brevbotten etc. med vår slogan “Lärare tryggar framtiden”. Det är fritt fram att använda! 

  • Viktiga styrdokument

    Förbundet senaste fullmäktigemöte slog fast en strategi för perioden 2022-2026: FSL-strategi2022-2026

    Här hittar man förbundets verksamhetsplan för 2025: FSL:s verksamhetsplan 2025

    FSL har 2022 godkänt en hållbarhetspolicy för förbundet: pdf Hållbarhetspolicy för FSL

    Här är de av Patient- och registerstyrelsens förhandsgranskade och av kongressen godkända stadgarna för FSL: pdf Stadgar_FSL

    Under verksamhetsperioden 2024-2026 är FSL:s slogan Lärare tryggar framtiden.

  • Viktiga styrdokument

    Förbundet senaste fullmäktigemöte slog fast en strategi för perioden 2022-2026: FSL-strategi2022-2026

    Här hittar man förbundets verksamhetsplan för 2024: Verksamhetsplan 2024

    FSL har 2022 godkänt en hållbarhetspolicy för förbundet: pdf Hållbarhetspolicy för FSL

    Här är de av Patient- och registerstyrelsens förhandsgranskade och av kongressen godkända stadgarna för FSL: pdf Stadgar_FSL

    Under verksamhetsperioden 2024-2026 är FSL:s slogan Lärare tryggar framtiden.

  • Ny KIILA-rehabilitering för FSL:are 2023-2024

    KIILA-rehabiliteringen är yrkesinriktad rehabilitering som ska bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren. Nu ordnas en ny kurs med start 27.11.2023.

  • Ny KIILA-rehabilitering för FSL:are 2023-2024

     

    OBS! KIILA-kursen med start i november 2023 är full! 

    För vem?

     

    • Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
    • Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
    • Du upplever att läraryrkets psykosociala belastning äventyrar eller är på väg att äventyra din arbetshälsa. Stress, utmanande relationer på arbetsplatsen eller begränsade resurser är exempel på sådant som kan försämra din arbetsförmåga.

    • Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.

     

    Mål

    Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.

     

    Tidtabell

    Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 2-4 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

    Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen nummer 88512:

    Öppenvårdsdygn 27.11.2023 (1 dygn)

    1. Grupperioden 28-30.11.2023(3 dygn)

    2. Grupperioden 6-10.5.2024 (5 dygn)

    3. Grupperioden 4-8.11.2024 (5 dygn)

    Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering

    Ta kontakt med egen företagshälsovård. Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren. Egen ansökan med bilagor inlämnas till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.

    Mer information

    Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
    jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360

    Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
    jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023

  • Jättenedskärningar för utbildningen planeras i regeringsförhandlingarna – kan leda till att 100 läroanstalter stängs

    Enligt uppgifter i offentligheten planerar regeringsförhandlarna, utgående från förslag från finansministeriet, nedskärningar på upp till 50 procent i finansieringen för den fria bildningen. Detta skulle få drastiska följder bland annat för sysselsättningen, det kontinuerliga lärandet, befolkningens välmående och den regionala jämlikheten. Som en följd av nedskärningarna skulle många läroanstalter få sätta lapp på luckan, konstaterar 14 aktörer i ett gemensamt ställningstagande.

  • Jättenedskärningar för utbildningen planeras i regeringsförhandlingarna – kan leda till att 100 läroanstalter stängs

    En bred grupp som representerar arbetstagare, läroinrättningar och utbildningsanordnare lyfter fram de varierande följder nedskärningarna skulle få:

    Nedskärningarna skulle äventyra sysselsättnings- och kunskapsmålsättningarna

    Nedskärningar i det fria bildningsarbetet skulle göra det svårt att nå den kommande regeringens sysselsättningsmålsättningar.

    Läroanstalter inom det fria bildningsarbetet är bland annat folkhögskolorna, medborgarinstituten, studiecentralerna och sommaruniversiteten. De erbjuder yrkesinriktad fortbildning och lär också ut grundfärdigheter som behövs i vardagen och i arbetslivet, så som informationsteknologi och främmande språk. På detta sätt främjar man arbetsförmågan och sysselsättningsmöjligheterna.

    Då man talar om effekter på sysselsättningen kan man inte heller avfärda nedskärningarnas effekt på arbetsplatserna inom den fria bildningen. En nedskärning på till exempel 70 miljoner euro skulle motsvara en stängning av mer än 130 mindre läroanstalter.

    Ett nytt hinder för en höjning av utbildningsnivån

    Om nedskärningarna förverkligas skulle det också försvaga möjligheterna att höja folkets bildningsnivå då många sommaruniversitet sannolikt också skulle vara tvungna att upphöra med sin verksamhet. Samtidigt skulle också högskolestudiernas regionala tillgänglighet minska drastiskt.

    Det fria bildningsarbetet är en viktig lågtröskelväg mot universitets- och yrkeshögskoleexamina. Sommaruniversiteten ordnar årligen högskoleutbildning för 65 000 studiepoäng och i alla läroanstalter inom den fria bildningen genomförs högskolestudier för sammanlagt ungefär 100 000 studiepoäng.

    Ett glesnande nätverk av läroanstalter skulle drabba små orter hårdast

    En stängning av läroanstalter skulle drabba främst små kommuner, där hobby- och studiemöjligheterna redan sen tidigare är färre än i stora städer.

    Detta skulle öka marginaliseringen och ytterligare påskynda ojämlikheten mellan olika regioner och de som bor i olika delar av Finland. Medborgarnas grundlagsenliga rättigheter till bildning skulle inte längre förverkligas i Finland.

    Vi har inte råd att skära ner på smidigt kompetensfrämjande

    Årligen deltar 1,5 miljoner finländare i det fria bildningsarbetet och en stor del av studerandena är arbetslösa, pensionärer eller studerande. Genom en höjning av kursavgifterna kan man inte lappa det hål som uppstår i finansieringen på grund av nedskärningarna.

    Avgiftsförhöjningar skulle till och med kunna förhindra dem som är i störst behov av utbildningen att delta i kurserna. Om hälften av finansieringen försvinner måste kursavgifterna till och med fördubblas. Då levnadskostnaderna också i övrigt har stigit skulle många inte längre ha råd att delta i läroanstalternas verksamhet.

    Det är också viktigt att det runtom i Finland också i fortsättningen finns läroanstalter som smidigt kan reagera. Till exempel kunde de ukrainare som kom till Finland som en följd av Rysslands anfallskrig med hjälp av fria bildningens läroanstalter snabbt och smidigt få utbildning som främjar integration.

    Trygga förutsättningar för inlärning förstör dem inte

    Om nedskärningarna förverkligas skulle det slå hårt mot hela folkets förutsättningar att med låg tröskel genom hela livet lära sig något nytt. Studier inom den fria bildningen hjälper individen att upprätthålla funktionsförmågan och den mentala hälsan, och förebygger utslagning och depression. En euro som satsats på den fria bildningen har beräknats producera samhället till och med över fem euro. Avkastningen föds av det att utgifterna för social- och hälsovård minskar samtidigt som de studerandes arbetslivsfärdigheter och motivation att utveckla sig själv ökar.

    Den kommande regeringen måste trygga förutsättningarna för den fria bildningens nätverk av läroinrättningar, inte förstöra dem.

    Undertecknare

    • Aikuisopettajien liitto AKOL
    • Akava
    • Bildningsalliansen
    • Finlands svenska lärarförbund FSL
    • Kansalaisopistojen Liitto KOL
    • Kansanopistoyhdistys
    • Opetusalan Ammattijärjestö OAJ
    • Opintokeskukset ry
    • Sivistystyönantajat
    • STTK
    • Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
    • Suomen kesäyliopistot ry
    • Suomen Kuntaliitto ry
    • Vapaa Sivistystyö ry
  • Nu ska FSL:s studerandeverksamhet sparkas i gång vid Helsingfors universitet

    Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har verkat vid Åbo Akademi i Vasa i omkring 50 år. Men vid Helsingfors universitet har det inte funnits någon verksamhet att tala om. Det ska det bli ändring på då FSLF strukturerar om i sin organisation, skriver tidningen Läraren. Vår målsättning är att ha över 50 medlemmar före årsskiftet, säger Hilda Jungar, ordförande för den nygrundade FSLF-sektionen vid Helsingfors universitet.

  • Ville trampar för ett utbildningsvänligt regeringsprogram

    Utanför Ständerhuset i Helsingfors har lärarfacken OAJ och FSL parkerat sin cykel. Varje morgon inför dagens regeringsförhandlingar bjuds det på kaffe, xylitolpastiller och en påminnelse om vad partierna lovade inför riksdagsvalet. Läs mer i Läraren!