Lärarjobbet är i princip oändligt men ”Nu får det räcka!”. Idag lanserar vi en kampanj med målet att varje FSL:are skulle bli lite bättre på att sätta gränser i sitt arbete. Samplaneringen kan till exempel inte överskridas, du är inte heller skyldig att vara tillgänglig 24/7. Inte minst med tanke på arbetsvälmåendet är det viktigt att öka medlemskårens förståelse för hur arbetstiden, lönen och anställningarna är uppbyggda. Välkommen till vår kampanjsida – en handbok i miniformat kring arbetstid, lön och anställning.
Author: admin
-
FSL bjöd in en panel för att diskutera mobilen i skolan – se diskussionen här
Det är jättebra att vi för den här diskussionen, någoting måste göras, säger Micaela Romantschuk från Hem och Skola, en av deltagarna i FSL:s panel om mobilanvändningen i skolan. Forskaren Mirjam Kalland efterlyser en kritisk granskning av den digitaliserade undervisningen och säger att elever behöver regleras för att lära sig självreglering. För att skapa bättre förutsättningar för lärandet behövs också en tydlighet i lagstiftningen, konstaterar Inger Damlin, förbundsordförande för FSL. Se hela diskussionen här!
-
FSL bjöd in en panel för att diskutera mobilen i skolan – se diskussionen här
Den 22 augusti sände FSL en paneldiskussion med fokus på mobilanvändningen i skolan. Inför diskussionen sände FSL ut en enkät till våra medlemmar. Här kan man läsa mer om vad de finlandssvenska lärarna anser i frågan. Så här rapporterar tidningen Läraren från paneldiskussionen.
{mediagallery:75;Studio FSL om mobilanvändningen i skolan}
I panelen: Inger Damlin, förbundsordförande för FSL, Mirjam Kalland, professor och barnpsykolog, Linda Mannila, docent i datavetenskap, Esbjörn Hägerstedt, rektor för Karis-Billnäs gymnasium i Raseborg, Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola samt Ann-Sofi Loo, ämneslärare i åk 7–9 för att diskutera resultaten och hur en skolvardag med mobiltelefoner borde se ut i fortsättningen. Tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm leder diskussionen.
-
“Lärare med gränser” blev “Nu får det räcka”
Målsättningarna är långt de samma egentligen och så även behovet av kampanjen. Flertalet av våra undersökningar visar på en ökande arbetsmängd över hela fältet. Men avtalet är till stor del detsamma, arbetstiden du har för att sköta ditt arbete är densamma. Många undersökningar har också visat på en ökad stress, arbetslivsbarometern och rektorsbarometern från de senaste åren talar sitt tydliga språk. Syftet med “Nu får det räcka” är därför också att värna om medlemmarnas arbetshälsa på kort och lång sikt.
För lärare med USK-arbetstid finns inte ett tak för arbetstiden, gränsen måste alltså sättas av den enskilda läraren. För de med årsarbetstid, eller rektorer med byråarbetstid, finns en övre gräns men likväl gäller det att förhålla sig till den gränsen. Nu får det räcka-kampanjen handlar om att påminna om de ramar som redan finns, som man borde förhålla sig till och som det skulle vara nyttigt att reflektera över då och då.
Kampanjen strävar efter att göra dig FSL-medlem medveten om vad som gäller på arbetsmarknaden, i arbetslivet, hur din lön beräknas och annan kunskap som vi vet är bra att ha i bakfickan.
Fortfarande sker det också misstag eller sådant som inte är lagligt i arbetslivet. Flera visstidsanställningar på varandra utan grundad anledning, en miss någonstans som leder till fel lön under längre tid och där läraren många gånger inte ens känner till att lönen är fel. Kampanjen strävar efter att göra dig FSL-medlem medveten om vad som gäller på arbetsmarknaden, i arbetslivet, hur din lön beräknas och annan kunskap som vi vet är bra att ha i bakfickan.
I dagens skola och samhälle är tempot ofta högt. Det ställs stora krav på dig som lärare, rektor, utbildare. Kraven ställs i olika mån av samhället, läroplanen, vårdnadshavare och inte sällan också av dig själv och det här kommer troligtvis inte att ändra nämnvärt, inte på kort sikt. I allt detta tror jag att det är bra för dig att känna till, eller påminnas om, ramarna för ditt arbete och få tips på hur du kan förhålla dig till dem. Att våga säga nu får det räcka för idag, det kommer en ny dag imorgon.
Jens Mattfolk, ombudsman på FSL
-
Organisationerna: Regeringen måste slopa nedskärningarna inom fritt bildningsarbete
Arbetsmarknads- och bildningssektorns organisationer kräver att landets regering slopar de nedskärningar som berör folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet, studiecentraler och idrottsutbildningscenter. Om nedskärningarna förverkligas äventyrar det omfattningen av läroinrättningsnätverket.
-
Organisationerna: Regeringen måste slopa nedskärningarna inom fritt bildningsarbete
I regeringsprogrammet riktar man mot läroinrättningarna inom fritt bildningsarbete en inbesparing på 25 miljoner. Läroinrättningarna ordnar utbildningar för alla finländare. Finansieringen för fritt bildningsarbete är ca. 180 miljoner euro, nedskärningen är 14 procent av hela finansieringen.
Nedskärningarna påverkar sommaruniversitetens och studiecentralernas utbildningar speciellt kraftigt, eftersom 40 procent av deras finansiering skärs bort.
Inom fritt bildningsarbete finns det 291 läroinrättningar, som anordnade 81 000 olika utbildningar för 1,1 miljoner finländare år 2021.
Organisationerna kräver att regeringen slopar nedskärningarna i höstens budgetria. Inbesparingarna äventyrar både det existerande nätverk av mångsidiga läroinrättningar som finns och deras möjligheter att utöva sitt lagstadgade bildningsuppdrag. Det är inte möjligt att kompensera bortfallet av statlig finansiering genom att höja studieavgifterna.
Nätverket av läroinrättningar skulle förminskas och utbildningstjänster skulle försvinna, speciellt i mindre kommuner. Nedskärningarna skulle äventyra finländarnas jämlika möjligheter till kontinuerligt lärande. På många orter skulle den arbetsföra befolkningens möjligheter till studier försvåras. Kommunernas möjligheter att främja invånarnas välmående och kompetensutveckling skulle försvåras. Förbundsaktiva och volontärers möjlighet till utbildning skulle minska och ett kompetent civilsamhälle skulle förfalla.
Nedskärningarna kommer också att försvaga den undervisande och administrativa personalens samt stödtjänsternas sysselsättning, eftersom nedskärningen på 25 miljoner planeras träda i kraft genast i början av år 2024. Detta stöder inte en behärskad strukturell utveckling. Personalens löner är vid sidan om fastigheter och material de största utgiftsposterna.
Enligt regeringsprogrammet är ungas utanförskap och illamående, arbetslöshet och å andra sidan arbetskraftsbrist, försämring av utbildningsnivån, kompetensbrist, bristfälliga grundläggande färdigheter, åldrandet och det ökade behovet av social- och hälsovårdstjänster samt förstärkande av demokratin och försäkrandet av medborgarsamhällets livskraft de största utmaningarna i Finland.
Organisationerna vill poängtera att fritt bildningsarbete svarar mot de här utmaningarna och utbildningarna är kostnadseffektiva. De planerande nedskärningarna skulle äventyra förverkligande av de målsättningar regeringen själv lagt upp i sitt program. Dessutom försvagas medborgarnas möjligheter att uppfylla rätten till bildning.
Aikuisopettajien liitto AKOL
Akava
Bildningsalliansen
Finlands svenska lärarförbund FSL
Kansalaisopistojen Liitto KOL
Suomen Kansanopistoyhdistys ry
Opetusalan Ammattijärjestö OAJ
Opintokeskukset ry
Sivistystyönantajat
STTK
Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK
Suomen kesäyliopistot ry
Vapaa Sivistystyö ry -
Ingers inlägg: Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar
Höstens budgetmanglingar ute i kommunerna kommer inte att bli lätta. Ekonomin är tuff och risken finns att man enbart stirrar på siffrorna utan att analysera följderna av besluten. Ni lärare och rektorer förstår vad följderna av besluten blir. En snygg budget där skolbygget inte rymdes med eller en framflyttad sanering av ett skolhus kan sätta livslånga spår i barns och ungas hälsa och välmående. Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin, skriver förbundsordförande Inger Damlin.
-
Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar
Då vi pratar om att satsa på skolan tänker vi stort, vi tänker på barn och unga som är vår framtid, vi tänker på välfärdssamhället. Att vi värnar om ett gott och respektfullt samarbetsklimat mellan lärarföreningar, arbetsgivare och politiker är viktigt för att kunna trygga kvalitén på vår utbildning.
Här kommer våra lärarföreningar in. Känslan av att det som görs spelar roll skapar engagemang och är en drivkraft för hela lärarföreningen. En stark samhörighet bland medlemmarna ger tyngd i det lokala påverkningsarbetet och därför jag glad när jag hör hur våra lärarföreningar engagerar och aktiverar medlemmarna.
Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad.
Höstens budgetmanglingar ute i kommunerna kommer inte att bli lätta. Ekonomin är tuff och risken finns att man enbart stirrar på siffrorna utan att analysera följderna av besluten. Försummas investeringarna i utbildningen kan konsekvenserna bli förödande. Vi pratar till exempel om sociala problem, utslagning och en svag tro på framtiden.
Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin.
Ni lärare och rektorer förstår vad följderna av besluten blir. En snygg budget där skolbygget inte rymdes med eller en framflyttad sanering av ett skolhus kan sätta livslånga spår i barns och ungas hälsa och välmående. Ni vet att en undervisningsgrupp på 30 ger minimalt med lärartid för varje elev, värdefull tid nu när lärresultaten sjunker och illamåendet växer och behovet av stöd är större än någonsin. Ni känner till målen i läroplanen och vilka läromedel, material och tekniska verktyg som behövs. Det här sådant vi måste kunna kräva för att garantera jämlikheten i skolan.
Det är nu er insats i form av till exempel skrivelser, telefonsamtal och möten gör skillnad. Det är nu när politiker ute i kommunerna sitter och vänder på slantarna som vi måste påverka besluten i rätt riktning. Styrkan i Finlands svenska lärarförbund ligger i våra lärarföreningar och ert engagemang på lokalnivå.
-
OAJ:s styrelse: Vi söker lösningar förhandlingsvägen och genom påverkan men höjer organisationsberedskapen
Regeringens förslag till ändringar i arbetslagstiftningen försämrar löntagarnas ställning och ökar otryggheten och osäkerheten på arbetsmarknaden. OAJ är särskilt kritisk till den lagstadgade exportdrivna arbetsmarknadsmodellen som föreslås i regeringsprogrammet. OAJ:s styrelse har diskuterat regeringsprogrammets arbetslivsmål och organisationen förbereder sig på organisatoriska åtgärder. Läs mer på OAJ:s webbsida.
-
En majoritet av de finlandssvenska lärarna vill skärpa lagen kring mobilanvändningen i skolan
Över hälften av alla lärare inom grundskolan och på andra stadiet efterlyser tydligare lagstiftning i frågan om mobilanvändningen i skolan. Det här visar Finlands svenska lärarförbunds medlemsundersökning vid skolstarten 2023. Mobilerna utgör ett problem främst under lektionstid men även under raster och skolmåltider.
– Lärarna vill se en tydlighet i lagstiftningen för att bättre kunna fullfölja sitt pedagogiska ansvar, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
En mer preciserad lagstiftning skulle förbättra elevernas koncentration och lärande och ha en positiv inverkan på trivseln och tryggheten. Spelreglerna i skolan skulle också bli tydligare, anser lärarna.
– Det behöver bli lättare att i förebyggande syfte reglera mobilanvändningen och på så sätt skapa en trygg skolmiljö som främjar lärandet, säger Damlin.
Utmaningarna börjar i högklasserna
Undersökningen visar att utmaningarna med mobilen i skolan börjar dyka upp när eleverna blir lite äldre. Bland lärarna i klass 1–6 uppger 24 procent att mobilanvändningen är ett problem i skolan, motsvarande siffra i klass 7–9 är 84 procent och på andra stadiet 72 procent.
– Lagstiftningen måste preciseras så att den går att tillämpa på de olika stadierna, konstaterar Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Ett totalförbud inte rimligt
85 procent av lärarna säger nej till ett totalförbud av mobiltelefoner i skolan.
– Det är varken rimligt eller ändamålsenligt att förbjuda mobiltelefonerna i skolan. Däremot visar vår undersökning att det finns ett behov av mer redskap för att komma åt den mobilanvändning som stör och sätter käppar i hjulen för trivseln, tryggheten och lärandet, säger Damlin.
Undersökningen skickades ut till 3778 lärare inom grundskolan och på andra stadiet under augusti 2023. 1272 svar kom in, vilket ger en svarsprocent på ungefär 34.
Mobilanvändningen i skolan_undersökningsresultat_0823_FSL_2 (Ny version uppladdad 17.1.2024. Den tidigare verionen innehöll en felaktig graf för frågan om lärarnas åsikt kring totalförbud av mobiler i skolan.)Studio FSL
På vår Facebooksida pågår just nu en paneldiskussion på temat mobilanvändningen i skolan. Diskussionen bandas och kan ses i efterhand.