FSL firar 50 år som förbund med en framtidsdag i Helsingfors den 20 april. Vi vill att alla ska ha en möjlighet att ta del av programmet och strömmar det på vår Facebooksida med start klockan 14. Vi kommer bland annat att få en inblick i de finlandssvenska elevernas kunskapsnivå och lyssna till Lars Strannegård, professor och rektor för Handelshögskolan i Stockholm, om bildning i en digital tid. Välkomna!
Author: admin
-
Strejkvarsel inom privata undervisningssektorn
Fackförbunden OAJ, JHL och Jyty varslar om strejk inom den privata undervisningssektorn. Strejken skulle pågå den 23–24 april i utvalda privata läroanstalter främst i stora städer. Svenska samskolan i Tammerfors omfattas av strejken.
-
Strejkvarsel inom privata undervisningssektorn
Artikeln har uppdaterats 9.4 med information om att Bildningsbranschen avbryter uppbärandet av medlemsavgift och 22.4 med kontaktuppgifter till strejkorganisationen i Tammerfors.
Strejkvarsel har getts inom den privata undervisningssektorn för att påskynda förhandlingarna som pågått sedan i februari men avslutats utan resultat. OAJ, JHL och Jyty varslar om en två dagar lång strejk den 23–24 april i privata läroanstalter i stora städer.Svenska samskolan i Tammerfors är den svenskspråkiga skola som omfattas av strejken. Utöver det här omfattas följande skolor av strejkvarslet:
- Helsingin suomalainen yhteiskoulu
- Herttoniemen Yhteiskoulu ja reaalilukio
- Hyria Koulutus Oy
- International School of Helsinki
- Kalevan lukio, Tampere
- Kouluyhdistys Pestalozzi Schulverein Skolföreningen – Helsingin saksalainen koulu
- Kulosaaren Yhteiskoulu
- Lahden yhteiskoulun säätiö
- Lauttasaaren Yhteiskoulu
- Oulunkylän Yhteiskoulu
- Pohjois-Haagan Yhteiskoulu
- Suomen Diakoniaopisto – Sdo Oy (bortsett från campuset i Uleåborg)
- Tampereen yhteiskoulun lukio
- Töölön Yhteiskoulu
- Viipurin reaalikoulu – Maunulan Yhteiskoulu ja Helsingin Matematiikkalukio
Om en avtalslösning inte nås inleds strejken och gäller arbetsskift som börjar mellan tisdagen den 23 april klockan 00.01 och onsdagen den 24 april klockan 23.59.
Strejken omfattar inte nödvändiga arbetsuppgifter som behövs för att genomföra IB-gymnasiernas slutprov, skolornas rektorer, de OAJ-medlemmar som är organiserade via Opsia eller KEA, lärare i Suomen Diakoniaopisto (campuset i Uleåborg).
Strejken omfattar inte heller sådana uppgifter, som om de avbryts kan orsaka en fara för medborgarnas liv, hälsa eller säkerhet eller att egendom äventyras.
Varför har man varslat om strejk?
Strejkvarslet bygger på ett gemensamt beslut, med vilket man vill påskynda avtalsförhandlingarna.
– Tillsammans är vi alltid starkare säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.
OAJ strävar alltid till att nå avtal i första hand genom förhandlingar, men denna gång beslöt vi att varsla om strejk efter intensiva förhandlingar.
– Det är inte fråga om en politisk strejk utan med denna strejk försvarar vi lärarnas avtalsvillkor, påminner OAJ:s organisationschef Kaj Raiskio.
– Det är viktigt att även den privata undervisningssektorn fortsätter utgöra en attraktiv arbetsplats med konkurrenskraftiga arbetsvillkor för lärarna. Det här är helt avgörande, inte minst för den finlandssvenska yrkesutbildningen och de svenska språköskolorna i framtiden, säger Inger Damlin ordförande för FSL.
Bildningsbranschen avbryter uppbärande av medlemsavgift
Bildningsbranschen bestämde sig som väntat för att avbryta uppbärandet av medlemsavgift inom den privata undervisningssektorn efter att de mottagit strejkvarslet från OAJ, JHL och Jyty. Det här är i linje med EK:s medlemsförbunds agerande den senaste tiden. Så här gjorde Bildningsbranschen även under strejken 2022 inom den privata undervisningssektorn.
FSL utreder betalningssituationen tillsammans med medlemmarna när avtalsläget har fått en lösning. Situationen kräver alltså inte att du som medlem vidtar några åtgärder i det här skedet.
Information till våra medlemmar
De FSL-medlemmar som omfattas av strejken har idag fått mer information per sms och e-post om praktiska frågor, strejkbidrag och tidpunkten för vårt informationstillfälle.
Vid eventuella frågor kan du vända dig till den lokala lärarföreningen i Tammerfors (Ulrika Wallén, strejkchef, 040 595 4394 och Sabina Lindholm-Järvinen, styrelseledamot i FSL, lärare i Svenska samskolan i Tammerfors, 0405815029)
-
Förändringar och försämringar i utkomstskyddet – inte minst för dig med en tidsbunden anställning
Under 2024 genomför regeringen Orpo en rad försämringar i utkomstskyddet för arbetslösa. I den här artikeln redogör FSL för lagförändringarna och beskriver hur de inverkar på våra medlemmars rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Det handlar om omfattande förändringar som påverkar särskilt dig som saknar en tillsvidare anställning.
-
Förändringar och försämringar i utkomstskyddet – inte minst för dig med en tidsbunden anställning
Trots högljudda protester, inte minst från fackförbundens håll, genomförs ett flertal kännbara försämringar i utkomstskyddet under 2024. Undervisningssektorn utgör inget undantag, utsikterna för de arbetslösa ser dystra ut.– Inom vår bransch är det inte ovanligt med visstidsanställningar, framför allt vikariat, som innebär arbetslöshet under till exempel sommaravbrottet. För personer i den här situationen eller som av någon annan orsak står in för en period av arbetslöshet, lönar det sig helt klart att sätta sig in vilka följder de nya bestämmelserna får, säger Jens Mattfolk, ombudsman på FSL.
“Även höjningen av arbetsvillkoret från sex till tolv månader kommer att drabba en del lärare hårt.”
Mattfolk konstaterar att till exempel slopande av den så kallade skyddsdelen kan innebära att intresset för att vikariera sjunker, det här eftersom alla löneinkomster direkt påverkar storleken på dagpenningen.
– Även höjningen av arbetsvillkoret från sex till tolv månader kommer att drabba en del lärare hårt. De som kommer ut i arbetslivet hinner inte tjäna in arbetsvillkoret under sin första visstidsanställning, om den enbart pågår under läsåret, säger Mattfolk.
Att barntillägget nu också slopats, slår hårt mot barnfamiljerna, konstaterar han.
– Vi följer noggrant med hur de här förändringarna påverkar våra medlemmar och fortsätter vårt påverkningsarbete för arbetstagarnas bästa, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
Vad förändras?
Här listar vi de viktigaste förändringarna som berör våra medlemmar. En del av regeringens lagförändringar har redan genomförts, andra är på kommande under hösten.
Från och med 1.1.2024
Förlängd självrisktid från fem till sju dagar
Regeringen höjer den självrisktid som måste avläggas innan dagpenning kan börja betalas ut. Självrisktiden är nu sju arbetsdagar.
Periodisering av dagpenning
Periodisering innebär att efter att din visstidsanställning har tagit slut, skjuter antalet semesterdagar du har rätt till, fram startdagen för när du kan få inkomstrelaterad dagpenning. Först skjuter alltså periodiseringen av dagpenningen fram början på dagpenningen och efter periodiseringen avläggs också självrisktiden.
Från och med 1.2.2024
Skyddsdelen försvinner
Tidigare har man fått tjäna 300 euro per månad utan att det påverkat storleken på den inkomstrelaterade dagpenningen men den möjligheten tas nu bort.
Från och med 1.4.2024
Barntillägget slopas
Slopandet av barntillägget minskar den inkomstrelaterade dagpenningens belopp med i genomsnitt 126–238 euro per månad, beroende på antalet barn.
Senare i år (de flesta under september månad)
Alterneringsledigheten slopas
Alterneringsledighet som inleds senast 31.7.2024 kan hållas. Efter detta slopas alterneringsledigheten helt.
Arbetsvillkoret förlängs
Den tid i arbete som motsvarar heltidsyssla i branschen och krävs för att uppfylla villkoren för rätt till dagpenning förlängs. Arbetsvillkoret har varit sex månader under de 28 månader som närmast föregått arbetslösheten, men förlängs från och med 2.9.2024 till tolv månader.
Det här påverkar framför allt nyutexaminerade lärare som anställs i en visstidsanställning som är kortare än tolv månader. Om arbetsvillkoret inte uppfylls har medlemmen inte rätt* till inkomstrelaterad dagpenning under sommaravbrottet efter det första arbetsåret.
*Om man till exempel under slutskedet av sina studier vikarierat och samtidigt varit medlem i lärarnas arbetslöshetskassa, kan arbetsvillkoret uppfyllas.Den inkomstrelaterade dagpenningen graderas
Det här innebär att dagpenningen sjunker till 80 procent av det ursprungliga beloppet för dagpenning efter åtta veckor (ungefär två månader) som arbetslös.
Följande sänkning sker efter 34 veckor som arbetslös (ungefär åtta månader) och då sänks dagpenningen till 75 procent av det ursprungliga beloppet för dagpenning.
I dagsläget finns inte motsvarande gradering av dagpenningen.Arbetsvillkoret ändras från ett minimiantal timmar till ett eurobelopp
Tidigare har en genomsnittlig arbetstid på 18 timmar per vecka (14 timmar undervisning/vecka i usk-arbetstid) berättigat till tid som får räknas in i arbetsvillkoret. Det här ändras till att en månad med en inkomst på 930 euro räknas som en månad som får räknas in i arbetsvillkoret. Den här ändringen påverkar alltså främst dem som är nära minimigränsen i timmar eller eurobeloppet.
Åldersrelaterade undantag slopas
Regeringens avsikt är att slopa ett antal fördelar för arbetstagare i slutet av sin karriär (57 år och uppåt). Mer information om förändringarna utlovas när lagen har behandlats.
Tre exempel på hur förändringarna kan se ut i praktiken
Ett medlemskap i arbetslöshetskassan lönar sig fortsättningsvis
För en lärare med en grundlön på ungefär 3000 euro och som inte är medlem i arbetslöshetskassan, eller medlem men inte uppfyllt arbetsvillkoret på 12 månader, landar de genomsnittliga stödet från FPA på ungefär 800 euro per månad.
Som medlem i Arbetslöshetskassan för undervisnings och vetenskap, förutsatt att man uppfyller arbetsvillkoret, får man med en grundlön på ungefär 3000 euro under de två första månaderna som arbetslös, ungefär 1700 euro per månad i inkomstrelaterad dagpenning.
Summan som du får i inkomstrelaterad dagpenning från kassan är alltså betydligt högre än det stöd som Folkpensionsanstalten betalar ut.
Det är vanligt att nyutexaminerade lärare inleder sin karriär med vikariat som avslutas när läsåret tar slut. Har man rätt till inkomstrelaterad dagpenning förbättrar det inkomsterna märkbart under den första sommaren.
Eftersom arbetsvillkoret har förlängts från sex till tolv månader lönar det för dig som studerande att ansöka om medlemskap i arbetslöshetskassan om du vikarierar under studietiden. På så sätt kan du börja samla på dig de arbetsveckor som krävs för att du ska ha rätt till a-kassa.
Kom ihåg att upprätthålla ditt medlemskap i lärarnas arbetslöshetskassa även när vikariatet tar slut och du återgår till studierna. Om du avbryter ditt medlemskap, förlorar du de arbetsveckor du införtjänat, arbetsvillkoret nollställs alltså vid avbrott i medlemskapet. Medlemskapet i arbetslöshetskassan är endast 30 euro/år för studerande.
Mer information
Lärarnas a-kassa uppdaterar kontinuerligt sin webbsida kring de lagförändringar som är på gång gällande utkomstskyddet, läs mera här: Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap.
Har du en fråga kring om till exempel ditt medlemskap i arbetslöshetskassan eller din rätt till inkomstrelaterad dagpenning? Ta kontakt med kassan, antingen via deras elektroniska tjänst Openetti eller genom att ringa numret 09 2294 4100 (tisdag och torsdag klockan 10.00-14.00).
-
Ingers inlägg: Flaggan på halvstång
Det är samhällets uppgift och ansvar att skydda barn men i det här fallet har samhället fullkomligt misslyckats och konsekvenserna är förödande. Mina tankar är hos alla berörda. När samhället småningom går från en akut chockfas in i en sorgefas önskar jag att diskussionen som följer tar fasta på hur vi kan förbättra det förebyggande elevhälsoarbetet och att vi fortsätter identifiera riskfaktorerna i samhället. Läs FSL:s ordförande Inger Damlins tankar efter skolskjutningen i Vanda.
-
Flaggan på halvstång
När samhället småningom går från en akut chockfas in i en sorgefas önskar jag att diskussionen som följer tar fasta på hur vi kan förbättra det förebyggande elevhälsoarbetet och att vi fortsätter identifiera riskfaktorerna i samhället. Att vi ökar den positiva särbehandlingen och inte sopar problemen under mattan.
Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.
Illamåendet i skolvardagen i dag är utbrett och mångfacetterat. Det går inte att förbise. Samhällets hårda värderingar, respektlösa politiska diskussioner och fientliga kultur på sociala medier plockas upp av den unga generationen och är ständigt närvarande i de ungas liv. Mobbning är ett allvarligt problem och utanförskap ett växande fenomen. Vi omges av en våldskultur som livnär sig på de ungas behov av uppmärksamhet, känsla av samhörighet och beundran.
De som jobbar inom skolan och har länge och desperat efterlyst konkret hjälp med de ungas allt sämre mående och ökade våldsamhet,men fortsättningsvis lämnas vi ensamma att lösa problemen. Skolan har varken kompetens, kapacitet eller tillräckliga resurser att på egen hand hantera de problem som gror inom hemmen och samhället. Ett starkt sektorövergripande arbete behövs, och det behövs nu.
I våra skolor är säkerhetsfrågorna prioriterade. Planerna är omfattande, det utförs regelbundna inrymnings– och utrymningsövningar och centrala låssystem hör till rutinen i våra skolor. Jag skulle hellre vilja rikta blickarna mot brister i lagstiftningen kring elevvården, kommunernas trängda ekonomi och undervisningspersonalens allt sämre förutsättningar för att skapa skoltrivsel och välmående bland elever och studerande.
Det är läge för beslutsfattare att fråga sig: Stöder liggande lagstiftning elevvårdsarbetet? Ska elevvårdsstrukturer se ut så som de gör? Är välfärdsområdet rätt plats för elevhälsan?
Och slutligen: Det går inte att spara på skolan. Växande barn och ungdom har rätt till en trygg skolmiljö.
FSL:s ordförande Inger Damlin deltog i Yle Vegas debatt “Slaget efter tolv” den 3 april 2024, för att diskutera tryggheten i skolan.
-
Chockerande skolskjutning i Vanda – ”hela skolgemenskapen behöver nu stöd”
Mina tankar är hos eleverna, deras familjer och hela personalen idag, så skriver FSL:s ordförande Inger Damlin på sina sociala mediekanaler efter att ha nåtts av nyheten om skjutningsincidenten i Viertolan koulu i Vanda. OAJ:s ordförande Katarina Murto, säger att skolor, daghem och läroanstalter måste vara trygga platser för personal och elever. “Ett angrepp mot dem är ett angrepp mot hela samhället”.
-
När smäller arbetsmarknadsbomben?
Politiska strejker till ett pris av hundratals miljoner euro. En högerregering som utan att blinka kör över fackföreningsrörelsen. En exportmodell som förpassar den kvinnodominerade offentliga sektorn till en evig lönegrop. Där några ingredienser på en arbetsmarknad som sällan har varit så inflammerad som nu. När briserar bomben på arbetsmarknaden? Tidningen Läraren bjuder på långläsning!
-
Ord för ord: In med mer ”go” i bildningsdebatten!
Hopplösheten är en förödande faktor på samtliga plan. Politiker och beslutsfattare bär ett viktigt ansvar här. Vi som jobbar inom skola och utbildning behöver konkreta åtgärder och positiva signaler som vi i vårt jobb kan omsätta till hopp bland växande barn och ungdomar. Läs FSL:s ordförandekolumn i tidningen Läraren!
