Vi vill ge alla en bit av programmet och vimlet i Hörnan på Educa 2024, även om man inte kan vara på plats i Mässcentret. På vår Facebookssida strömmar vi utvalda delar av programmet fredagen den 26 januari. På vårt Instagramkonto blir det också stories med panelister, lärare och besökare i vimlet i Hörnan.
Author: admin
-
Så här kan du ta del av programmet i Hörnan – var du än är
FSL sänder live från scenen i Hörnan fredagen den 26 januari. De här programmen kan du ta del av via vår livesändning på Facebook:
13.45-14.25 Ett Finland med färre elever 2030 – var finns skolan då?
Den demografiska utvecklingen är på alla sätt utmanande för Finland – hur ska vi kunna fortsätta driva en regional utveckling framåt när årskullarna blir mindre? I panelen bland annat Peter Grannas, rektor för Kristinestads gymnasium och Birgitta Forsström, Verkställande direktör för stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.
14.30-15.00 Tillit och ansvar – om demokrati i skolan
Hur organiseras och leds en demokratisk verksamhetskultur, från småbarnspedagogik till andra stadiet? På scenen bland annat Anna Mikander, undervisningsråd och Tom Gullberg, äldre universitetslektor vid Åbo Akademi.
15.15-15.35 Nyheter på barnens villkor – samhällets ansvar och intresse
HBL Junior satsar på allmänbildning för barn och unga, hur ser chefredaktör Calle Silfverberg på satsningen, vad är barnens feedback?
15.40 – 16.05 Hälsa och trivsel i skolan – hur ska välfärden jobba de kommande åren?
Bland andra minister Anders Adlercreutz, riksdagsledamot Henrik Wikström och FSS:s ordförande Cecilia Huhtala möts i en paneldiskussion kring hälsa, ensamhet och skolfrånvaro bland unga.
16.10 – 16.45 Ledarskap för framtidens utbildning
Vem vill bli ledare idag och i framtiden? Ta del av bland andra rektorerna Martin Ahlskog och Laila Anderssons tankar kring aktuella ledarskapsfrågor.
16.45 – 17.05 Hur har du det på jobbet?
Läraryrket har förändrats mycket på kort tid. Poddaren Ted Forsström tar pulsen på lärarna Jutta Maunula och Pernilla Lindström, hur är det egentligen att jobba som lärare idag? Hur ser de på yrkets attraktionskraft i framtiden?
17.10-17.55 Bildningspulsen på Kurt Torsell
Ska skolan lösa alla samhällsproblem: var tog det sunda bondförnuftet vägen? Direktören för svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen Kurt Torsell tar plats i soffan.
Här kan du läsa mera om de här och övriga programpunkter i Hörnan på Educamässan 2024: Programmet i Hörnan 2024 Hörnan-vimmel i din telefon
Följer du inte FSL på Instagram (@fslararforbund) ännu är nu ett ypperligt läge att börja!
Vi bjuder på händelser, så kallade stories, från panelerna och korta intervjuer med olika opinionsbildare och nyckelpersoner från vimlet i Hörnan. Här kan du sitta hemma i vardagsrumssoffan och ändå få känsla av att vara på plats i Hörnan. Vi träffar lärare på mässans båda dagar och hör deras kommentarer om programmet och stämningen i Hörnan.
Läs också: Educa 2024 – vi träffas och nätverkar
#hörnan2024 #educa2024
-
OAJ:s öppna brev till regeringen – ”Vad är rätt löneförhöjning för lärare?”
Om politiker blandar sig i löneförhandlingarna måste de i framtiden exempelvis alltid i valtider ge lönelöften. Det vore klokare och mer hållbart att i stället reformera arbetsmarknadsmodellen i förhandlingar mellan centrala förbund, konstaterar OAJ:s ordförande Katarina Murto i ett öppet brev till regeringen. Läs hela brevet på svenksa (publicerat på finska på Helsingin Sanomats första sida 14.1.2024) på OAJ:s webbsida.
-
Satonen bjuder in till ett nytt evenemang om den finländska arbetsmarknadsmodellen 16.1
Regeringens arbetsmarknadsreformer i allmänhet och den planerade exportdrivna arbetsmarknadsmodellen i synnerhet har inte fallit i god jord inom fackföreningsrörelsen. I november kastade arbetsminister Arto Satonen (Saml) bollen till arbetsmarknadsparterna men förhandlingarna strandade redan före jul. Satonen har bjudit in till ett nytt evenemang den 16 januari. Frågan är om man ytterligare gör ett försök att nå enighet förhandlingsvägen. Läs mer i Läraren.
-
Ord för ord: Heta potatisar och höjdare i Hörnan
Den kanske mest akuta frågan är våra barn och ungas allt sämre psykiska och fysiska hälsa och samhällets upprepade misslyckanden när det kommer till att hantera läget. FSL konstaterar i sin verksamhetsplan för 2024 är att behovet av stöd kommer att fortsätta växa och att en fungerande elev- och studerandevård är en förutsättning för lärande. Hur ska välfärden jobba de kommande åren? På plats i Hörnan är bland andra minister Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Henrik Wickström för att ge svar på den här frågan, skriver ordförande Inger Damlin i årets första kolumn.
-
Så här ansöker du om bidrag ur FSL:s stödfond 2024
Alla yrkesverksamma FSL:are kan ansöka om ett understöd ur förbundets stödfond. Understöd beviljas för kursavgifter och resekostnader för deltagande i kurser, seminarier eller motsvarande (facklig koppling prioriteras). Läs mera om bidragskriterierna och ansök med den elektroniska blanketten på medlemsintrans startsida.
-
Ingers inlägg: “En mer ödmjuk nyfikenhet skulle göra gott”
I takt med att tilliten till skolan avtar gror ett samhälle där vikten av bildning förminskas. Vi ser inte skogen för alla träd. Det här är en trend som många lärare och rektorer vittnar om och som vi skönjer i dagspressen, i matbutiken och i samhället över lag. Våra perspektiv har blivit smalare och vi ägnar tid åt sådant som är enkelt att greppa, till exempel mobilförbud. Läs ordförande Inger Damlins första inlägg i år.
-
“En mer ödmjuk nyfikenhet skulle göra gott”
Lärare kan sin sak, de kan avgöra vilka metoder som passar vilka individer. Utmaningen ligger verkligen inte där, det är resurserna som inte räcker till. Det är för få lärare i skolan idag, stödsystemet lovar mer än det kan hålla och elev- och studerandevården kan inte erbjuda den uppbackning som skulle behövas med tanke på barn och ungas mående.
Förståelsen för skolan, vår verksamhet och utmaningarna har minskat. En mer ödmjuk nyfikenhet skulle göra gott.
“Vi klarar inte av att skapa en trygg lärmiljö om tilliten sviktar. Vi klarar inte av att höja lärresultat om vi inte tar itu med den här biten.”
I tillitsbygget är kommunikationen central. I dag utgör de skrivna, snabba orden en stor risk. Den ofta hastiga, kortfattade texten kan leda till feltolkningar. Misstag gjorda av lärare sprider sig snabbt och rubriker följer.
Här skulle det vara viktigt att skolan och hemmen drar åt samma håll. I värdediskussioner på det här temat påpekas ofta att ansvaret vilar på skolan. Och det är sant. Men tilliten mellan hem och skola är bredare och mera avgörande. Där finns ett avsevärt större delat ansvar.
Att hemmen och skolan närmar sig varandra och bygger en respektfull kommunikation bidrar till välbefinnandet i skolan. Vi klarar inte av att skapa en trygg lärmiljö om tilliten sviktar. Vi klarar inte av att höja lärresultat om vi inte tar itu med den här biten.
I en skola där lärande i sig är belönande och där bildning diskuteras kan individerna växa. Lägg ner fingerpekandet, slopa skitsnacket och sluta upp med svartmålandet. Tilliten till det otroliga jobb som görs i skolan måste förbättras för utbildningens och bildningens skull. Tilliten skapas i respektfullt diskussionsklimat i sann dialog.
Och det är inte enbart lärarnas sak att fixa. Det här är vår gemensamma sak. Låt oss ta framtidsansvaret och skapa tillit till skolan i ett samhälle där bildningen spelar en avgörande roll.
Inger Damlin, ordförande
-
God jul och gott nytt år!
Finlands svenska lärarförbund FSL vill önska alla medlemmar och samarbetspartner en fridfull jul och ett gott nytt år! Enligt vår tradition donerar vi pengarna för julhälsningar till barnrättsorganisationen Unicef. Förbundskansliet är stängt 22.12-8.1. Du är välkommen att kontakta oss via e-post så återkommer vi så fort vi kan.
-
Ingers inlägg: Traditioner skapar trygghet och förenar
Jag kan inte påstå att jag kommer ihåg så mycket av varken festen eller skådespeleriet, allting var så spännande. Men det jag kommer ihåg är det varma mottagande vi fick av föräldrar, släktingar och bybor efteråt. Oj, så fin den upplevelsen var, att efter långa sega övningar mötas av uppskattning. Inte för att vi nu var speciellt duktiga skådespelare, utan snarare för att vi var just de barn vi var, skriver Inger Damlin, förbundsordförande.