Author: admin
-
Tre godbitar från programmet i Hörnan 2024
Närmare 16 000 besökte årets Educamässa. Det var två givande dagar i utbildningens tecken och vi är både glada och stolta över det stora intresset och engagemanget för finlandssvenska utbildningsfrågor vi såg på mässan. Under fredagen sände FSL live från scenen i Hörnan och här kan du titta på tre utvalda program i efterhand.
-
Tre godbitar från programmet i Hörnan 2024
Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson inledde programmet i Hörnan 2024 med en hälsning.
– Genom att mötas lär vi oss nytt, därför är den här typen av tillställningar så viktiga, sade hon i sitt tal.
FSL:s ordförande Inger Damlin välkomnade alla till Hörnan och konstaterade:
– Vi alla här har den finlandssvenska skolan närmast hjärtat.
I FSL:s monter invigde vi jubileumsåret och bjöd på feststämning, skumpa och mingel. Våra rådgivare och styrelsemedlemmar var på plats och vi hade glädjen att få träffa många av våra medlemmar och diskutera aktuella frågor och skåla för förbundet.
Tre godbitar ur programmet
Under fredagen sände FSL live från scenen i Hörnan. Här har vi plockat ut tre av diskussionerna för dig att titta på i efterhand. Du som vill se på sändningen i sin helhet, hittar den på vår Facebooksida.
“En ledare borde vara som Jesus” – det är tufft men meningsfullt att vara ledare idag
{mediagallery:80;Hörnan 2024_Ledarskap för framtidens utbildning}
Vad som pappa kan jag göra för att ni ska ha det bra på jobbet?
{mediagallery:82;Hörnan 2024_Hur har du det på jobbet?}
Mindre grupper, större avstånd – klarar vi av en jämlik utbildning i det här läget?
{mediagallery:83;Hörnan 2024_Ett Finland med färre elever 2030 – var finns skolan då?_}
-
FSL:s medlemmar utför inte strejkbelagt arbete
Det är inte lärarnas sak att ordna med maten i till exempel daghem och skolor ifall mat inte serveras under en strejk. Det är viktigt att vi visar solidaritet med våra egna medlemmar men också andra fackförbund och inte utför strejkbelagt arbete, säger ordförande Inger Damlin.
-
Ingers inlägg: FSL – en stark samhällskraft i 50 år
Att fylla 50 år är stort. Det ska vi fira under hela 2024. Vi är stolta över vad vi åstadkommit och glada över att vara där vi är i dag. Vi vill uppmärksamma hur viktiga alla våra medlemmar är för förbundet och hur gemenskapen mellan våra lärare och rektorer stärker hela yrkeskåren! Läs hela Ingers inlägg om vårt jubileum.
-
FSL firar 50 år av intressebevakning för de svenskspråkiga lärarna, rektorerna och lektorerna
I år fyller Finlands svenska lärarförbund 50 år! Vi uppmärksammar vårt jubileum under hela året med bland annat festligt program i våra lokalföreningar, nostalgi och bankett. I april ordnar förbundet en framtidsdag med föredrag och diskussion kring kunskapsfrågor i en finlandssvensk utbildningskontext.
-
FSL firar 50 år av intressebevakning för de svenskspråkiga lärarna, rektorerna och lektorerna
Sedan 1974 har vi bevakat de svenskspråkiga lärarnas, rektorernas och lektorernas intressen. Närmast vårt hjärta ligger den finlandssvenska skolan och vi är stolta över att idag få representera runt 95 procent av hela den svenskspråkiga undervisningspersonalen.
Läs förbundsordförande Inger Damlins tankar om förbundets 50 år.
“FSL är mera än ett fackförbund. Vi är ett professionsförbund som jobbar för att höja läraryrkets status, förbättra lärares och rektorers villkor och öka det professionella inflytandet i utbildningspolitiska sammanhang.”
“När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen. Det här är helt avgörande för yrkets status, branschens framtid och våra medlemmars ork i arbetet.”
FSL inviger jubileumsåret på Educamässan
I vår monter i Hörnan på Educamässan 26–27.1 bjuder vi på feststämning med ballonger och lotteri. På fredag kväll blir det skumpamingel och musikframträdande i Hörnan klockan 18.00. Vi hoppas få träffa många av våra medlemmar då och tillsammans utbringa en skål för förbundet!
Under mässan kan man också njuta av en dos facklig nostalgi. Vi har bläddrat i vår medlemstidning Lärarens nummer från de senaste 50 åren och plockat fram några favoriter.
Den här nostalgiska tillbakablicken kommer vi också att publicera digitalt under jubileumsåret och hoppas du delar med dig av tankar och minnen från åren som gått.
Jubileumsfest i april
Den 19 april kommer FSL att tillsammans med förbundets förtroendevalda, tidigare aktiva och inbjudna gäster att fira våra 50 år med en festmiddag.
Följande dag den 20 april ordnar vi en framtidsdag i Helsingfors. Då presentera NCU en ny rapport med fokus på de finlandssvenska elevernas kunskapsnivå och Kari Nissinen, universitetsforskare, diskuterar temat ur en internationell synvinkel. Efter det följer en paneldiskussion kring kunskapsfrågor i en finlandssvensk utbildningskontext.
Under framtidsdagen föreläser Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm om bildning i en digital tid, hur påverkar digitaliseringen vårt kunskaps- och kompetensbehov?
Mer information om programmet och hur man anmäler sig publiceras på vår webb inom februari.
Förbundet stöder föreningarna i deras jubileumsfirande
FSL:s lärarföreningar kan under året ansöka om bidrag för att uppmärksamma jubiléet.
– Vi vill att alla medlemmar ska få möjlighet att fira och hoppas föreningarna utnyttjar den här möjligheten och uppmärksammar FSL:s 50-årsjubileum, säger förbundets ordförande Inger Damlin.
Anvisningar för hur man ansöker om bidraget finns i de förtroendevaldas intra. Där kan man också ladda ner jubileumslogon och beställa FSL 50-produkter.
FSL ger ut en historik
Under hösten 2024 ger förbundet ut en historik. Den berättar om FSL:s verksamhet de senaste 20 åren, genom personintervjuer.
Historiken, som inte än har något namn, författas av journalisten Agneta Sjöblom och för bokens utformning står grafikern Chribbe Aarnio, som i flera år fungerat som grafiker både för förbundet och tidningen Läraren.
-
FSL – en stark samhällskraft i 50 år
När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen.
De senaste åren visar att världen är föränderlig och att skiften kan ske väldigt snabbt. Inom FSL har vi alltid värnat om en hög beredskap för förändringar. Vi vill ständigt utvecklas och skärpa vår argumentation.
FSL ska också i framtiden erbjuda trygghet i arbetslivet och lättillgänglig medlemsrådgivning på svenska. Med vår intressebevakning, framför allt ute i skolorna och på arbetsplatserna, kan vi bidra till ett mer hållbart arbetsliv och en högre yrkesstatus.
Vi vill att vareviga dag skall vara lite bättre än gårdagen. Det behöver inte betyda att vi måste förändra hela världen, men vi behöver lyfta på stenar för att se om vi kan göra saker på ett bättre sätt. Vi är inte rädda för att uttala brister och ställa krav, det behövs i ett samhälle där ojämlikheten ökar och kvalitén på utbildningen sjunker.
Skola och utbildning är nyckeln till framgång. När jag blickar framåt ser jag hur viktig uppgift FSL har när det kommer till att förbättra förutsättningarna inom branschen. Det här är helt avgörande för yrkets status, branschens framtid och våra medlemmars ork i arbetet.
FSL ska vara det förbund som stöder och stärker lärare och rektorer i deras yrkesroll och uppdrag.Att alla FSL:are kan göra sin röst hörd och påverka vår verksamhet och agenda är en förutsättning för vårt förbund. Transparens är en ledstjärna för FSL som bidrar till den starka gemenskapen och vi-andan. Det som är vår styrka i pressade lägen.
Jag upplever att vi är väl rustande för nästa uppdrag och utmaningar. FSL kan med tillförsikt blicka framåt.
Inger Damlin, förbundsordförande
-
Mellan raderna i avtalen: Kaotisk februari stundar – och vad sen?
“Att frångå våra tabellöner och låta marknadsekonomin ta över, är ett möjligt scenario. En lärarbransch där UKTA:s lönetabell bara definierar minimilönen och arbetsgivarna kan höja lönerna för till exempel vissa lärargrupper, skulle skapa så kallade löneglidningar.” FSL:s ombudsman Jens Mattfolk bloggar om arbetsmarknadsläget och vad en exportdriven lönemodell kunde innebära för lärarnas löner.
-
Kaotisk februari stundar – och vad sen?
Regeringen Orpo fortsätter ändå framåt med sina aviserade försämringar i arbetslivet. De är många och de är kännbara för arbetstagaren. Även sättet som det görs på irriterar fackförbunden en hel del.
Ack så kort det politiska minnet är!
FSL och OAJ har hela tiden efterlyst att man skulle förhandla om saken men det har klingat för döva öron. Om det är något som regeringen de facto har lyckats med, så är det att splittra fackföreningsrörelsen. Visst, kritiken mot regeringens planer är gemensam, men fokuset och vad man anser vara värst varierar mycket. Det saknas en tydlig och enad front, vilket gagnar regeringen som kör på i rekordfart.
Man samlar utlåtanden på rad, men frågan är om någon läser dem? Minister Satonen utlyser för all del förhandlingar, men ger så lite tid så att dessa närmast kan kallas för skådespel. Arbetsmarknaden har inte glömt Kiky-avtalet som kom till under liknande former, det vill säga genom tvång.
Ack så kort det politiska minnet är! Man kunde gott ha gett fackförbunden ett helt kalenderår att tillsammans med regering och arbetsgivare utarbeta en ny finländsk modell. För den så omtalade svenska modellen blir inte vår, det är många bitar som inte alls skulle ingå i den finländska modellen. Våra politiker verkar helt glömma att Sveriges modell har byggts på industriavtalet sedan 1997, att det har förnyats under åren och att det kom till i samarbete mellan de stora arbetsgivar- och arbetstagarförbunden. Och ja, visste du förresten hur mycket tid de fick på sig av den svenska regeringen våren 1996? Ja just det, ett år.
Den som törs, blickar framåt. Vilka möjligheter har den offentliga sektorn? Kommer hela förlikningssystemet att vittras sönder? Det är ett faktum om exportmodellen blir verklighet, säger OAJ och fackförbundet Jyty.
Att frångå våra tabellöner och låta marknadsekonomin ta över, är ett möjligt scenario.
I Sverige har man sitt industriavtal, men man har också spelregler för när en part ska få högre löneförhöjningar än exportbranschen. Det råder konsensus om att lärarbristen i vårt västra grannland kräver löneförhöjningar utöver det så kallade märket. Man har också lagstiftningsvägen höjt lärarlönerna genom systemet med förstelärare och lärarlönelyftet. Förstelärarreformen infördes 2013 som ett karriärsteg och ger minst 5000 kronor i tidsbundet lönepåslag till särskilt yrkesskickliga. De här har lett till högre löner men också växande löneskillnader, vilket kritiseras av lärarna i Sverige, speciellt av lärare med längre erfarenhet som inte byter arbetsgivare för att höja lönen och som inte vill vara eller utses till förstelärare.
Vi har våra årsbundna tillägg, vilka tryggar en viss löneutveckling i takt med att erfarenheten ökar. En kombination av sjunkande lärresultat, brist på lärare regionalt eller inom vissa kategorier och en låst position i form av en ny exportmodell är faktorer som kan göra att vi måste utveckla helt nya sätt att höja lärarlönerna i framtiden.
Sådana här knutar kan inte lösas med kniven mot strupen och några veckors förhandlingstid där alla parter inte ens behagar dyka upp.
Att frångå våra tabellöner och låta marknadsekonomin ta över, är ett möjligt scenario. En lärarbransch där UKTA:s lönetabell bara definierar minimilönen och arbetsgivarna kan höja lönerna för till exempel vissa lärargrupper, skulle skapa så kallade löneglidningar. Hurra för till exempel specialklasslärarna vars löner säkert skulle stiga av en sådan utveckling och med tiden ha en positiv inverkan på andra gruppers löneutveckling.
Nu behövs en fredsmäklare som kan blåsa av spelet och samla alla runt samma bord. Lösningar för Finland behövs och facken är kapabla att kompromissa. På sikt skulle Finland må mycket bättre av att skynda långsamt och finna lösningar tillsammans, bygga den finländska modellen med sikte på 2030. Sådana här knutar kan inte lösas med kniven mot strupen och några veckors förhandlingstid där alla parter inte ens behagar dyka upp.
Jens Mattfolk, ombudsman