Bristen på kompromissvilja är den största orsaken till det kaos som råder på arbetsmarknaden just nu. “Man kör över fackförbunden på ett uppseendeväckande sätt”, säger FSL:s ordförande Inger Damlin. Regeringens arbetslivsreformer kritiseras av många fackförbund och strejkerna har avlöst varandra. Lärarfacket uppmanar statsministern att samla alla runt förhandlingsbordet.
Author: admin
-

Fem frågor och svar om arbetsmarknadsläget
Vad ligger bakom den senaste strejkvågen?
Regeringen står fast vid sina försämringar inom arbetslivet och visar så gott som ingen vilja att lösa arbetsmarknadskrisen som vi befinner oss i. Fackförbunden har vid upprepade tillfällen efterlyst förhandlingar för att ta fram alternativa lösningar för arbetsmarknaden men utan resultat.
Situationen är låst och fackrörelsen har reagerat genom att utlysa politiska strejker som under veckan som gått påverkat bland annat daghemmen, tågtrafiken och hamnarna.

– Man kör över fackförbunden på ett uppseendeväckande sätt och arbetstagarnas förtroende tar skada av att man slår dövörat till. Vi är redo att förhandla, men alla – precis alla måste bjuda till i det läge där vi nu befinner oss, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.
Katarina Murto, ordförande undervisningssektorns fackorganisation OAJ skrev på X den 14 februari 2024 att bollen nu ligger hos statsministern.
”Hallitus voisi tarjota vastaantulona edes jotain”
Kyllä,nyt on aika estää työmarkkinakriisin syveneminen. Pääministerillä paikka toimia ratkaisijana. Työmarkkinamallista takaisin neuvottelupöytään.
OAJ:lla on yhä lakkovalmius tarvittaessa.
@oajry https://t.co/X70wMTG1U6— Katarina Murto (@KatarinaMurto) February 14, 2024
Vad gör lärarfacket just nu?
Lärarfacket har varit mycket tydligt i sitt budskap att arbetsmarknadskrisen måste lösas genom att förhandla, det här är fortsättningsvis vårt budskap. Att driva igenom en förändring med makt är ohållbart.
För att markera vårt missnöje med regeringens planer genomförde vi i slutet av januari en politisk strejk inom småbarnspedagogiken i Huvudstadsregionen. Förra hösten ordnade vi också en manifestation som samlade närmare 1000 OAJ:are och FSL:are på gatorna i Helsingfors. Ålands lärarförening tog nyligen initiativet till en manifestation på Åland för att visa sitt stöd.
– Vi tror inte att fler omfattande strejker i till exempel daghemmen skulle förbättra situationen just nu. Vi vill vara konstruktiva och uppmanar statsministern att sammankalla till tvåpartsförhandlingar om arbetsmarknadsmodellen, säger Damlin.
OAJ:s styrelse har beredskap att besluta om eventuella organisatoriska åtgärder senare vid behov.
– Om regeringen inför en lagstadgad exportmodell får den ansvara för konsekvenserna, säger Murto.
Var klämmer skon?

Regeringsprogrammet innehåller en rad försämringar för arbetstagaren som berör den sociala tryggheten, arbetsvillkoren och strejkrätten. För lärarkårens del är den exportdrivna lönemodellen den mest kännbara försämringen som i praktiken skulle innebära att exportindustrins löneförhöjningar utgör ett tak för vår kvinnodominerade bransch.
Bland FSL:s medlemmar kritiseras också reformförslagen på en oavlönad första sjukfrånvarodag, slopandet av vuxenutbildningsstödet och en skärpning av arbetsvillkoret.
Regeringen står envist fast vid sina planer, trots att finansministeriet inte har kunnat påvisa att de leder till att statens skuldsättning skulle minska eller sysselsättningen öka.
– Regeringen genomför reformerna en i taget och det här gör det svårt att förhandla om kompromisser. Kampen är svår för fackförbunden eftersom regeringen har den lagstiftande makten och inte går med på att diskutera helheten, säger Damlin.
Inga av arbetslivsreformerna har ännu trätt i kraft, men ett lagförslag om slopandet av alterneringsledigheten utarbetas som bäst. Enligt förslaget skulle inga alterneringsledigheter kunna inledas efter 31.7.2024.
När det kommer till slopandet av vuxenutbildningsstödet är det troligt är att regeringen även på denna punkt går vidare med sina planer. I den här frågan framhåller lärarfacket att vår bransch behöver en ersättande modell för vuxenutbildningsstödet.
– Lärarna inte kommer att vidareutbilda sig eller skaffa behörighet som till exempel speciallärare med lånade pengar, säger OAJ:s ordförande Murto.
Vad innebär regeringens planer för fackförbunden?
Om de skrivningar som finns i regeringsprogrammet förverkligas, försvagas fackförbundens möjligheter att påverka arbetstagarnas villkor och ställning betydligt.
För OAJ och FSL samt alla förbund inom den offentliga sektorn, skulle riksförlikningsmannen och medlingsinstitutet förlora sin funktion helt och hållet. Exportmodellen skulle innebära att riksförlikningsmannens spelrum har begränsats i lag redan innan medlingen börjar.
Regeringen kritiseras för att blanda sig i löneförhandlingarna.
– Regeringen ingriper i förhandlingsverksamheten och avtalsfriheten och raserar ett system som byggts upp under årtionden. Hållbara lösningar för Finland skulle vara sådana lösningar som nås genom förhandlingar och överenskommelser, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
Regeringen vill också minska fackanslutnas möjligheter att strejka, till exempel genom att begränsa tiden för hur länge politiska strejker får pågå. Böterna för strejker som döms som olagliga skulle också höjas rejält för organisationerna. Dessutom vill regeringen införa en bot på upp till 200 euro för en enskild medlem som deltar i en olaglig strejk.
Vad kan jag som FSL:are göra?

Situationen är allvarlig och kan få långtgående konsekvenser för den enskilda arbetstagaren, den finländska arbetsmarknaden och för fackförbundens position och möjlighet att bevaka medlemmarnas intressen i framtiden.
– Vi uppmanar alla FSL-medlemmar att stå upp för sina rättigheter som arbetstagare. Vi behöver höja rösten, stöda de organisatoriska åtgärder som pågår och fortsätta kräva att vi får förhandla om saken, säger Damlin.
I den situation vi befinner oss i, där flera olika fackförbund strejkar är det viktigt att komma ihåg att vi följer den så kallade neutralitetsprincipen. Den innebär att du som FSL-medlem inte ska utföra strejkbelagda uppgifter, till exempel sköta maten eller städningen i skolan.
Genom att hålla dig till enbart de egna arbetsuppgifterna, stöder du andra förbunds organisatoriska åtgärder och visar solidaritet.
Läs mer om arbetsmarknasläget
Nyhet: Så här kan regeringens planer förändra vanliga FSL:ares arbetsliv
Ledaren i Läraren: Låt utbildningssektorn sätta märket
Blogg: Kaotisk februari stundar – och vad sen?
Så här säger FSL:arna Gabriella Byman och Maria Udd om arbetsmarknadskrisen (video från FSL:s Instagramkonto):
-
Kiila-rehabilitering hösten 2024 – ansök nu
Rehabiliteringskursen, som bekostas av FPA, riktar sig till dig som har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar. Målet med rehabiliteringen är att bevara och förbättra arbetsförmågan hos personer i arbetslivet. Läs mer om tidtabellen och hur du ansöker om en kursplats här.
-

Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering med start hösten 2024
För vem?
- Du har fast anställning eller upprepade visstidsanställningar
- Du har en sjukdom eller en skada som de senaste åren väsentligt har försämrats eller de närmaste åren kan försämra din arbetsförmåga och möjligheten till inkomstförvärvande.
-
Du upplever att läraryrkets psykosociala belastning äventyrar eller är på väg att äventyra din arbetshälsa. Stress, utmanande relationer på arbetsplatsen eller begränsade resurser är exempel på sådant som kan försämra din arbetsförmåga.
-
Det finns ett konstaterat och upplevt behov av stöd för att orka fortsätta arbeta. Bakom rehabiliteringsbehovet kan ligga förändringar i arbetet eller att du har små möjligheter att påverka ditt arbete. Detta kan ta sig uttryck i försämrad arbetsprestation, i upplevd belastning eller i hälsoproblem som orsakas av ständig belastning och som nedsätter arbetsförmågan.
Mål
Målet med KIILA-rehabilitering är att förbättra och stödja din arbetsförmåga och att hålla dig kvar i arbetslivet.
Tidtabell
Rehabiliteringskursen innehåller 1 öppenvårdsdag och 3 grupperioder (totalt 14 dygn) på plats vid Härmä Rehab & Spa samt 4-7 individuella kontakter. Rehabiliteringsprocessen är 1-1,5 år.

Tidpunkterna för den svenskspråkig KIILA-kursen med start i augusti 2024, nummer 91153:
Inledande samtal samt öppenvårdsdygn under perioden 26.8-6.10.2024 (1 dygn)
- Grupperiod 1: 7-11.10.2024 (5 dygn)
- Grupperiod 2: 24-28.3.2025 (5 dygn)
- Grupperiod 3: 22-24.9.2025 (3 dygn)
Så här ansöker du om KIILA-rehabilitering
Besök din företagsläkare eller din vårdande läkare som bedömer din situation och kan skriva ut ett B-utlåtande.
Ansök till KIILA-rehabilitering med blankett KU101r samt KU200r. Kursen bekostas av FPA och är kostnadsfri för deltagaren.
Egen ansökan med bilagor inlämnas senast 15.7.2024 till FPA, PB 10, 00056 FPA, eller via MITTFPA.
Mer information
Jessica Havulehto, sakkunnig inom rehabilitering och arbetshälsa
jessica.havulehto@harmankuntoutus.fi, tfn 050 516 0360Jens Mattfolk, ombudsman, FSL
jens.mattfolk@fsl.fi, tfn 040 551 0023
-
Låt utbildningssektorn sätta märket
Nog är det ju en begränsning om man säger att den allmänna linjen inte får överskridas, sade Koskinen. Om den exportdrivna modellen inte ger de effekter som regeringen önskar och inte heller följer andemeningen i internationella avtal är det en smula besynnerligt varför regeringen med våld vill driva igenom den, skriver tidningen Lärarens chefredaktör Mattias Fagerholm.
-
Ord för ord: När kunskapen spelar en biroll
I dag kan det till exempel upplevas som en bestraffning att bli erbjuden stödundervisning eller specialundervisning. Att gå om klassen uppfattas som stämplande och exkluderande, även om bakgrunden ligger i en hög skolfrånvaro och syftet är en chans att ta igen förlorad kunskap och hitta tillbaka till den egna lärandestigen, skriver ordförande Inger Damlin i sin kolumn i Läraren.
-
OAJ: Statsministern bör sammankalla de centrala förbunden för att inleda förhandlingar om en arbetsmarknadsmodell
Förhandlingarna måste inledas mellan de centrala förbund som är beredda och villiga att komma till förhandlingsbordet. Det är inte förnuftigt att införa en lagstadgad exportmodell och saken borde inte drivas vidare med makt, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto. Läs mer på OAJ:s webbsida.
-
Ålands lärarförening tog initiativ och ordnade en stödmanifestation
Jag vill visa mitt stöd för dem som strejkat mot de nedskärningar som planerats och även genomförts på fastlandet. Det är också angeläget att visa våra åländska politiker att vi har ögonen på dem ifall de tänker ta modell efter en eller flera försämringar som riksregeringen har på gång, säger Ulf Nyback, specialklasslärare vid Godby högstadieskola till tidningen Läraren.
-
Utbildningens D-Day infaller 1.8.2025
Den första augusti 2025 är något av Dagen D i utbildningsvärlden. Det konstaterade statssekreterare Mikaela Nylander från Undervisnings- och kulturministeriet då hon gästade FSL:s rektorskurs. Om allt går enligt planerna ska nämligen två stora utbildningsreformer träda i kraft då, stödet för lärande samt det utökade timantalet i de lägsta klasserna. Läs mer i Läraren.
-
Kurs med fokus på arbetarskydd
Den 10 april ordnas en svenskpråkig kurs som riktar sig främst till arbetarskyddsfullmäktige och vice fullmäktige. Kursdeltagarna träffas en dag i Tammerfors och får då fokusera på vanliga arbetarskyddsfrågor kopplade till läroanstalter, till exempel stress och problem med inneluften. Anmäl dig senast 12.3!