FSL Import

Author: admin

  • Sahlström blir ÅA-professor

    Fritjof Sahlström bestrider från den 1 augusti professuren i tillämpad pedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. Vasabladet berättar den 6 juni om att Sahlström lämnar Helsingfors universitet för Åbo Akademi.

    Sahlström fungerar nu som viceprefekt för institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet.

    Han är en av initiativtagarna till den nya svenskspråkiga klasslärarutbildningen som startar i höst vid Helsingfors Universitet.

    Sahlström ser själv fram emot att ägna sig åt forskning om svenskan som minoritetsspråk i olika sammanhang i ett samhälle med ökande kulturell mångfald, och svenskans roll i utbildandet av lärare.

  • Avtalen i ett nötskal

    Vad innebär egentligen avtalet om stärkt konkurrenskraft för lärarna? Vad innebär förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar för grundskolans och gymnasiets lärare? Och hur blir det rektorernas arbetstider?

    Barnträdgårdslärarna följer det allmänna kommunala avtalet AKTA och deras anställningsvillkor avviker från de övriga kommunalt anställda lärarnas.

    Övningsskollärarna och universitetspersonalen är privatanställda. Också här nåddes efter segslitna förhandlingar resultat.

    Lärarfacket OAJ har gjort en sammanställning av avtalets inverkan på olika medlemsgrupper. Sammanställningen finns i såväl svensk- som finskspråkig version.

    Kolla in http://www.oaj.fi/cs/oaj/public_sv

  • Ledaren: Resultaten räknas

    Sipilä trodde att processen skulle bli lätt som en plätt. Hans ursprungliga tanke var att de centrala organisationerna skulle inom loppet av några veckor skissera upp en lösning, som skulle stabilisera samhällsekonomin och få ner kostnaderna för arbetet.
    Men det blev självfallet inte så, utan Sipiläs och regeringen hamnade i en återvändsgränd. Arbetsmarknadens mekanismer fungerar inte riktigt så som Sipilä m.fl. trodde. Så går det lätt när man tänker i fåvitsko!
    Snart nog kom nya tankar från regeringens fatabur. Det fatala var att många av regeringens idéer verkade komma direkt från arbetsgivarnas verkstad, vilket förstås resulterade i protester från fackets sida.
    Det är inte värt att rekapitulera alla kapitel i denna sorglustiga historia, som har kryddats i rikligt mått av hot som har framfört av alla berörda aktörer. Också regeringen har visat såväl nit som flit i detta avseende.
    Dammet börjar så småningom lägga sig och det är dags att syna uppgörelsen i helfigur. Fackorganisationerna visade att de är beredda att dra sitt strå till stacken i detta samhällstalko, som syftar till att lyfta Finland från det tröstlösa ekonomiska träsk som har fungerat som en kvarnsten kring nationens hals i över sju års tid.
    Det är värt att hålla i minnet att vi talar om en historisk uppgörelse, där facken accepterade konkreta försämringar. Dessa försämringar sekunderas av ytterligare ett avtalsår, då löneförhöjningar uteblir. Vi har ju redan bakom oss flera magra år i detta avseende.
    Inget utrymme för hurrarop minsann, speciellt inte för de offentliga anställda som vid sidan av bl.a. längre arbetstider också tvingas acceptera beskurna semesterpenningar i tre års tid.
    Avtalet utgör ett kapitel i vår arbetsmarknadshistoria, som är under omvälvning. Just nu verkar det som om de centrala avtalens tid är definitivt förbi. Finlands näringsliv EK har i ett par repriser förkunnat att centrala uppgörelser inte kommer på fråga, men har dock fallit till föga under tryck.
    Nu krävdes en tångförlossning och en synnerligen utdragen process innan avtalet kunde framfödas och det lär inte bli enklare i fortsättningen. Vi går mot en tid av avtal på förbunds- eller branschnivå, som dessutom sannolikt kryddas av ökade krav om lokal avtalsrätt från arbetsgivarnas sida.
    C-E Rusk

  • Ord för ord: Inse ditt värde!

    Efteråt började jag reflektera över vad min kollega sade om sitt liv som lärare. Alla dagar hade inte varit en dans på rosor, men det som genomsyrade talet var den glädje och gemenskap läraren hade upplevt tillsammans med barnen i skolan. Det fick mig att tänka på lärarprofessionen, där lärarens kunnande och känsla för elever leder till en växelverkan som för barnen framåt mot ett vuxenliv innehållande kunnande men också sociala färdigheter.
    I den hektiska skolvardag lärare och rektorer lever i blir det alltför sällan tid till reflektion över det goda. Att lyfta varandra är värdefullt, men det lika viktigt att åtminstone ibland våga lyfta sig själv och tänka att jag gör ett gott jobb. Det sägs om oss att vi har svårt att ta emot beröm, men jag tror vi har lika svårt att våga lyfta det egna kunnandet.
    Då ni inleder er ledighet eller semester borde ni ta er tid att sätta er ner i solstolen med en dryck som ni njuter av och reflektera över det gångna året. Reflektera över det som gett er glädje och ta det till er under ledigheten. Försök glömma det som varit tungt och bara njuta, eftersom ni ändå inte kan lösa alla problem under ledigheten. Det är litet som att läsa arbetsepost en fredag kväll för att inse att det inte går att åtgärda ärendet först på måndag.
    I detta sista nummer av tidningen för detta läsår vill jag tacka för det ni gör och har gjort för bildningen i vårt land under detta läsår. Tack för att ni i vardagen jobbar med världens viktigaste yrke.
    Jag önskar er en skön sommar!
    Christer
    P.S.
    I skrivande stund lever vi i osäkra tider med tanke på hur det går med konkurrenskraftsavtalet, trots att många förbund gjort beslut om att gå med. Den offentliga sektorn har tagit ett stort ansvar i att få Finland AB på fötter och jag hoppas innerligt att alla andra sektorer också inser att det behövs ett solidaritetstänk för att lyfta vårt land. Utan konkurrenskraftsavtal är vi på startlinjen igen och följderna av det är med all sannolikhet inte bra.
    Samtidigt som vi på arbetsmarknaden bidragit med vår del till lyftet borde även regeringen införliva sina löften om skattelättnader, så vi får igång den inhemska marknaden via ökad köpkraft.

  • Fackligt perspektiv: Om blomstertid och religion i skolan

    När detta läses har redan ”Den blomstertid….” sjungits och ett efterlängtat sommarlov har påbörjats. Detta både i riket och här på Åland.
    Hur implementera detta i ett ”fackligt perspektiv”? Här handlar det om konkurrenskraftsavtal, gymnasier, läroplansgrunder, lärarutbildning, skolspråk osv.
    Så, bästa läsare, stanna upp en stund och fundera på ”Den blomstertid…”.
    För en tid sedan diskuterade Ålands lärarförenings styrelse med den åländska utbildningsministern. Aktuella frågor togs upp. Bl.a har landskapsregeringen påbörjat arbetet med att revidera grundskolelagen. En ingrediens i detta är att se över religionsundervisningen.
    I nuläget deltar eleven i den konfessionella undervisningen om samfundstillhörigheten är den lutherska kyrkan eller om vårdnadshavaren önskar det. Hör man till ett annat samfund så har man rätt till livsåskådning. Det räcker om en elevs vårdnadshavare så önskar (Åland).
    Bra så. Eller inte.
    Låt mig få anföra några argument för att ämnet religion i nuläget bör förändras.
    1. Ett läroämne i grundskolan skall inte baseras på vilken tro man har eller vilket samfund man tillhör. Inget annat av skolans läroämnen gör det.
    2. Läroämnenas likvärdighet. Inte har man rätt att välja bort avsnitt i historian bara för att man där tar upp känsliga frågor. Ej heller i samhällskunskapen som belyser politiska ideologier av olika slag. Biologin bygger på darwinismen vilket förmodligen inte tilltalar kreationisterna.
    3. Samhälle blir allt mer mångkulturellt. Vare sig vi vill det eller inte. Förståelsen för människors ursprung och liv är av största vikt för en fungerande integration.
    4. Läraren som undervisar i religion är bunden både av en konfession och av att vara objektiv.
    5. Alla elever har rätt att få en undervisning på lika grunder.
    Vad bör då göras?
    Först av allt att bestämma att läroämnet religion är så viktigt att det bör ges till alla elever på lika villkor. Den kunskap som skolan förmedlar skall i alla stycken vara objektiv.
    ”Den blomstertid…”? Tillåta? Förbjuda?
    Vad har den psalmen med religionsundervisningens objektivitet att göra? Vill man avsluta läsåret i kyrkan så är det fullt möjligt oberoende av vilka läroämnen man har.
    Vill man sjunga den på avslutningen så ser jag inte hinder med det. Ska man förbjuda landets nationalsång för att det finns elever och personal som har ett annat lands medborgarskap? Nej!
    Amen!
    Sune Alén

  • Läraren 10 2016

    {turnjs 10-2016}

  • Eichhorn får Cygnaeuspris

    Maila Eichhorn har under hela sin karriär varit en central utvecklare av Finlandsskolorna. Hon har i 20 års tid verkat som lärare i en Finlandsskola i Tyskland och från och med 1987 som grundare och ordförande i det pedagogiska rådet för Finlandsskolorna i Tyskland. Sedan 1985 har hon varit med och utvecklat den administrativa och pedagogiska kompetensen i Finlandsskolorna globalt.

    Det finns i dag 135 Finlandsskolor i olika delar av världen. Skolorna har sammanlagt omkring 4200 elever.

  • Pressklipp: Dammsugaren kan kastas

    Nu gäller det att skrida till verket och rädda det som räddas kan av Koskeby skola i Vörå med 103 elever och 40 år på nacken. Bara fem funktionsdugliga år återstår tills byggnaden är i så dåligt skick att det blir totalrenovering eller rivning, skriver Vasabladet i början av juni och citerar skolans rektor Fredrik Sandelin som använder uttrycket ”klockan tickar” .Kommunens undersökningar visar att skolan är renoveringsduglig och kostnaderna för reparationerna beräknas uppgår till åtminstone 1,3 miljoner euro. I Vörå kommun har fullmäktige nyligen bestämt att nästa år inleda planeringen av en stor centrumskola, vilket betyder att skolfrågorna hänger i luften ett år till, skriver Vasabladet.

    Rose-Maj Vidberg har varit lärare i 28 år och pensioneras nu från sin tjänst som rektor för Jakobstads gymnasium där hon själv skrev studenten år 1971, berättar Österbottens tidning. Vidberg betonar i intervjun gymnasiets betydelse som allmänbildande skola och vill hålla fast vi det. Hon tycker också det är bra för eleverna att kunna dela upp sina studentskrivningar på tre gånger.
    – Eleverna är betydligt lugnare nu än när det var bara en vårskrivning som gällde.
    Som pensionär hoppas Vidberg kunna stanna litet längre på sina vinresor i Italienska Piemonte, en region som är känd för sina fantastiska viner, bland annat Barbaresco och Barolo, bägge tanninstinna viner av hög klass.

    Åbo Underrättelser noterar att de svenska eleverna i Katedralskolan får hälften mindre studiehandledning än eleverna i Åbos övriga gymnasier. Katedralskolans lärare får sämre ersättningar eftersom skolans budget inte räcker till, vilket upprör skolans rektor Marianne Pärnänen. Skolans pengar har gått till att erbjuda eleverna ett rättmätigt kursutbud. Inom Åbo stads skolledning, både tjänstemän och politiker, är man medveten om situationen och har utlovat korrigeringar i budgeten för år 2017. Pärnänen är emellertid skeptisk.
    – Jag vågar inte planera för att vi faktiskt skulle få mer pengar. Om löftet sen inte håller hamnar vi i en mycket besvärlig sits om kurser måste ställas in, löner återbetalas och så vidare, säger Pärnänen i ÅU.

    Syd-Österbotten kan berätta om en ny idrottsgren för alla med kastarm. Nu är det inte bara stövlar och mobiltelefoner och yxor som skall hivas iväg utan också dammsugare. Enligt Sydin blev initiativtagaren Toni Mäkinen förbannad då han städade och den nya grenen var ett faktum. Mäkinen vill ge en möjlighet för alla som avskyr att städa att ge utlopp för sina aggressioner. Det blir FM i början av juli i Kotka. Med god tur kan städilskan alltså leda till ett finländskt mästerskap, skriver Sydin.

     

  • 84 gymnasier i nätverk

    – För att gymnasiet ska kunna svara på framtida utmaningar behövs en reform av pedagogiken, lärmiljöerna och verksamheten. Experiment som gäller pedagogik och nya lärmiljöer ska nu påbörjas. Samarbetet mellan gymnasiet och den högre utbildningen ska öka och de studerande ska kunna avlägga högskolestudier redan i gymnasiet. Lärandet ska inte längre vara lika beroende av tid och plats. De bästa erfarenheterna kommer att användas som grund för arbetet med att utveckla gymnasiet, konstaterar undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

    Grahn-Laasonen hoppas att det nära samarbetet med högskolorna i de kommande experimenten ska utvecklas till ett permanent verksamhetssätt och bli en del av gymnasiets hela verksamhet.

    Gymnasiernas verksamhetskultur ska utvecklas bland annat genom att stärka de arbetssätt som utgår från de studerande och det pedagogiska ledarskapet. De studerande kommer att vara aktivt involverade i utvecklingsarbetet och i planeringen av verksamhetsmiljöerna. Studerande kommer att fungera som handledare i studierna i de olika läroämnena. Det regionala utvecklingsarbetet ska stärkas genom långsiktigt arbete, gemensamma utbildningar och digitala verksamhetsmiljöer.

    De utbildningsanordnare och gymnasier som valts till nätverket ska utveckla sin verksamhet i enlighet med läroplansgrunderna och utifrån lokala utgångspunkter och behov. Arbetet påbörjas hösten 2016 med ett nationellt seminarium. År 2018 följs verksamheten upp, och samtidigt avgörs nätverkets fortsatta verksamhet.

    Nätverket, olika evenemang och en digital plattform kommer att stödja spridningen av kunnandet, både inom nätverket och till andra aktörer. Till gymnasiernas utvecklingsnätverk sökte 165 gymnasier. Även de anordnare av gymnasieutbildning och gymnasier som inte blev valda till det nationella utvecklingsnätverket kan delta i regionala evenemang och i utveckling av gymnasieutbildningen.

    Gymnasierna i nätverket
    http://www.oph.fi/download/176989_LUKE_verkostoon_valitut_lukiot.pdf

  • Avtalet i hamn

    Den sista stora sektorn som var öppen nådde ett resultat sent på fredag kväll. Metallförbundet och Teknologiindustrin hade förhandlat fram ett förhandlingsresultat, som styrelsen för Metall kunde godkänna efter omröstning. Dock har förbundsfullmäktige för Metall, som sammanträder den 10 juni, det sista ordet i sammanhanget. Men den allmänna bedömningen är att fullmäktige knappast kör över styrelsen.

    Om man ser till OAJ har alla medlemmar nu fått avtal. Förhandlingarna som fördes i FOSU:s namn med Bildningsarbetsgivarna, som företräder universiteten och de privata läroanstalterna, förlöpte emellertid trögt, men enighet nåddes dock sent på fredagen.

    Uppgörelsen inom den privata sektorn följer i stora drag motsvarande uppgörelse inom den kommunala sektorn. Den årliga arbetstiden ökar med 24 timmar, vilket dock inte ses i form av ökad undervisning.

    Arbetsgivarna ges motsvarande möjligheter att såsom inom den kommunala undervisningssektorn under särskilda omständighet förutsätta av arbetsdagarna en extra arbetsdag om sex timmar på en lördag, säger Petri Lindroos, förhandlingsdirektör vid OAJ.

    Också för universiteten nåddes ett avtal på fredagen.