Author: admin

För lärare inom den privata sektorn, scrolla ner i artikeln!

Syftet med de nya bestämmelserna är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön, till exempel så att en lärare som har en veckas tjänstledigt före jullovet ska bli utan lön för jullovet.

– Däremot vill man få lärarna att anhålla om en sammanhängande tjänstledighet så att tjänstledigheten inte avbryts bara för den kortvariga skolferien, säger Pocke Wikström, FSL:s förbundssekreterare.

Betalning av löneförmåner under en kort skolferie förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den kortvariga ferien. Om antalet arbetsdagar inte uppfylls, har läraren inte rätt till lön för det kortvariga avbrottet, även om läraren inte är tjänstledig då.

– Man vill göra systemet mer rättvist. Det går alltså inte längre att återgå till tjänst en dag före ett lov och lyfta lön under lovet. Den lönen ska gå till den vikarierande läraren, säger Wikström.

Han uppmanar lärarna att vara i kontakt med den lokala förtroendemannen om man är osäker på hur en oavlönad tjänstledighet påverkar lönen. På lokalnivå är det också bra att tydliggöra hur de nya bestämmelserna tolkas.

 

Minskad lön under sommaravbrottet – kommunalt anställda lärare

Om en kommunalt anställd lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd.

– Ledigheter som minskar lönen för sommaravbrottet är till exempel alterneringsledighet eller studieledighet, säger Wikström.

Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdrag görs inte om en lärartjänsteinnehavare har haft oavlönad ledighet under hela läsåret (12 månader) eller om lärarens oavlönade tjänstledighet som överstiger 60 kalenderdagar varar minst fram till början av den kalkylerade semestern 16.6. Den nya avtalsbestämmelsen gäller ledigheter som ansökts och beviljats efter 31.5.2023.

Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten.

Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1. Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.

Räknexempel 1: En lärare är oavlönat tjänstledig från 1.2.2024 – 31.5.2024. De första 60 kalenderdagarna oavlönad tjänstledighet under året sträcker sig från 1.2 – 31.3 (29 dagar i februari då 2024 är ett skottår + 31 dagar i mars. Arbetsdagarnas antal mellan 1.4 – 31.5 är 42. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3500 €/30 = 116,67€. Dagslönen multipliceras med antalet dagar läraren varit oavlönat tjänstledig utöver de 60 kalenderdagarna 116,67 € x 42= 4900,14 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 4900,14 € x 0,1 = 490,01 €.   Räknexempel 2: Lärarens andra period av vårdledighet är 10.8 – 22.12.2023. Läraren återvänder till jobbet 8 januari då vårterminen inleds. Lärarens ordinarie lön är 3990 €. Skolans jullov inleds 23.12 och läraren inleder arbetet från och med skolans första arbetsdag i januari. Läraren har då rätt till lön under jullovet. Lönen under sommaren minskas för perioden 7.10 – 22.12 med sammanlagt med 50 skoldagar. Lönen minskas således med 656 € (50 x 0,1 x 3990/30).

 

Minskad lön – lärare inom den privata sektorn

Betalning av löneförmåner under en kortvarig avbrottsperiod eller ledig period förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar före och/eller efter den kortvariga avbrottsperioden eller lediga perioden. Om antalet arbetsdagar inte uppfylls, har läraren inte rätt till lön för det kortvariga avbrottet, även om läraren inte är tjänstledig då.

Lön betalas inte heller för avbrottsperioden eller lediga perioden om det är frågan om en graviditets- eller föräldraledighet som upphör strax före avbrottet/lediga perioden och läraren inte återgår till arbetet omedelbart efter avbrottet/lediga perioden.

Avdrag på sommarlönen

Om en lärare inom den privata sektorn under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd. Den nya avtalsbestämmelsen gäller ledigheter som börjar 1.1.2023 eller senare.

Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att räkna antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre).

Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1. Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade. Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).’

Räkneexempel En lärare är studieledig under vårterminen 1.1–2.6. Antalet är arbetsdagar i läroanstalten är 103. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3780 €/30 = 126€. Antalet arbetsdagar multipliceras med dagslönen, alltså 103 x 126 € = 12 978 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 12 978 x 0,1 = 1297,80 € dras från sommarlönen.

 

 

 

Sundqvist är hemma från Jakobstad och har de senaste åtta åren jobbat som ekonomikonsult på ett företag med kontor i Vasa.

Tre personer sökte jobbet som förbundsekonom. Samtliga intervjuades och förbundsstyrelsen utsåg Sundqvist till befattningen på styrelsemötet 9.10.2023.

Sundqvist tar över när vår nuvarande förbundsekonom Lis-Britt Bergman går i pension.