Ta gärna en titt på vår kampanjsida för Nu får det räcka!
Idag klockan 15.00-16.30 kan du som FSL:are lyssna på när våra rådgivare Pocke Wikström och Jens Mattfolk svarar på en mängd intressanta medlemsfrågor. Du kommer till webbinariet genom att logga in till medlemsintran och klicka på länken på första sidan. Välkommen med!
Stödsystemet i skolan ska revideras och Finlands svenska lärarförbund välkomnar förnyelsen. Lärarkåren önskar bland annat färre stödnivåer och en förenklad dokumentation för att minska på byråkratin och skapa mer tid för att stöda. Vi behöver också en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas, säger ordförande Inger Damlin.
Undervisnings- och kulturministeriet har inlett processen med att revidera lagstiftningen som berör stödsystemet i grundskolan. FSL har bidragit med den finlandssvenska lärarkårens åsikter under ett hörande i november 2023.
– Den här förnyelsen har vi efterlyst ett bra tag. Lärarna och rektorerna har under många år poängterat bristerna i trestegsstödet och det faktum att elevernas rätt till stöd inte uppfylls, säger Inger Damlin, förbundsordförande för FSL.
Elevernas stödbehov har ökat stadigt under många år. Enligt siffror från Statistikcentralen fick 24 procent av eleverna intensifierat eller särskilt stöd år 2022.
En undersökning gjord ifjol av undervisningssektorns fackorganisation OAJ visar att hela 90 procent av lärarna och rektorerna i grundskolan upplever att inklusionen inte fungerar med de resurser som finns.
– Systemet fallerar och eleverna får betala ett högt pris för det här. Det här skapar också en samvetsstress för många inom yrkeskåren, säger Damlin.
I dagsläget görs många planer för stöd som i praktiken inte kan förverkligas eftersom resurserna saknas. Stödsystemet sviker elever varje dag.
– Vi behöver en bindande lagstiftning som garanterar de resurser som behövs för att elevens rätt till stöd ska förverkligas. För att trygga jämlikheten får det inte finnas utrymme för lokala tolkningar, säger Damlin.
FSL anser att den här aspekten är helt avgörande för att elevernas lagstadgade rätt till stöd ska förverkligas.
FSL ifrågasätter behovet av tre stödnivåer: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Kunde det räcka med ett allmänt och ett särskilt stöd?
– För varje gång en elev förflyttas mellan stödnivåer ska en ny plan för lärande göras upp. Det här är tidskrävande, säger Pamela Leka, speciallärare och vice ordförande i FSL.
Gränserna mellan de två första stödnivåerna är i dagsläget luddiga och föder onödig byråkrati.
– Det skulle vara mera motiverat att sätta fokus på de olika stödformerna istället för att fundera på vilken nivå det rör sig om.
Damlin framhåller också att antalet elever som har behov av stöd för sin skolgång snarare än sin inlärning upplevs ha ökat.
– Vi behöver ett modernare stödsystem för elever som till exempel kämpar med psykisk ohälsa eller har en hög skolfrånvaro.
De lärare som FSL tillfrågat hoppas revideringen av trestegssystemet leder till att dokumentationen minskar. Man vill ha nationella blanketter där bara det allra nödvändigaste fylls i. Nu finns det nästan lika många modeller för dokumenteringen som det finns skolor, hjulet uppfinns gång på gång.
– Vi behöver också bli av med överlappningarna, idag upprepar vi ofta samma information på olika ställen, konstaterar Leka.
Nästa vecka publiceras nya PISA-resultat kring de finländska elevernas kunskaper i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse.
– Trenden har varit nedåtgående och allt tyder på att det kommer att fortsätta så, säger Damlin.
Effekterna av coronapandemin, den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga och en växande segregation i samhället syns i skolan bland annat i form av sämre lärresultat. Bakgrundsfaktorer som familjernas socioekonomiska ställning och boningsort påverkar resultaten.
– I dessa diskussioner riktas blickarna ofta mot skolan och det är naturligt. När vi talar om att höja lärresultaten och minska kunskapsklyftorna är ett fungerande och jämlikt stödsystem vårt viktigaste verktyg.
Att trygga tillgången på lärare, speciallärare och specialklasslärare tryggar också elevernas rätt till stöd.
– Jag önskar att vår utbildningsvänliga regering skulle inse nyttan av ett lärarregister för att prognostisera behoven. Med ett sådant kunde vi undvika den akuta brist vi har på till exempel speciallärare för tillfället.
Ladda ner: Skriftliga åsikter om stödsystemet i skolan_FSL_1123
Kontakt
Inger Damlin
FSL:s ordförande
tfn 040 089 7300
inger.damlin@fsl.fi
Pamela Leka
Speciallärare och vice ordförande i FSL
tfn: 040 522 5297
pamela.leka@kauniainen.fi
Mirjam Heir-Lindström
kommunikatör
tfn 040 686 9959
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
OAJ ordnade en politisk manifestation 23.11 mot regeringens arbetslivsförsämringar och planer på att blanda sig i förbundens avtalsfrihet och löneförhandlingar. Hundratals, kanske närmare tusen personer marscherade i Helsingfors centrum. FSL var också på plats med ett gäng på ungefär 60 personer. Läs mer om manifestationen på OAJ:s webbsida.
Prognoserna utlovar regn och rusk men det hindrar inte över 60 FSL:are och 800 OAJ:are att vilja marschera för en vettigare arbetsmarknadspolitik. Vi står enade för trygghet i arbetslivet och en vettig löneutveckling. Många gula FSL-västar kommer att lysa upp Helsingfors centrum under den här politiska manifestationen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.
Med start klockan 16.00 den 23 november marscherar vi längs gatorna i Helsingfors för att uttrycka vår åsikt kring regeringens arbetsmarknadspolitik.
– Vi står enade för trygghet i arbetslivet och en vettig löneutveckling. Många gula FSL-västar kommer att lysa upp Helsingfors centrum under den här politiska manifestationen, säger Inger Damlin, FSL:s förbundsordförande.
De som deltar i manifestationen är också utrustade med ficklampor för att kasta ljus över missnöjet med de planerade försämringarna. Följ FSL på Instagram så får du våra uppdateringar från manifestationen!
FSL:s medlemmar i Kyrkslätt, Esbo-Grankulla, Helsingfors, Vanda, Sibbo och Borgå deltar i manifestationen.
Läs mer (på finska) på OAJ:s webbsida: Valot päälle!
Regeringens planerar reformer i arbetslivet som skulle synas i vanliga FSL:ares plånbok, vardagspussel och arbetshälsa. Den exportdrivna arbetsmarknadsmodellen får mest kritik. Den skulle innebära att löneklyftan mellan den privata och offentliga sektorn får fortsätta växa.
– I klartext handlar det uppenbarligen om att regeringen inte vill att den kommunala avtalsuppgörelsen från våren 2022 ska upprepas, skriver Mattias Fagerholm, chefredaktör för tidningen Läraren.
FSL:s fullmäktige motsätter sig regeringens arbetsmarknadsplaner som inte bara försämrar den enskilda löntagarens position utan också skadar hela yrkets status.
– En vettig löneutveckling är nödvändig för att locka folk till läraryrket och få dem att stanna kvar i branschen, säger Christoffer Sourander, fullmäktigeordförande.
Dagen efter manifestationen, 24.11, inleds förhandlingar om en ny arbetsmarknadsmodell. Det här har lärarfacket efterlyst hela hösten och även om arbetsminister Satonen inte är den som håller i rodret, ser OAJ:s ordförande Katarina Murto postivit på möjligheten att ta fram en alternativ lösning.
– Arbetsmarknadsmodellen måste även ta hänsyn till den offentliga sektorn och olika branscher, säger hon.
När man sneglar på den svenska modellen glömmer man att det för den offentliga sektorns del finns helt andra förutsättningar i Finland. Startskottet för det svenska märket var Industriavtalet från år 1997. Skillnaden är att i Sverige var den offentliga sektorn då rent av löneledande, medan lönegapet i Finland redan en längre tid har vuxit till den offentliga sektorns nackdel, skriver Mattias Fagerholm, chefredaktör för Läraren.
Bevara och förbättra din arbetsförmåga med KIILA-rehabilitering, bekostad av FPA. På grund av hög efterfrågan startar en ny kurs för FSL:are i februari 2024. Kontakta din företagshälsovård direkt och ansök om en plats.
Du upplever att läraryrkets psykosociala belastning äventyrar eller är på väg att äventyra din arbetshälsa. Stress, utmanande relationer på arbetsplatsen eller begränsade resurser är exempel på sådant som kan försämra din arbetsförmåga.
Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.
Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.
Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.
Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i februari 2024, nummer 90715:
Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 5.2-17.3.2024 (1 dygn)
1. Grupperioden 18-22.3.2024 (3 dygn)
2. Grupperioden 26-30.8.2024 (5 dygn)
3. Grupperioden 27-29.1.2025 (5 dygn)
Ta kontakt med egen företagshälsovård så fort som möjligt eftersom rehabiliteringen inleds i början av år 2024.
Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande. Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren.
Egen ansökan med bilagor inlämnas senast 5.1.2024 till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.
Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360
Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023