Author: admin

Över 15 000 anställda inom utbildningsväsendet i Turkiet har fått sparken av regeringen, som har motiverat åtgärderna med misstankar om terroristanknytningar. Akademiker har förbjudits att åka utomlands tillsvidare. Över 1 500 dekaner i statliga universitet har uppmanats avgå.

Turkiska lärarfacket EGITIM SEN får stöd av europeiska lärarorganisationen ETUCE, som har uttryckt sin starka indignation över den senaste tidens händelser i Turkiet. ETUCE uppmanar den turkiska regeringen att omedelbart upphöra med sin aggressiva politik gentemot landets medborgare och i synnerhet de anställda inom utbildningssektorn.

ETUCE påminner också den turkiska regeringen om att dessa odemokratiska aktiviteter påverkar barn och unga i Turkiet jämte deras framtida liv. Regeringen underminerar utbildningssystemet och fråntar barnen och ungdomarna deras möjligheter till högre utbildning.

Lärarfacket OAJ sluter upp i den fackliga fronten som protesterar mot regeringens hårda tag i Turkiet. Världslärarorganisationen Education International har uppmanat sina medlemsorganisationer att reagera.

OAJ fördömer i ett brev de utrensningar, som har drabbat tusentals anställda inom utbildningssektorn. Brevet är riktat till Turkiets regering och Turkiets ambassad i Finland.

Pisa-undersökningarna dyker också upp i en färsk utredning, som speglar den finländska grundskolans tillstånd. Utredningen offentliggörs den 9 augusti, men Yle kan den 8 augusti presentera centrala rön ur denna jämte kommentarer av Välijärvi, som är en av forskarna bakom utredningen. Denna bär namnet Oma linja.

Välijärvi lyfter särskilt fram de problem rörande läsförmågan, som idag berör allt fler elever

Att läsa en dagstidning och förstå innehållet och budskapet i tidningen är idag utmanande för många elever, säger Jouni Välijärvi.

Han pekar i intervjun på att allt fler unga hotas av marginalisering, bl.a. i form av att de inte förmår fortsätta studierna efter grundskolan. Bristerna i basfärdigheter såsom läsning, räkning och studieteknik utgör effektiva hinder.

CER

Lärarfacket OAJ upprepar sitt krav om ett register över behöriga lärare, som skulle upprätthållas av en statlig myndighet. OAJ vill se ett öppet register där vem som helst kan kontrollera en lärares behörighet.

– Registret skulle t.ex. ge föräldrarna en möjlighet att genast se vilken behörighet en lärare har att undervisa men samtidigt skulle det också hjälpa myndigheterna att beräkna behovet att utbilda nya lärare, säger Luukkainen.

I praktiken skulle registret innebära att yrkestiteln lärare skulle skyddas.

Yrkesbeteckningen är skyddad för exempelvis psykologer, näringsterapeuter, arkitekter och läkare och det finns register över dem. Däremot kan vem som helst kalla sig för lärare, låt oss sig säga redan efter ett två veckors vikariat i skolan. OAJ anser att det här inte är rätt.

Det har varit si och så med stödet från beslutsfattarnas sida under de senaste åren. Tvärtom har resurserna för utbildningen och forskningen dramatiskt minskat.

Hela utbildningssektorn har blött rejält under de senaste åren. Nedskärningarna rör sig i miljardklassen, men en ljusning är i sikte. Politiker är i regel lyhörda för budskapen från medborgarna, som i allt större grad har identifierat utbildningen som en central framtids- och framgångsfaktor för landet. De brutala nedskärningarna har burit bitter frukt och medborgarnas mått börjar bli rågat.

Alltså beslöt den sittande regeringen i sina senaste rambudgetöverläggningar att utbildningen och forskningen inte ska utsättas för ytterligare nedskärningar under denna regeringsperiod.

– Bördan av redan beslutade nedskärningar är ohemul att bära. Nu väntar OAJ på att regeringen tar till korrigerande åtgärder, som skulle återställa tron på utbildningens betydelse, säger Olli Luukkainen och hoppas på snara positiva besked från regeringens sida redan i budgetmanglingen i början av hösten.

OAJ lyfte fram lärarnas behov av adekvat fortbildning på presskonferensen. Mera om detta i Läraren nr 11/16, som utkommer den 11 augusti.

CER

– Oroväckande många undersökningar och rapporter talar om att ångest, depressionssymptom, stress och ensamhet ökar bland unga. Vi tror på ett tidigt ingripande och ett förebyggande arbete i skolan, säger projektansvariga Petra Willamo.

– Det finns ett stort behov av den här typen av verksamhet. Vi utnyttjar gärna möjligheten till samarbete för ungdomarnas välbefinnande, säger rektor Mikael Eriksson vid Ekenäs gymnasium.
Barnavårdsföreningens uppgift är att arbeta för att möjligast många barn ska ha en trygg och bra uppväxt. Barn tillbringar en stor del av sin vardag i skolan och därför vill Barnavårdsföreningen nu bidra med en insats i ungdomarnas skolvardag.

– Med Skolpaletten vill vi nå ut till en för oss delvis ny målgrupp, 13–20-åringar. Dessutom vill vi stärka föräldraskapet hos tonårsföräldrar och erbjuda skolpersonal information och fortbildning kring teman som berör just ungdomar och deras vardag, säger Barnavårdsföreningens verksamhetsledare Pia Sundell.

Skolpaletten finansieras av Penningautomatföreningen RAY.
Barnavårdsföreningen i Finland grundades 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation.

750 lärare och 200 barnträdgårdslärare hotas av en tio dagars permittering. OAJ:s lokalförening i Björneborg har idag lämnat in rättelseyrkande till stadsstyrelsen.

OAJ anser att permitteringen är oändamålsenlig och icke lagenlig. Eleverna får inte läroplansenlig undervisning under permitteringarna och tryggheten kan inte heller garanteras.

– Skolan förvandlas till en förvaringsplats och exempelvis i tekniskt arbete kan undervisning inte överhuvudtaget ges, säger FOSU:s huvudförtroendeman Merja Salonen.

Också inom dagvården kan lagstridiga situationer uppstå ifall det inte finns tillräckligt många vuxna på plats. Riksdagens justitieombudsman har tidigare konstaterat att kommunen har skyldighet att också vid permittering följa dagvårdsförordningen och de relationstal som gäller mellan vuxna och barn.

Enligt Merja Salonen har de kommunala beslutsfattarna inte beaktat hur oerhört tungt lass lärarna nu drar. Staden har inte tidigare permitterat anställda, men nu tror man att det är ett sätt att lappa ekonomin på.

Salonen tror att det just nu pågår en snöbollseffekt i Satakunta där man hals över huvud följer andras dåliga exempel. Tidigare har exempelvis Vittis och Kankaanpää permitterat och Ulvsby och Raumo står inför permitteringar.

Arbetstagarna erbjuds också möjligheten att undvika permittering genom att ta åtta dagars talkoledigt.

Det här är inget bra alternativ, eftersom andra lärare då istället ska sköta extra timmar utan ersättning. Arbetsbördan blir alltså större för arbetskamraterna, konstaterar Salonen.

Björneborgs svenska samskola, som firar 125-årsjubileum år 2017, är en privat skola och berörs därför inte av stadens permitteringsbeslut.

Kampanjens syfte är att synliggöra skolorna och lekparkerna, dvs. att göra alla som rör sig på vägarna medvetna och var skolorna och lekparkerna är belägna.
Det är Mannerheims Barnskyddsförbund, som brukar ordna jour vid övergångsställen, och Ishockeyföreningen Helsingfors IFK som rekryterar frivilliga för kampanjen Raitaritarit – Rändernas riddare. Dessutom har ett upprop om frivilliga gått ut till alla föräldrar till eleverna i årskurserna 1–6 vid stadens grundskolor.

Enligt 23 § i lagen om grundläggande utbildning har läsåret 190 arbetsdagar. Läsårets arbetsdagar minskas med självständighetsdagen, trettondagen och första maj när dessa infaller på en annan vardag än lördag. Enligt 7 § i förordningen om grundläggande utbildning ska läsårets skolarbete avslutas den sista vardagen vecka 22. Läsåret 2016–2017 har alltså 187 arbetsdagar och skolarbetet avslutas lördagen den 3 juni 2017.
De flesta skolor inleder höstterminen vecka 32, vanligen den 10 eller 11 augusti. Tidigast börjar man i Rovaniemi, den 9 augusti, och senast i Åbo, den 18 augusti. Yrkesläroanstalterna kan inleda sin termin tidigare än grundskolorna, vuxengymnasierna åter senare än andra skolor.
Skolornas höstlov infaller utan undantag i oktober under veckorna 42–43. Enligt Utbildningsstyrelsens beräkning börjar i höst 61 500 elever i årskurs ett, av dem är 3 900 svenskspråkiga.

Bakom utnämningen som gäller läsåret 2016-17 ligger ett tjänstemannabeslut som fattats av Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman. KBG behöver en rektor medan skolans fusion med Ekenäs gymnasium utreds. Enligt planerna skall elever kunna gå i gymnasiet både i Karis och i Ekenäs efter fusionen.

Sista biten i avtalspusslet är på plats. Metalls förbundsfge sa ja till konkurrenskraftavtalet efter omröstning. Därmed kan avtalet undertecknas av alla centralorganisationer.

avtalet innebär bl.a. att arbetsfred råder inom de flesta branscherna i år och nästa år. Löntagarna drar minsann sitt strå till stacken bl.a. genom att acceptera att inga avtalsenliga löneförhöjningar betalas nästa år. Samtidigt berättar många prognoser om att aningen bättre tider är på kommande i samhällsekonomin.

Processen var märklig och utdragen, men visade dock att vårt land är ett avtalssamhälle. Bra så!