Har du flyttat, fått barn eller bytt jobb? Kom ihåg att meddela FSL-kansliet om alla förändringar i ditt anställningsförhållande och i dina kontaktuppgifter. Via medlemsintran går det på några minuter!
Author: admin
-
Nu behövs insatser för att säkra framtidens skolledarskap – SFV och FSL startar gediget program
Rektorsyrket i Svenskfinland är inne i en svacka och därför är det enormt värdefullt att vi nu har åstadkommit ett konkret program som kommer göra skillnad för våra rektorer. Som intressebevakare uppmanar vi arbetsgivarna att dra sitt strå till stacken och erbjuda rektorerna möjligheten till mentorering och coaching. Med gemensamma krafter kan och ska vi öka attraktionskraften till yrket, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
-
Nu behövs insatser för att säkra framtidens skolledarskap – SFV och FSL startar gediget program
Hösten 2024 startar Svenska folkskolans vänner (SFV) tillsammans med Finlands svenska lärarförbund (FSL), kommuner med svenskspråkig utbildning, Södra Finlands svenska rektorsförening och Österbottens svenska rektorsförening programhelheten Meningsfullt ledarskap – kollegialt stöd och ledarskapsutveckling.
– Många skolledare önskar mer kollegialt stöd och tid för kompetensutveckling. Genom programmet erbjuder vi en helhet som stärker ledarskapet, meningsfullheten och självförtroendet i skolledarrollen. Målsättningen är välmående skolenheter med ett hållbart och gott ledarskap och ökad attraktion för yrket, säger Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning på SFV och tidigare rektor i Gymnasiet Grankulla samskola.
Programmet innehåller fyra olika delar som stödjer varandra: mentorsprogram, stödfunktioner för mentorerna, kollegiala månadsträffar med gruppcoachning samt möjligheter till indiviuell coachning.
– Rektorsyrket i Svenskfinland är inne i en svacka och därför är det enormt värdefullt att vi nu har åstadkommit ett konkret program som kommer göra skillnad för våra rektorer. Som intressebevakare uppmanar vi arbetsgivarna att dra sitt strå till stacken och erbjuda rektorerna möjligheten till mentorering och coaching. Med gemensamma krafter kan och ska vi öka attraktionskraften till yrket, säger Inger Damlin, ordförande för Finlands svenska lärarförbund.
Bland de organisationer som står bakom programhelheten finns en samsyn kring utmaningarna som dagens skolledare står inför och en stark vilja att tillsammans stärka förutsättningarna för ett hållbart ledarskap och välmående, samt höja yrkets dragningskraft.
– Jag är oerhört glad över att organisationer som arbetar för skolledare på olika plan nu samarbetar genom det här programmet. Det är en förutsättning för att vi ska lyckas göra en effektfull insats, säger Niklas Wahlström.
—
Mer information:
Inger Damlin, ordförande
Finlands svenska lärarförbund
040 089 7300
inger.damlin@fsl.fiNiklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning
Svenska folkskolans vänner
050 548 2100
niklas.wahlstrom@sfv.fi -
Ord för ord: Dubier om utvecklingsivern
Visst, lärare och rektorer behöver praktiska tips och guidning i handlingsplaner men för att höja läranderesultaten och åstadkomma riktig utveckling måste forskningen in i fortbildningen. Lärare behöver ämnesspecifik och forskningsbaserad input. Större kommuner och städer kanske klarar det här med en lägre finansiering, men mindre kommuners möjligheter är sannolikt små. Läs Inger Damlins kolumn i Läraren!
-
FSL:s utlåtande om ändringar i gymnasielagen
Finlands svenska lärarförbund FSL understöder inte förslaget om att ändra gymnasielagen så att utbildningsanordnarens skyldighet att årligen utarbeta en plan för hur undervisningen ordnas i praktiken slopas. FSL stöder inte heller förslaget om att slopa skyldigheten för utbildningsanordnaren att regelbundet utreda de studerandes vårdnadshavares synpunkt på läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet.
Den plan som årligen görs upp i gymnasierna för hur undervisningen i praktiken ordnas under läsåret och som grundar sig på den lokala läroplanen är ett viktigt lokalt styrdokument. I läsårsplanen bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna, arbetstiderna, temadagar, studieresor och andra avvikande undervisningsarrangemang. I läsårsplanen bestäms också om studerandenas självständiga studier och om utbildningsanordnarens samarbete och om anskaffning av utbildning. I planen bestäms också om andra behövliga ärenden som anknyter till ordnandet av undervisningen. Genom att godkänna läsårsplanen godkänner utbildningsanordnaren det enskilda gymnasiets plan på hur utbildningen ordnas under läsåret.
Det föreslagna slopandet av läsårsplan och den minskade finansieringen skulle i verkligheten vara en nedskärning i finansieringen av utbildningen. Uppgiften skulle i verkligheten kvarstå oförändrad medan finansieringen skulle minska.
Läsårsplanen är ett centralt dokument för att leda verksamheten på läroanstalten, det styr planeringen av tidsanvändningen och hur gymnasiets resurser fördelas. Utvärderingen av den egna verksamheten görs utgående från läsårsplanen. Slopandet av kravet på en läsårsplan leder inte till att en motsvarande plan inte skulle krävas för att bedriva verksamheten på läroanstalten. Det föreslagna slopandet av läsårsplan och den minskade finansieringen skulle i verkligheten vara en nedskärning i finansieringen av utbildningen. Uppgiften skulle i verkligheten kvarstå oförändrad medan finansieringen skulle minska.
FSL anser att samarbetet mellan hemmen och skolan är nödvändig. Som en del av detta samarbete är det viktigt att utbildningsanordnaren regelbundet utreder de studerandes vårdnadshavares åsikter om läroanstalten och om utbildningsanordnarens verksamhet. Så som det också i motiveringarna till lagförslaget förs fram är det av betydelse för utvecklandet av skolsamfundet att man utreder vårdnadshavarnas åsikter om läroanstaltens verksamhet. Det konstateras alltså i motiveringarna till lagförslaget att det är viktigt att detta görs men samtidigt vill man inte stifta om detta i lagen utan låta utbildningsanordnare besluta om hur detta görs. Detta används sedan som grund för att minska på finansieringen av gymnasieutbildningen. Här igen kvarstår uppgiften medan finansieringen minskas.
-
Ord för ord: Slaget grundskolan håller på att förlora
dag ser vi växande skillnader i elevers lärande i skolan, mellan kön och mellan skolor. Trenden är alarmerande och får konsekvenser för individen men också för framtiden. Skolan kan inte helhjärtat driva samhällsutvecklingen, om den inte är för alla, skriver ordförande Inger Damlin i Läraren.
-
Ledaren: Enkelt svar på svår fråga
“Ibland låter man förstå att Finlands dalande Pisakurva korrelerar med Iphonens framfart. Finlands toppår i Pisa inföll 2006 och Iphonen introducerades 2007. Sedan dess har Finlands Pisaresultat rasat. Att sätta likhetstecken mellan dessa två är ändå att dra kurvorna mer än lovligt raka.” Läs ledaren i Läraren!
-
FSL:s nya vice ordförande är Jeanette Lindroos från Nagu
Vid terminens första möte valde FSL:s styrelse Jeanette Lindroos till vice ordförande för förbundet. Lindroos jobbar som rektor för Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo. Jag kommer med skärgårdsperspektivet och en förstålse för viktiga finlandssvenska branschfrågor, säger hon.
-
Jeanette Lindroos är FSL:s vice ordförande
Jeanette Lindroos från Nagu har en gedigen facklig erfarenhet, bland annat som medlem i förbundsstyrelsen sedan 2021 och många år som aktiv i både FSL:s och OAJ:s lokalföreningar. Hon är FSL:s representant i OAJ:s fullmäktige och i NLS ledarforum samt medlem i FSL:s rektorsgrupp.Lindroos jobbar som rektor för Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo.
– Min kunskap är bred och omfattar olika utbildningsstadier, både som lärare och skolledare. Jag kommer också med skärgårdsperspektivet och en förstålse för viktiga finlandssvenska branschfrågor.
Som vice ordförande hoppas Lindroos kunna agera bollplank till förbundets ordförande.
– Det här känns bra. Jag tycker om att uttrycka mina åsikter och jag hoppas jag som vice ordförande får en möjlighet att också bredda mitt kontaktnät.
Lindroos tar över efter Pamela Leka som lämnade uppdraget efter att hon tillträtt som undervisningschef i Raseborg.
Läs Lärens intervju med Lindroos!
-
Den privata sektorns nya avtal i ett nötskal
Det nya avtalet inom den privata undervisningssektorn innefattar bland annat löneförhöjningar, en utvecklingspott och förändringar kring sjukfrånvaro under sommaravbrottet. Kollektivavtalet gäller ungefär 200 FSL-medlemmar i bland annat privata språköskolor, yrkesläroanstalter och folkhögskolor.