FSL Import

Author: admin

  • Oenigt om nedskärningar i smyg

    Kanslichefen Anita Lehikoinen vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att man fortsätter diskutera frågan. Parterna måste enas om frågan senast under budgetförhandlingarna vid månadsskiftet.

    Enligt Lehikoinen ska arbetsmarknadsorganisationerna också bedöma vad man kom överens om i förhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet. Statsrådets kansli, undervisnings- och kulturisningsministeriet och finansministeriet ska också delta i diskussionerna.

    Finansministeriet utgår i sitt budgetförslag från att man ska skära ned i högskolornas anslag i enlighet med hur mycket personalkostnaderna minskar i och med konkurrenskraftsavtalet. Undervisnings- och kulturministeriet och många intresseorganisationer hoppas å sin sida på att anslagen för högskolorna stannar på samma nivå som förr.

    I grund och botten handlar tolkningsskillnaden om huruvida man anser att högskolor är privaträttsliga eller offentligrättsliga. Enligt Lehikoinen handlar det inte om nedskärningar.

    –Anslagen minskar ifall högskolorna ses som offentligrättsliga aktörer.

    – Man kan inte skära ned av privaträttsliga aktörer eftersom man åtminstone i viss mån har beslutat att konkurrenskraftsavtalet finansieras med nedskärningar inom den offentliga sektorn.

    I finansministeriets budgetförslag sjunker anslaget för högskolor med 13,9 miljoner och för yrkeshögskolorna med 6,9 miljoner. Finansministeriet har tagit i beaktande sänkningen i kostnader för arbetsgivaren och nedskärningar i semesterpenningen. Den förlängda arbetstiden räknades inte med i förslaget. (FNB)

  • Skolhusen skall fixas nu!

    – Det går att gömma mögel med litet målarfärg, men det är en quick fix som inte åtgärdar grundproblemet.
    Så här uttryckte sig FSL:s ordförande Christer Holmlund vid förbundets presskonferens gällande den skadliga inomhusluften i våra skolhus. FSL efterlyser ett minst 10 år långt statligt program för att åtgärda renoveringsskulden som vuxit sig stor inom utbildningssektorn.
    OAJ:s arbetslivsbarometer visade redan år 2013 att nästan tio procent av lärare som besvarade en enkät varit sjukskrivna under det senaste året på grund av problem med inomhusluften i skolorna. I fjol visade arbetslivsbarometern att den andelen har stigit till 20 procent.
    Läs mera om problemen med dålig inomhusluft i skolorna i nästa nummer av Läraren som utkommer den 25 augusti.

  • Inga nya ingrepp, lovar ministeriet

    Propositionen baserar sig på regeringens plan för den offentliga ekonomin för 2017-2020.

    I enlighet med regeringsprogrammet föreslås totalt 62 miljoner euro för spetsprojektet för kompetens och utbildning för 2017. Avsikten med spetsprojektet är att förnya grundskolan genom att utnyttja ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer, att stöda skolornas utvecklingsarbete och att stärka lärarnas kompetens.

    Därutöver förnyas lärarnas grund- och fortbildning. Övergången till arbetslivet påskyndas också och samarbetet mellan högskolor och näringsliv stärks. Tillgången till konst och kultur förbättras.

    Inom ramen för ett spetsprojekt genomförs yrkesutbildningsreformen, som för all del har kritiserats häftigt bl.a. från lärarfackligt håll. Målet är också att minska antalet unga som står utanför utbildning och arbetsliv.

    Som en del av spetsprojektet för utbildning och kompetens förnyas grundskolan genom att ibruktagandet av en ny pedagogik och nya inlärningsmiljöer påskyndas, genom att stöda skolornas försöksverksamhet och utvecklingsarbete och genom att stärka lärarnas kompetens. Man gör försök med och utvecklar den digitala inlärningen. Under 2017 riktas totalt 22 miljoner euro i spetsprojektfinansiering till digital kompetens, språkförsök samt främjande av tillgången till grundläggande konstundervisning.

    Gymnasieutbildningen utvecklas och man bereder en reform av finansieringssystemet. Ett anslag på 148 miljoner föreslås för det fria bildningsarbetet.

  • Om appen

    Appen lanserades hösten 2016 och uppdateras regelbundet.

    Informationen i appen Lärarummet baserar sig främst på lärarnas gällande kollektivavtal. 

    Du som är medlem i FSL alltid kan kontakta den lokala förtroendemannen eller FSL:s kansli för personlig rådgivning i frågor kring lön, arbetstid och anställning.

    Kontakta gärna FSL:s kommunikation, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, om du vill ge respons på appen.

    Vi förbehåller oss rätten att göra ändringar i appen.

     

    Om FSL

    Finlands svenska lärarförbund FSL är ett fackförbund för svenskspråkiga lärare och rektorer. Vi har över 5 000 medlemmar; främst inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och olika yrkesutbildningar. Vår viktigaste uppgift är att bevaka våra medlemmars intressen i anställningsfrågor och i andra frågor som berör skola, utbildning och arbetsmiljö.

    FSL är ett självständigt förbund inom Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, som är det största medlemsförbundet i akademikernas centralorganisation AKAVA.

    FSL ger ut tidningen LÄRAREN med 20 nummer per år. Tidningen postas till medlemmar och andra aktörer inom skolvärlden.

    FSL har 31 lokala lärarföreningarna och en förening för våra lärarstuderande som sköter den lokala verksamheten. Enskilda lärare är medlemmar i en lärarförening, som i sin tur hör till FSL.

    Mera info hittar du på www.fsl.fi.

  • Gamla PF rivs

    Pedagogiska fakultetens gamla utrymmen på Kyrkoesplanaden i Vasa rivs för att göra plats för nya bostadshus, berättar Vasabladet den 12 augusti.

    Rivningsarbetet påbörjades den 7 juli i år. Byggnaden förväntas vara jämnad med marken om ungefär en månad.

    I stället för det gamla skolkomplexet byggs tre höghus på tomten. Husen kommer att heta Lyra, Primus och Laudatur.

    Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi flyttade sin verksamhet till Academill i början av 2000-talet.

  • Föräldrar rustar upp skolbibliotek i Jakobstad

    Nu satsar Triolen på skede 3 – dvs. att färdigställa biblioteket för invigning på svenska dagen den 6 november. Än ska föräldraföreningen skaffa mysfåtöljerna, läsplatserna, punktbelysningen.

    ” I höst står vi också inför Skede 4 – att fylla hyllor med kriminalromaner och fantasy, dystopier och självbiografier, fackböcker, tidskrifter och poesi. En del material finns redan men nu påbörjar vi bidragsansökningar, budgetuppslag och smågalna bokfadderprojekt. Vi kör vidare!”, omtalas i Triolens uppdatering på Facebook.

  • Pressklipp: Sextrakasserier motarbetas på puben

    Det är inte bara skolans egna elever som jobbar i gymnasiebyggnaden, berättar Östnyland denna vecka. Också årskurs 7 befinner sig där vid läsårets start eftersom också högstadiebyggnaden genomgår avancerade reparationer. Eleverna i åk 7-9 arbetar vid läsårets start på flera olika adresser, precis som på vårterminen, som Läraren rapporterade om i terminens sista nummer (nr 10). Efter höstlovet skall åk 8 och 9 flytta in i baracker.

    Protestbreven mot Finlands flyktingpolitik har börjat strömma in i statsminister Juha Sipiläs brevlåda. Idén om att ”bombardera” statsministern är författarna Monika Fagerholms och Merete Mazzarellas. Nu har flera författare hakat på. Bland annat berättar Östnyland om hur författaren Emma Juslin i Borgå i sitt brev framhäver att alla är människor, flyktingar och finländare. Författaren, läraren och Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har också fått nog och närmar sig statsministern i ett brev. ”Nu vill jag fråga Er hur Ni anser att vi finländska lärare skall förklara för våra elever varför vi lever i ett land där både lagstiftning och praxis i dag går stick i stäv mot den människosyn som enligt styrdokumenten bör genomsyra vårt världsberömda utbildningssystem.”, skriver hon enligt en intervju i Västra Nyland.

    Vasabladet noterar att den välkända och populära puben O´Malley´s i Vasa uppmanar sina kunder att till personalen anmäla sexuella trakasserier som försiggår på krogen. Lappar med uppmaningen finns uppsatta på väggarna i puben, och de skall redan ha gett resultat. Några allvarliga situationer sägs inte ha uppkommit. Restaurangchef Linus Nyholm menar att de flesta pubgästerna är rekorderligt folk.
    – Men tyvärr har de som lämnar sitt bondförnuft hemma procentuellt sett blivit allt flera, säger han.

  • Mot nya utmaningar

    Jag hoppas innerligt att ni lärare delar min iver inför det nya läsåret, trots att vi alla vet att det kommer att finnas dagar då allt inte kommer att kännas lika lustfyllt. Ivern att komma tillbaka till jobbet för att träffa sina elever, studerande och medarbetare är en känsla alla borde kunna uppleva. Förväntan och iver inför terminsstarten är ett tydligt tecken på att ledigheten hunnit nolla förra årets arbetsbelastningar som lärare och rektorer burit med sig. Jag tror dessutom att det är en framgångsfaktor för vår utbildning att vi har ett litet längre avbrott för återhämtning. Just precis så tänker jag trots att det under sommaren fördes fram att den långa ledigheten inte är bra för upprätthållandet av matematikkunskaperna.
    Det kommande läsåret kommer att innehålla många utmaningar som vi med all säkerhet har orsak att diskutera och belysa ur olika synvinklar.
    Inom den grundläggande utbildningen inleds undervisningen enligt den nya läroplanen. Vid sidan av denna omfattande förnyelse, där tänket på lärande, bedömning och delaktighet förändras, kommer säkert skrivningarna om digitalisering att föra mycket gott med sig samtidigt som det sannolikt uppstår en hel del frågor som vi ännu får ta ställning till. Nu blir det att se hur ett väl planerat styrdokument förverkligas i praktiken.
    Inom gymnasiet har vi många – egentligen alltför många bollar i luften. Här finns även ny läroplan, men även digitaliseringen av utbildningen som finns på agendan. Dessutom finns undervisningsministerns timfördelningsförsök med färre obligatoriska kurser och Utbildningsstyrelsens generaldirektörs förslag om att slopa studentexamen på agendan.
    Vård- och landskapsreformen kommer att ändra på kommunernas lagstadgade uppgifter. Att bevaka och lyfta utbildningens viktiga roll i kommunerna, då vård- och landskapsreformen förverkligas kommer får vi säkert noggrant bevaka och följaktligen också agera kring.
    Konkurrenskraftsavtalets konkreta inverkan på lärarnas och rektorernas lön och arbetsbild finns det orsak att informera om, men samtidigt orsak att lyssna in hur avtalet konkretiseras i skolvardagen.
    En ständigt aktuell fråga som vi tyvärr inte kan undgå är diskussionen om de så kallade tvåspråkiga skolorna. Fortsättningsvis kommer vi inom Svenskfinland att diskutera och argumentera utan att egentligen definiera vad vi pratar om samtidigt som vi inte nyttjar de möjligheter som vi redan har bl.a. via läroplansgrunderna.
    Den finlandssvenska skolan av i dag kan! Lärare Levererar! Med den inställningen kryddad med en gnutta inspiration önskar jag er Lärare och Rektorer lycka till inför det nya läsåret!

    Christer Holmlund

  • Akuta luftproblem kräver snar lösning

    Skolan uppfördes på 1970-talet. På den tiden favoriserades platta tak, vilket ju har visat sig vara en fatal felbedömning. Skolans tak är alltjämt platt och alltså samlas där vatten.
    Det gick inte många år innan det uppdagades att vatten kommer in i skolan både uppifrån och nerifrån. De allra första renoveringsarbetena utfördes på 1980-talet och sedan dess har miljoner och åter miljoner euro satsats på att få bukt med fukt- och inneluftproblemen i skolan.
    Men problemen har fortsatt. Såväl elever som personal har under årens dragits med olika sjukdomar, som oftast har härletts till problemen med inneluften. Läsåret 2016-17 torde dock inledas i skolbyggnaden, även om en del utrymmen inte får användas av hälsoskäl, och ett beslut om skolans framtida öde är att vänta i början av hösten.
    Vid det här laget är det uppenbart är att det skulle ha blivit betydligt billigare att riva skolbyggnaden för flera år sedan i stället för att satsa miljonbelopp på renoveringsarbeten som inte har lett till önskat resultat. För att inte tala om de kostnader som har föranletts av sjukskrivningen av folk som har vistats i byggnaden.
    Det finns många andra liknande exempel. Kön av renoveringsprojekt är gigantisk.
    Mest förvånande är att myndigheterna, alltså i detta fall staten och kommunerna, inte har tagit till kraftåtgärder för att trygga rätten till hälsosamma arbets- och studieutrymmen i skolor och daghem. Åtgärderna har hittills varit i klenaste laget.
    Lärarfacket OAJ:s Arbetslivsbarometer 2015 redovisar till exempel skrämmande siffror. Omkring var femte anställd inom undervisningsområdet hade upplevt inneluftproblem, som hade resulterat i sjukfrånvaro. Två år tidigare var andelen knappt 10 procent.
    Personalen mår alltså dåligt, men det samma gäller förstås elever. Institutet för hälsa och välfärd (THL) redovisade nyligen en banbrytande undersökning, som ställer inneluftproblem i relation till frånvaro, men också resultat.
    I undersökningen påvisas ett samband med inneluftens kvalitet och inlärningsresultaten. Specialforskaren Ulla Haverinen-Shaughnessy vid THL säger att ventilationens inverkar på elevernas resultat är märkbar.
    – Den är nästan lika stor som en del socioekonomiska bakgrundsfaktorers inverkan på vitsorden.
    Skolfinland är i skriande behov av positiva signaler. Det är dags för regeringen att i den kommande budgetmanglingen anvisa en rejäl summa till nödvändiga renoveringar och nya skolbyggnader, som tryggar en hälsosam arbetsmiljö.

    C-E Rusk

  • Läraren 11 2016

    {turnjs 11-2016}