FSL Import

Author: admin

  • Fullmäktige dryftar kalendrar och organisation

    Mohlin motiverar sitt förslag med att dagens fickformat upplevs som oändamålsenligt av många lärare. Många lärare beställer därför en kalender i större format, vilket innebär att FSL-kalendern blir endast en symbol.

    Fullmäktige tar också ställning till motioner som har inlämnats av Nicke Wulff från Åbo och Tammerfors svenska lf.

    Organisationsreformen rullar på och fullmäktige ges en mellanrapport om hur arbetet med att se över förbundets stadgar och organisation avancerar. Avsikten är att FSL:s högsta beslutande organ förbundskongressen behandlar frågan i juni 2018. Styrelsen, som bereder ärenden för kongressen, har frågat de lokala lärarföreningarna om hur de ser på olika detaljer. Ur svaren framgår att många föreningar är beredda att slopa förbundskongressen, så att fullmäktige blir förbundets högsta beslutande organ.

    FSL:s förbundsfullmäktige informeras också om organisationsfrågor inom moderorganisationen OAJ. Inger Damlin, FSL:s representant i OAJ-styrelsen, informerar om en färsk rapport som även tangerar FSL:s ställning.

  • Läraren 7 2016

    {turnjs Läraren-7-2016}

  • Keva börjar dua

     

    Syftet med förändringen är att texterna ska bli tydligare och att Kevas brev ska bli lättare att förstå. I samband med du-reformen har Keva också för övrigt förenklat språket i texterna. Bland annat termerna har gjorts klarare och strukturen i kundbreven har blivit mer användarvänlig.

    – Då vi duar kunderna är det lättare för dem att förstå i synnerhet alla anvisningar, det vill säga vad kunden ska göra, berättar Tero Manninen, chef för utveckling av kundrelationer.

  • Arbetstid

    Undervisningsskyldighet

    Lärarnas arbetstid är baserad på en undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA).

    Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen och gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar.

    Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

    Läsårets arbetstider

    Den grundläggande utbildningens arbete inleds efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

    För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

    Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

    En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt.

    I appen finns flera olika verktyg som kan hjälpa dig att följa upp din arbetstid:

  • Lön

    Lön

    Räkna ut övertimsarvode

    Beräkna ditt årsbundna tillägg

     

    Om lärarlöner

    Lärarnas lönegrunder bestäms i kollektivavtal. Här kan du läsa mera om löner, tillägg och arvoden inom undervisningssektorn. Notera att denna text gäller dig som är kommunalt anställd.


    Så här bestäms din lön

    Lärarlönerna utgörs av

    • En uppgiftsrelaterad lön (1)
    • Eventuella individuella tillägg (2)
    • Övriga tillägg och arvoden (3)
    • Övertimsarvoden (4)
    • Ibland också en resultatbonus (5)

    (1) Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad. Grundlönen bestäms i huvudsak på basis av ditt tjänsteförhållande. Också din examen och din behörighet för tjänsten inverkar på grundlönen.

    (2) Arbetserfarenheten återspeglas i en del av din lön som är årsbunden, det vill säga baserar sig på den tid som du har jobbat som lärare eller i andra uppgifter som är till väsentlig nytta i dina nuvarande uppgifter. På det individuella tillägget inverkar yrkesskicklighet och arbetsresultat samt arbetserfarenhet.

    (3) Övriga tillägg och arvoden omfattar bland annat fjärrortstillägg, demonstrationstillägg, tillägg för skötsel av samlingar och språktillägg.

    (4) Övertimsarvodet bestäms utgående från hur många timmar du undervisar utöver din undervisningsskyldighet. (Scrolla upp för att komma till räknaren!)

    (5) En resultatbonus kan utbetalas utgående från arbetsenhetens resultat.

     
    Årsbunden del av lönen
    De årsbundna delarna av lönen utbetalas efter följande tjänsteår:

    De årsbundna delarna av lönen utbetalas efter följande tjänsteår: 5 år 8 år 10 år 15 år 20 år
    Rektorer och biträdande rektorer  –  – 5% 5% 10%
    Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 4% 6% 6% 6%
    Klasslärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla (exkl. lönepunkterna 4 03 04 02 8 och 4 03 07 05 4) 3% 3% 3% 6% 6%
    Tjänsteinnehavare som lektor i elevhandledning i grundskola 2% 3% 5% 11%  –
    Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6% 3% 9% 6% 6%
    Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium / vuxengymnasium 6% 2% 10% 4% 6%
    Studiehandledare i gymnasium 2% 3% 5% 11%  –

     
    Lärarnas lönepyramid
    Kolla bilden Lärarnas lönepyramid för att få en översikt över hur lärarlönerna är uppbyggda inom UKTA-sektorn.

     
    Ta reda på mera

    På vår webbsida hittar du förstås mer information om lärares lön, tillägg och arvoden.

  • Lediga lärarjobb

    Lärartjänster besätts oftast genom öppet ansökningsförfarande. Det betyder att tjänsterna ledigförklaras och annonseras på kommunens webbplats och i dagstidningar.

    Kom också ihåg att kolla

    • annonser i tidningen Läraren

    • den lokala arbetsförmedlingen

    • arbetsministeriets nätportal www.mol.fi. Här hittar du så gott som alla lediga arbetsplatser inom den offentliga sektorn – även de flesta lediga lärartjänster

    • rekryteringsportaler, bland annat kommunsektorns www.kuntarekry.fi

    Tidsbundna lärarjobb

    En del utbildningsanordnare väljer att besätta lärarvikariat och tidsbundna lärartjänster utan att tillämpa ett öppet ansökningsförfarande som vi beskrivit ovan. Om du är intresserad av också kortare vikariat, lönar det sig att kontakta kommunens utbildningsbyrå. Du kan också kontakta skolans rektor.

  • Besätta en tjänst

    • Efter intervjuerna rangordnas de sökande.

    • Sedan utser bildningsnämnden, ett motsvarande organ eller en tjänsteman en av de sökande till tjänsten.

    • Ofta väljs också en eller två reserver, ifall den valda läraren inte tar emot tjänsten.

    Behörighet och jämställdhet

    Om tjänsten är ordinarie, måste den valda läraren uppfylla de behörighetskrav som anges i behörighetsförordningen. Också jämställdhetslagen ställer krav på utnämningen. Vid tjänsteutnämningar är det förbjudet att diskriminera en mera kvalificerad sökande och istället välja en mindre meriterad person av det andra könet.

    Dags för intyg

    Då du har fått veta att valet har fallit på dig måste du inom 30 dagar leverera ett läkarintyg till din nya arbetsgivare. Ofta erbjuder arbetsgivaren den läkargranskning som krävs för intyget. Om det är din första anställning, ska arbetsgivaren också kräva att du uppvisar ett straffregisterutdrag. Det här utdraget får du från Rättsregistercentralen.

    Något att fundera över innan du tackar ja

    • Vilka undervisningsgrupper och ansvarsområden får du?

    • Tror du att du kommer att trivas i skolan och i kollegiet?

    • Blir du tvungen att flytta? Kan arbetsgivaren erbjuda dig bostad?

    • När träder anställningen i kraft? En del arbetsgivare anställer från och med läsårets planeringsdag; inte läsårets början.

    Fel val?

    Lagen ger arbetsgivaren rätt att i sista hand själv avgöra vilken av de sökande som är mest lämplig för lärartjänsten. Att inleda en besvärsprocess lönar sig vanligen bara om utnämningen strider mot jämställdhetslagen eller mot tjänstens behörighetskrav. Om du misstänker att arbetsgivaren har gjort sig skyldig till ett diskriminerande förfarande, vänder du dig till lärarnas förtroendeman eller FSL:s kansli. Av FSL får du information om besvärsprocessen. Handla snabbt; en rättelseyrkan måste göras inom 14 dagar efter att du har fått reda på beslutet. 

  • Gå på intervju

    Vem intervjuar?

    I regel är det skolans rektor som kallar till intervju. Ibland kan bildningsdirektören eller en kommitté med uppdrag att besätta tjänsten ordna intervju. Ibland kan också intervjun omfatta en undervisningssituation.

    Fråga själv

    Ta före intervjun reda på så mycket som möjligt om skolan och lärartjänsten. Fundera också vilka frågor du vill ställa under intervjun.

    Vad skrev du i ansökan?

    Repetera före intervjun din ansökan, din CV och platsannonsen. Intervjuaren kanske har din ansökan framför sig. Då är det bra att minnas vad du skrev.

    Med rätt att inte svara

    Om intervjuaren ställer frågor om ditt privata liv, är du inte tvungen att besvara dem. Om frågan känns för personlig, förklara det.

    Varmare i kläderna

    Även om arbetsgivarens val kanske inte faller på dig, har du ändå visat ditt intresse för arbetsgivaren, som kanske nästa termin har ett jobb som passar dig. Dessutom har du fått erfarenhet av ansökningen och intervjun.

    HUR SVARAR DU? TÄNK PÅ DE HÄR FRÅGORNA FÖRE INTERVJUN:

    • Varför är du intresserad av just det här lärarjobbet och den här skolan?

    • Vad fick dig att söka jobbet? Poängtera vad du kan göra för arbetsgivaren; inte vad arbetsgivaren kan göra för dig.

    • Vilka av dina egenskaper tror du kan vara till nytta i jobbet? Ge exempel.

    • Vilka är dina starka respektive svaga sidor som lärare och i allmänhet?

    • Vilka är dina mål i arbetslivet och hur ska du uppnå dem?

    • Varför lämnar du ditt nuvarande jobb? (Om du redan har ett.)

    • Vilka av dina prestationer är du mest stolt över?

    • På vilket sätt tror du att du kan bidra till att utveckla skolan?

  • Skriv en ansökan

    Kontakta arbetsgivaren

    Börja med att ta du reda på noggrannare uppgifter om lärarjobbet du vill söka, skolan och arbetsuppgifterna. Ring eller mejla kontaktpersonen för tjänsten så får du själv en bättre bild av arbetet. Samtidigt märker arbetsgivaren att du är intresserad av lärarjobbet.

    Ditt ansökningsbrev

    Ansökan består ofta av ett ansökningsbrev och en meritförteckning (curriculum vitae, CV). Ditt ansökningsbrev får gärna vara personligt och anpassat för den tjänst du söker. I ansökningsbrevet berättar du om dig själv, dina kvalifikationer och varför du är lämplig för jobbet. Även om du sänder din ansökan via ett webbformulär, är det bra att först skriva ett textdokument.

    I DITT ANSÖKNINGSBREV SKA FINNAS

    • ditt namn och dina kontaktuppgifter

    • arbetsgivaren eller mottagaren

    • vilken tjänst du söker

    • om du har varit i kontakt med arbetsgivaren för att få noggrannare uppgifter

    • på vilket sätt du är lämpad för arbetet och hur du skulle vara en resurs för skolan

    • dina kvalifikationer (utbildning och examen, specialiseringar, erfarenhet)

    • dina framtidsplaner och fritidsintressen i den mån de är relevanta för arbetet

    • meriterande uppdrag

    • datum och underskrift samt namnförtydligande

    NÅGRA TIPS

    • Var kortfattad. Tänk på att textmängden kan motsvara en A4.

    • Poängtera vad du kan tillföra skolan. Du behöver inte upprepa information som finns i din CV.

    • Skräddarsy ditt ansökningsbrev för varje tjänst du söker.

    • Nämn inget negativt omdöme om dig själv i ditt ansökningsbrev.

    • Satsa på ansökningshandlingarnas läsbarhet och utseende.

    • Kom ihåg att korrekturläsa.

    • I de flesta fall sänder du din ansökan via en webbtjänst. Skriv gärna dina texter först i ett ordbehandlingsprogram, då upptäcker du lättare slagfel och kan ta dig tid att dubbelkolla.

    • Spara själv dina ansökningshandlingar. Repetera dem innan du går på en anställningsintervju.

    Din meritförteckning

    Till ansökningsbrevet bifogar du din meritförteckning. Meritförteckningen (CV) är ett sammandrag över kunskaper och erfarenheter.

    • Utforma din CV så att du kan använda den i flera ansökningar.

    • Meritförteckningen är saklig.

    • Den ska ge arbetsgivaren en överblick över din utbildning och dina arbetserfarenheter.

    • Du kan bygga upp din CV i omvänd kronologisk ordning eller så att du inleder med dina viktigaste erfarenheter och utbildningar.

    • Förklara eventuella tidsluckor i din studie- eller arbetshistoria.

    • Kom ihåg att korrekturläsa.

    • Även om du fyller i din CV i ett elektroniskt formulär, är det bra att först skriva den i ett textdokument.

    I DIN MERITFÖRTECKNING SKA FINNAS

    • ditt namn och dina kontaktuppgifter

    • födelsetid och födelseplats

    • civilstånd och barn

    • utbildning (examen, skola, tid, eventuell inriktning)

    • arbetserfarenhet, arbetsgivare, anställningstid och arbetsuppgifter

    • fortbildning och kurser

    • språkkunskaper och IKT-kunskaper

    • publikationer eller gro gradu-avhandling

    • eventuella förtroendeuppdrag

    • eventuellt avtjänad värnplikt och militärgrad

    • fritidsintressen

    • referenser

    • underskrift och namnförtydligande

    Intyg, betyg och andra bilagor

    Ofta nämns inte betyg eller andra bilagor i annonsen; då är det onödigt att bifoga dem till din ansökan. Om arbetsgivaren är intresserad av betyg eller arbetsintyg, ska du i allmänhet visa dem först i samband med en intervju.

    Många arbetsgivare ber om läkarintyg och ämbetsbetyg. Om du anställs första gången för att arbeta med minderåriga, måste du också uppvisa ett straffregisterutdrag. Du behöver inte bifoga dessa intyg till din ansökan. Arbetsgivaren ska se dem först efter att du har valts till tjänsten.

    Referenser

    För att bekräfta de uppgifter som du själv har angett i ditt ansökningsbrev, kan du bifoga en eller två referenser till ansökan.

    • En referens kan vara din chef eller handledare på en tidigare arbetsplats.

    • Om det här är ditt första jobb kan du hänvisa till din chef på ett sommarjobb eller din pro gradu-handledare.

    • Uppge namn, titel, arbetsplats och kontaktuppgifter till dina referenser.

    • Kom ihåg att få referenspersonens medgivande först.

  • Söka lärarjobb

     Är du i slutskedet av dina lärarstudier? Förbereder du dig för att söka ditt första lärarjobb? Det här är tips och checklistor för just dig. Lycka till med förberedelserna och ansökningsprocessen.

     

    Mera information