FSL Import

Author: admin

  • Långa veckor och stress

    Arbetsveckorna är långa och många upplever att de utsätts för osaklig behandling och direkt mobbning. Stressen har ökat.

    Lärarnas trivsel i arbetet har minskat, visar preliminära uppgifter från en arbetslivsbarometer. Det är lärarfacket OAJ som har frågat sina medlemmar om hur de egentligen mår.

    Undersökningen visar att cheferna påverkar arbetsklimatet och trivseln. I många fall upplever lärarna att trivseln, trots de kärva tiderna, har blivit bättre just tack vare goda chefer.

    Arbetslivsbarometern publiceras tisdagen den 10 maj. Undersökningen genomfördes i november 2015. Samplet omfattade också FSL-medlemmar.

  • Poliserna till Akava

    Akava har nu 37 medlemsorganisationer och Akavas förbund totalt cirka 610 000 medlemmar.

    Polisorganisationernas förbund ansökte om medlemskap på basis av sin utredning om centralorganisationerna. Det handlar alltså om projektet, som syftar till att bygga upp en ny centralorganisation som skulle ersätta FFC och STTK. Akava har inte visat intresse för planerna.

    – Vi har jobbat på utredningen i ett år. Utifrån den och efter noggrant övervägande beslutade fullmäktige att ansöka om medlemskap i Akava. Att valet föll på Akava beror på funktionella och ekonomiska faktorer. Poliserna anser att Akava och dess förhandlingsorganisation FOSU i framtiden kan sköta intressebevakningen för medlemmarna i Polisorganisationernas förbund på ett kostnadseffektivt sätt, förklarar ordförande Yrjö Suhonen.

    Polisorganisationernas förbund är landets största intressebevakningsorganisation för polisen och anställda inom rättsförvaltningen. Till förbundets medlemsföreningar hör cirka 11 100 poliser, kontorsanställda vid polisen och sakkunniga inom rättsväsendet och vid nödcentralerna. Förbundet har också studerandemedlemmar.

    Polisernas intressebevakning hanteras av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, som den 28 april antog SPJL som medlem.

    FOSU representerar nästan hälften av de statliga anställda.

  • Ny klasslärarutbildning i H:fors: Var hamnar de nya studerandena?

    Nja, så här dramatiskt kommer det nog inte att bli, om man får tro FSLF:s ordförande Antonia Prinsén.
    – Vi har nu verksamhet på gång i Helsingfors. Vår förhoppning är att de nya studerandena skall bli medlemmar i både Didacta och FSLF.
    Den förstnämnda skulle handha den studiesociala biten medan FSLF skulle stå för den fackliga tillhörigheten och intressebevakningen. Nämnas bör att Didacta inte uppbär någon medlemsavgift alls och FSLF en synnerligen blygsam avgift på fem euro per år, så ett dubbelmedlemskap belastar ingens ekonomi särskilt hårt.
    Didactas ordförande Emmi Smeds berättar per e-post att förberedelser redan vidtagits för att de nya studerandena skall känna sig hemma.
    – Vi är väldigt glada över klasslärarutbildningen i Helsingfors. Didacta kommer att samarbeta med de finskspråkiga klasslärarstuderandena och de svenska klasslärarstuderandena kommer i höst att ha två tutorer från den finskspråkiga klasslärarutbildningen och en eller två tutorer från Didacta, säger Smeds.
    Antonia Prinsén säger att FSLF hoppas kunna ordna någon tillställning ibland för sina medlemmar i Helsingfors, kanske en frukost med något slags fackligt betonat program.
    – FSLF har inte möjlighet till någon stor verksamhet i Helsingfors, åtminstone inte tills vidare då de flesta av oss finns i Vasa. Men vi ordnar en informationstillställning tillsammans med Didacta på hösten för de nya studerandena.
    – Didacta och FSLF kommer inte att konkurrera om medlemmarna utan vi kommer att samarbeta, säger Prinsén.
    Hon hoppas att de studerande vill vara medlemmar i bägge föreningarna.

    Tom Ahlfors

  • Också daghem kan få pengar för mindre grupper

    Ministeriet har nu förtydligat att också daghem kan få ta del av pengarna, omtalar www.oaj.fi

    Fristen för ansökningar har förlängts till den 23 maj. Deadline var ursprungligen den 9 maj.

    Statsunderstödet främjar likvärdighet och förbättringen av specialundervisningen genom att stöda utbildningsanordnares möjligheter att i första hand anställa lärare för parallellundervisning, för att dela grupperna eller för uppdelade timmar samt för att anställa skolgångsbiträden. Statsunderstödet syftar till att trygga verksamhetsförutsättningarna för sådana skolor som arbetar i utmanande verksamhetsmiljöer.

    Understöd beviljas för att anställa lärare och skolgångsbiträden.

    Understödet utdelas för att minska storleken på sådana undervisningsgrupper inom den allmänna undervisningen där det i sin helhet eller delvis ges undervisning för en eller flera elever som får intensifierat stöd eller särskilt stöd eller där det finns elever som får specialiserad sjukvård.

  • Adlercreutz vill se dialog

    Fembarnspappan Anders Adlercreutz, 45, från Kyrkslätt har valts till ny ordförande för Förbundet Hem och Skola. Valet ägde rum vid förbundets årsmöte i Åbo den 23 april. Han efterträder forskaren Heidi Harju-Luukkainen, som inte ställde upp för omval.

    Jag vill arbeta för skolan och visa att det arbete som görs där är viktigt och värdefullt”, säger Anders Adlercreutz. Det är viktigt att Hem och Skola tar del i diskussionen om skol- och utbildningsfrågor, det behövs inte minst nu då skolan står inför minskade anslag. Grunden i föräldraverksamheten i Hem och Skolas är en öppen dialog med lärarna så att man tillsammans kan verka för en god vardag i skolan.

    Anders Adlercreutz har ett förflutet som aktiv i Hem och Skola i Bobäck i Kyrkslätt.

    Mina barn har tyckt att det har varit roligt att ha en pappa som är med i den lokala Hem och Skola-föreningens verksamhet. Jag tycker att det känns viktigt och meningsfullt att nu får fortsätta med arbetet med Hem och Skola på förbundsnivå, säger Adlercreutz.

    Adlercreutz sitter sedan i fjol våras i riksdagen som representant för SFP. I valkampanjen lyfte han synligt fram utbildningspolitiska frågor. Han är till utbildningen arkitekt.

  • Fackligt perspektiv: För mycket för fort

    För två år sedan hade vi båda deltagit i det seminarium på Utbildningsstyrelsens som var startskottet för arbetet med gymnasiets nya läroplan (GLP16). Vi hörde om hur den nya läroplanen skulle handla om förnyelse av metoder framom om förändring i substans och såg fram mot ett givande läroplansarbete att förnya arbetssätt och skolkultur.
    Om två veckor lämnar jag in min skolas läroplan för behandling i nämnden. Ett intensivt skrivande i ett halvt år med tillhörande behandling i kollegiet har krävt tid och uppmärksamhet. Jämsides har löpt egna utvecklingsprojekt, förberedelser inför den digitala studentexamen och på sistone läsårsplanering med mera begränsade resurser. Nyligen erbjöds gymnasierna möjlighet att delta i två projekt; det första ett försök med en utvidgad valfrihet och det andra ett utvecklingsprojekt med namnet Det nya gymnasiet – våga prova.
    Läraren och kolumnisten Arno Kotros utfall mot det första i en kolumn i Uusi Suomi födde livlig debatt om gymnasieutbildningens uppgift. Mindre än 10% av gymnasierna anmälde sitt intresse för försöket – ett resultat som knappast tillfredsställer minister Sanni Grahn-Laasonen. Det senare projektet har däremot väckt större iver på fältet. Inom alltför snäva tidsramar har knappt funnits tid att ta till sig det nya tänk kring pedagogik och skolkultur som läroplanen eftersträvade och vi är många som känner att det finns mycket utvecklingsarbete kvar att göra inom GLP16:s ramar. Det nya gymnasiet kräver nog inte bara mod, men mest av allt tid och arbetsro för att kunna spira.
    Trots brådska hann jag med en runda utvecklingssamtal i alla fall. För några lärare har jag beklagat alla brister i mitt huvudsakliga jobb detta läsår. För mycket händer för fort. Min uppgift som projektledare har jag kanske klarat av, men jag har inte varit den närvarande och tillgängliga förman jag velat vara. Jag har kört överhastighet och många är yttringarna och behoven bland mina lärare som jag rusat förbi.
    Jag har varit snällare mot mig själv än Hercules som klandrar sig själv för tillkortakommanden och brister som ledare. Starkare visioner från statsmaktens sida, färre parallella projekt, mera tid, skygglappar och axelstoppningar hade gjort arbetet lättare.
    Niklas Wahlström
    rektor för Gymnasiet Grankulla samskola

  • Jämlik utbildning?

    Ordförandeuppdraget ger mig också möjlighet att betrakta vår skola ur andra länders perspektiv. I början av april deltog jag i en internationell konferens anordnad av Education International (EI), som lockade deltagare från OECD-länderna inom EI. Temat för konferensen var ”Protecting and Promoting Education as a Public Good” . För mig var det ett värdefullt tillfälle . Det gav mig orsak att vara stolt över utbildningen i det land jag representerar, stolt över de lärare och rektorer jag representerar. Det är så lätt att låta debatten rasera och kritiken skära sönder istället för att bygga framåt och satsa på ett system som lämnar få utanför och som ger resultat.
    Vi står på tröskeln till ibruktagande av en ny läroplan med en verksamhetskultur som är tänkt att möta behoven av i dag . Jag anser att växelverkan mellan eleven och läraren är grunden för allt lärande. I den verklighet vi nu lever finns inte den tiden, grupperna växer och enheter förstoras. Kort sagt: utrymmet för eleven att bli sedd minimeras.
    För att kunna bibehålla den kvalitativt goda utbildning vi har i landet måste vi våga se brett. Det är tid att öppna ögonen för landets olika delar, det är tid att öppna ögonen för jämlik utbildning. Det är hög tid att kritiskt granska nerskärningar som gjorts. Senast nu måste vi göra linjedragningar för utbildningen långsiktigt.
    Alla måste ges rätten till att utvecklas till sin fulla potential. Det förutsätter att vi har ett skolsystem som möjliggör den rätten. I dag kan vi konstatera att skillnaderna i inlärningsresultaten har ökat i landet; skillnaden mellan toppen och botten har växt. Samtidigt är det ingen nyhet att gruppstorlekarna varierar och att omfattningen på den undervisning som eleven får i omfattning skiljer sig markant från kommun till kommun.
    Utbildning som beskärs då enheter läggs ned innebär att en det i regionerna uppstår en ojämlikhet vad såväl kvalitet som tillgång beträffar. För Svenskfinlands del kan det vara rent utav ödesdigert att beskära gymnasienätverket. Det innebär sannolikt att nivån på undervisningen sjunker även inom grundundervisningen i de drabbade regionerna.
    Den resurs som skolan idag tilldelas är idag inte bunden till kommunala strategier för utbildning, utan kortsiktiga ekonomiska realiteter. Ser vi framåt och tänker oss en landskapsreform uppstår det ett läge där utbildning är en av få grunduppgifter som kvarstår i kommunerna. För mig är det omöjligt att se att vi då ska kunna garantera det som vårt land haft som varumärke och framgångsfaktor – kvalitativt god utbildning oavsett var du är bosatt.

    Christer Holmlund

  • En plats i solen

    Rabulisten och samhällskritikern Moore har besökt Europa och förundrar sig över många fenomen, som många amerikaner upplever som märkvärdiga. Vår avgiftsfria grundskola, jämte därtill anslutna jämlikhetsideal, lyfts fram som ett föredöme.
    Nu är vi finländare förstås bortskämda med internationell uppmärksamhet när det gäller skolfrågor. Eftersom vi är finländare blir vi emellertid närmast generade, när utlänningar berömmer oss.
    Men det har inte alltid varit så. Historien börjar med offentliggörandet av de allra första PISA-resultaten år 2001. Plötsligt uppdagades att de finländska 15-åringarna låg i världstopp, när det gäller läsförståelse. Också i matematik och naturvetenskaper låg de finländska eleverna väldigt nära toppen.
    Alla var förvånade, inte minst vi själva. Så kom analyserna igång, medan PISA-turisterna strömmade till Finland.
    PISA-solen skiner alltjämt över oss, även om resultaten har dalat. Finland omtalas alltjämt med respekt i internationella sammanhang. Sålunda är det knappast förvånande att skolforskaren och professorn Pasi Sahlberg nyligen fick motta 2016 år Legopris för bl.a. sin kamp mot standardiserade test i nationella skolsystem. Här handlar det alltså om danska leksaks- och nöjeskoncernen Lego, som står bakom priset.
    Omkring 300 internationella utbildningsexperter fick se Sahlberg motta priset, som också inkluderar prissumman 650 000 danska kronor ( ca 87 000 euro).
    Pasi Sahlberg är väl värd sitt pris. Han står för en nykter och även kritisk argumentation och dessutom är han en utmärkt skribent. Idag är han en av världens ledande skolforskare. De finländska framgångarna i olika skolundersökningar har fungerat som hans inträdesbiljett till utbildningens fina salonger.
    Introduktionen av vår enhetsskola, benämnd grundskolan, har varit en exempellös framgångshistoria. Det var definitivt rätt att på 1970-talet frångå det tidigare parallellskolesystem till förmån för en grundskola för alla; en skola som utgör grundbulten för den likvärdiga utbildningsstandard som har varit ett honnörsord i vår utbildningspolitik.
    Men jämlikheten krackelerar betänkligt inte minst på grund av regeringens politik. Brutaliteten vad gäller nedskärningarna inom utbildningen saknar motstycke och det är uppenbart att bildningsidealen är ifrågasatta. Utbildningen ses som en kostnadspost, inte som en investering för framtiden.
    Det är hög tid att mota bildningsfientligheten och igen lyfta fram jämlikheten som ledstjärna.
    C-E Rusk

  • LR vill renodla läraryrket

    Därför har Lärarnas Riksförbund föreslagit införandet av en ny yrkeskategori i skolan, lärarassistenter. Istället för det resursslöseri som det innebär att diverse icke-undervisningsrelaterade kringuppgifter – läggs på lärare, kan dessa arbetsuppgifter utföras av annan personal i skolan. Kommer detta på plats, frigörs värdefull tid för lärarna att fokusera på undervisningen.

    – Dagens lärare tvingas till för mycket annat än att fokusera på sin undervisning. Lärarna har blivit skolans tusenkonstnärer som förväntas fungera som vaktmästare, städare, kuratorer och administratörer samtidigt som de ska se till att varje elev når sin fulla potential. Arbetsbelastningen har ökat så mycket att allt fler lärare lämnar eller funderar på att lämna yrket, antecknar Jansson i en kolumn som kan läsas på adressen www.lr.se

    Med en ny yrkesgrupp i skolan skulle lärarna kunna få en långsiktigt hållbar arbetsmiljö som skapar förutsättningar för hög kvalitet i huvuduppdraget

    Vi har inte råd att vänta längre, om vi på allvar vill vända kunskapsutvecklingen i den svenska skolan.

    C-E Rusk

  • OAJ känner oro för sämre yrkesskydd

    Arbets- och näringsminister Jari Lindström (Sannf) presenterade regeringens förslag till ändringar av arbetslöshetsskyddet i mitten av april. I praktiken handlar det om åtstramningar och försämringar.

    Avsikten är att det i fortsättningen ska vara möjligt att använda utkomstskydd för arbetslösa för att främja sysselsättningen, dvs. för finansiering av startpeng, lönesubvention och rörlighetsunderstöd. Dessutom föreslås sådana ändringar i utkomstskyddet som syftar till att sporra till aktiv jobbsökning.

    Ändringarna är en del av det sysselsättningspaket som regeringen kom överens om vid ramförhandlingarna den 5 april 2016.

    Förhandlingsdirektör Petri Lindroos vid OAJ är reserverad till ändringarna.

    Det största hotet är försämringarna av yrkesskyddet: börjar man anvisa arbetslösa lärare vilka arbeten som helst? Vi känner oro särskilt för unga lärare, säger Petri Lindroos.

    Han hänvisar till att arbetsgivare i en del fall anställer vikarier och timlärare endast från läsårets första arbetsdag till läsårets sista dag. Detta drabbar redan nu oftast unga lärare.

    Men vem eller vilka ska utvärdera yrkesskyddet på individnivå?

    Det kan innebära att man förutsätter att de lokala arbets- och näringsbyråerna står för bedömningarna. Detta skulle kräva betydande tilläggsresurser, säger Petri Lindroos.

    OAJ:s styrelse dryftade frågan onsdagen den 20 april och landade i en analys om att de föreslagna ändringarna inte i nämnvärd grad förbättrar sysselsättningen.

    C-E Rusk