Author: admin

Sedan noterar vi att Kommunarbetsgivarna KT:s delegation idag har godkänt konkurrenskraftsavtalet. Inom kommunsektorn omfattas alla av avtalet, det vill säga 422 000 löntagare.

Arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen tackar förhandlingsparterna för ett gott klimat.

Beslutet var enhälligt och sakligt sett ointressant. Beslutet är nämligen villkorligt, såtillvida att det kräver att de centrala arbetsmarknadsorganisationerna senast den 13 juni konstaterar att konkurrenskraftavtalet är tillräckligt täckande. Om det centrala avtalet går i stöpet förfaller också kommunsektorns avtal.

KT förutsätter också att de skattelättnader som regeringen utlovat kompenseras till kommunerna i enlighet med regeringsprogrammet.

På många håll pågår alltjämt förhandlingar. Detta gäller bl.a. Metallförbundet och servicefacket PAM. I dessa fall handlar det om rätt betydande branscher, som påverkar hur pass täckande avtalet blir. Också privata undervisningssektorn är alltjämt en öppen affär.

Styrelserna för FFC sammanträder kl. 9.30, Akava kl. 13.00 och STTK kl. 15. Akava-basen Sture Fjäder räknade emellertid i går kväll med att behandlingen av avtalet sannolikt sker först i kväll. Styrelsen för EK sammanträder först mot kvällskvisten.

Resultat kan alltså nås i kväll eller i natt. Eller så flyttas deadline ånyo.

Dagens beskattning sporrar sakkunniga att prioritera fritiden framför att jobba längre arbetsveckor och sikta framåt i karriären. Vårt land behöver positiva incitament, säger Fjäder, som är rätt nöjd med regeringens agerande.

Regeringen har bedömt konkurrenskraftsavtalets konsekvenser för sysselsättningen, tillväxten och den offentliga ekonomin i Finland. Bedömningen påverkas av avtalets slutliga omfattning.

Om konkurrenskraftsavtalet blir tillräckligt omfattande och träder i kraft är regeringen beredd att understöda lösningen genom bl.a. följande åtgärder:

•Om konkurrenskraftsavtalet blir tillräckligt täckande och träder i kraft, lindrar regeringen beskattningen av förvärvsinkomster med 315 miljoner euro i statsbudgeten för 2017. Enligt finansministeriets bedömning är detta tillräckligt för att kompensera för de konsekvenser som avgiftshöjningarna i konkurrenskraftsavtalet får för de skattskyldiga 2017.

•Om omfattningen av konkurrenskraftsavtalet överskrider 85 procent höjs skattelättnaderna med 100 miljoner euro till sammanlagt 415 miljoner euro.

•Om omfattningen av konkurrenskraftsavtalet överskrider 90 procent höjs skattelättnaderna med ytterligare 100 miljoner euro till sammanlagt 515 miljoner euro.

När det gäller beskattningen åren 2018 och 2019 strävar regeringen i enlighet med regeringsprogrammet efter att beskattningen av löneinkomster inte skärps på någon inkomstnivå.

Däremot står förhandlingarna om övriga privata undervisningssektorn stilla. Förhandlingarna avbröts den 1 juni och har inte återupptagits. Förhandlingarna berör olika privata läroanstalter från grundskolan till yrkeshögskolor. Sammanlagt berörs ca 6 800 lärare.

Bildningsarbetsgivarna skulle gärna se att den tilläggsarbetstid om 24 timmar i året, som utgör en del av avtalet om stärkt konkurrenskraft, kunde användas till undervisning. OAJ företräder en annan syn.

Ledarna för arbetsmarknadens centralorganisationer möts idag för att värdera hur pass täckande avtalet är. Men än fattas stora bitar i detta pussel.

Förhandlingarna mellan Metallförbundet och Teknologiindustrin kraschade i går. Ett annat stort förbund, servicefacket PAM har för sin del begärt tilläggstid.

Också inom undervisningssektorn finns problem. Privata Bildningsarbetsgivarna och OAJ har inte nått enighet. Från arbetsgivarhåll har rests krav om att åtminstone en del av tilläggsarbetstiden om 24 timmar skulle anslås för undervisning, medan OAJ företräder en annan hållning.

Det är svårt att bedöma utfallet av denna process. Klart är i alla fall att om det inte blir något avtal om stärkt konkurrensfall så förfaller de redan uppgjorda avtalen inom många branscher.

Det skulle innebära att vi i höst står inför en normal avtalsrörelse på förbundsnivå.

Styrelsen för lärarfacket OAJ har godkänt förhandlingsresultatet för den kommunala undervisningssektorn. Avtalet berör ca 64 000 lärare.

Likaså godkände OAJ för sin del också resultatet rörande allmänna kommunala sektorn, som berör barnträdgårdslärare, jämte statliga sektorns avtal. Det är förhandlingsorganisationen Fosu som slutligen godkänner dessa avtal.

Däremot har förhandlingarna rörande privata undervisningssektorn dragit ut på tiden. Här handlar det om universiteten och en del andra privata läroanstalterna.

Förhandlingarna återupptogs idag kl. 13.

I morgon onsdag möts företrädare för de centrala organisationerna för att bedöma hur pass täckande lösningen är. Och på torsdag torde regeringen berätta om sina planer rörande bl.a. de skattelättnader som har utlovats ifall man på arbetsmarknaden når ett stabiliserande centralt avtal.

Arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder fredagen den 3 maj för att godkänna eller förkasta avtalet om stärkt konkurrenskraft. Men också här finns en brasklapp. Inflytelserika Metallförbundet torde ge sitt slutliga besked rörande avtalet först den 10 juni.

Avtalet är minsann stabiliserande, eftersom man vid sidan av förlängningen av den årliga arbetstiden och beskärandet av semesterpenningen inom offentliga sektorn, också har kommit överens om en nollösning år 2017.

Men det passar inte in på lärarnas arbete, som i huvudsak bygger på undervisningsskyldigheter plus samplanering.

Under förhandlingarnas gång föreslog arbetsgivaren att arbetstidsökningen skulle genomföras med 2-3 extra arbetsdagar.

Förhandlingsresultatet innebär att undervisningen inte ökar och ledigheterna rörs inte för lärarna.

– Arbetstidsförlängningen genomförs på så sätt, att arbetstiden för studier, planering och annat lärararbete ökar, säger OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos i en kommentar på OAJ:s hemsida.

Inom yrkesutbildningen riktas arbetstidsförlängningen till planering och annat lärararbete som arbetsgivaren bestämmer över.

Tillägsarbetstiden om 24 timmar utförs under elevarbetsdagarna.

Inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet kan arbetsgivaren av särskilda skäl ordna en sextimmars arbetsdag en lördag under läsårets arbetstider.

I grundskolan och gymnasiet förläggs 12 timmar till samplaneringstiden. Samtidigt ändras samplaneringstiden från timmar per vecka till en årlig samplaneringstid.

Enligt Mika Väisänen, ekonomiskt sakkunnig vid OAJ, är fördelen med årlig samplaneringstid att man bättre kan planera tidsanvändningen.

Vidare har parterna kommit överens om hur man går till väga när semesterpenningen inom den offentliga sektorn minskas med 30 procent under åren 2017–2019.

Inom den kommunala sektorn nåddes i natt ett förhandlingsresultat gällande tillämpningen av avtalet om stärkt konkurrenskraft. Lösningen berör ca 422 000 kommunalt anställda. Förhandlingsresultatet behandlas på förmiddagen av de beslutande organen på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Detaljerna om uppgörelsen offentliggörs när den har godkänts.

Inom den allmänna kommunala sektorn (AKTA) gäller att arbetstiden förlängs utan kompensation med 30 minuter per vecka. Vidare har parterna kommit överens om hur man går till väga när semesterpenningen inom den offentliga sektorn minskas med 30 procent under åren 2017–2019. Enighet har också nåtts om den s.k. krisklausulen, alltså hur man kan förhandla om flexibilitet i anställningsvillkoren.

Styrelsen för lärarfacket OAJ behandlar förhandlingsresultatet kl. 10 idag. Styrelsen för förhandlingsorganisationen FOSU sammanträder kl. 12.

För de statligt anställda genomförs den årliga arbetstidsförlängningen på 24 timmar på olika vis. Antingen förlängs arbetstiden med 6 minuter dagligen, 30 minuter i veckan eller 90 minuter över en period på tre veckor. De statligt anställdas semesterpenning skärs likaså ned med 30 procent åren 2017–2019.

Man hoppas få fram starka riktlinjer och en grund för utvecklingsprogrammet för lärarkompetens, som publiceras i augusti. En bred grupp sakkunniga och undervisningspersonal från olika läroanstalter (grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter, universitet, yrkeshögskolor och vuxenutbildning) samt intressegrupper från samhällets alla delområden har ombetts delta. Webbtankesmedjan möjliggör att man lätt kan kommentera gemensamma idéer och andra lösningsförslag.

Webbtankesmedjan är öppen fram till den 2 juli.

Kolla in www.minedu.fi