Author: admin

  • Regeringen rör på sig

    Regeringen har kommit med ett förslag till hur meningsskiljaktigheterna om konkurrenskraftsavtalet kan lösas, säger lärarfackets OAJ:s ordförande Olli Luukkainen till FNB.
    Han tillägger att det är långt ifrån vad de kommunalt anställda vill ha för att vara nöjda.
    Men förhandlingarna pågår hela tiden och Luukkainen säger att regeringen har låtit förstå att man vill ha en lösning.
    – Regeringen har börjat leta efter en ny infallsvinkel i frågan. Vi ska försöka se hur helheten kan byggas upp. Det har skett en del under gårdagen och morgonen, säger Luukkainen.
    De kommunalt anställda meddelade i går att de anser att regeringen försöker smyga in nya nedskärningar för kommunerna i nästa års budget och att de strider mot konkurrenskraftsavtalet. Meningen är att kommunbranschen ska underteckna avtalet på måndag.
    Kommunorganisationerna har dock låtit förstå att det blir mycket svårt att underteckna avtalet om regeringen inte stryker de extra nedskärningarna i nästa års budget. (FNB)

  • Facken vill ha besked om nedskärningar

    De kommunala facken har räknat ut att upp till 8 000 kommunala arbetsplatser är i fara pga. avtalet om stärkt konkurrenskraft.

    Som en del av avtalet om stärkt konkurrenskraft minskas arbetsgivaravgifterna, så att en del av bördan flyttas över från arbetsgivarna till arbetstagarna. Vidare kommer bl.a. semesterpenningen för de offentligt anställda att reduceras med 30 procent.

    Det centrala avtalets effekter på kommunekonomin bör kompenseras fullt ut, kräver de kommunalt anställda löntagarnas organisationer.

    Huvudavtalsorganisationerna har förhandlat med regeringen, men någon lösning har inte nåtts.

    Måndagen den 5 september ska kommunala sektorns uppgörelse, som ansluter sig till avtalet om stärkt konkurrenskraft, undertecknas. Om en lösning om tilläggsnedskärningar inte nås kan undertecknandet av avtalet visa sig vara besvärligt, anger kommunfacken i ett gemensamt uttalande.

  • Dra ner på lärarutbildningen!

    Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, vill i första hand ta fasta på läget inom yrkesutbildningen och han vill skära ner på den behörighetsgivande lärarutbildningen redan nästa år. I dag finns det över 1 600 utbildningsplatser, men Luukkainen vill minska på volymen till 1 100 platser under tre år i följd. Därefter är det dags att ånyo se på situationen.

    OAJ lyfter också fram situationen för ämneslärare.

    Hundratals nybörjarplatser borde skäras bort speciellt inom många humanistiska sektorer, där det är svårt att sysselsätta sig, säger Luukkainen och pekar på att hela 12,5 procent av ämneslärarna gick arbetslösa i juli i år.

    Luukkainen, som talade vid ett stormöte rörande den fria bildningen i Kuopio i slutet av augusti, lyfte även fram OAJ:s oro för regeringens planer på att drastiskt minska på finansieringen av yrkesutbildningen.

    Om nedskärningarna i första hand drabbar personalutgifterna kan upp till 3 800 jobb vara i farozonen i läroanstalterna.

  • Läraren 12 2016

    {turnjs Läraren-12-2016}

  • Ledaren: Dags för årsarbetstid?

    En liten uppvärmning inför det som är på kommande upplevdes i början av augusti. Då fördes på insändarplats i Helsingin Sanomat en diskussion om arbetstiderna och de därtill anslutna orättvisorna i grundskolan. Lärare, som företräder olika ämnen, förde en ställvis hätsk diskussion om huruvida skillnaderna i undervisningsskyldigheten (usk) är befogade.
    Frågan ställs på sin spets särskilt när de sammanhållna grundskolorna stadigt blir fler. Kan skillnaderna i usken överhuvudtaget försvaras längre? Och vilka är argumenten i så fall?
    Skillnaderna i ämneslärarnas usk utgör en dimension av debatten, medan skillnaderna mellan klass- och ämneslärarnas usk och löner utgör en annan. Idag motsvarar ju utbildningarna i stora drag varandra, om man ser till studiernas längd.
    Lärarnas arbetstidssystem är i vårt land en relikt; en fläkt från gångna tider. Systemets grund härstammar från en tid, då världen och lärarnas arbete såg väldigt annorlunda ut.
    I våra nordiska grannländer hör undervisningsskyldigheter till det förgångna. I stället tillämpas årsarbetstider av varierande snitt. Då handlar det om systemskiften som har byggt på förhandlingar mellan lärarfacket och arbetsgivare.
    Så var det också länge i Danmark, som får stå som ett skräckexempel inom detta område. Där tog politikerna, med benäget stöd av arbetsgivarna, till storsläggan och genomdrev en lagstiftning, som reglerar lärarnas arbetstid. I de övriga nordiska länderna är arbetstiderna reglerade i kollektivavtal, som i en del fall dessutom har lokala tillämpningar.
    Också i vårt land finns det lärargrupper som har årsarbetstid, men t.ex. i grundskolan följer lejonparten av lärarna ett system som bygger på usk jämte s.k. samplaneringstid. Och det avspeglar ju verkligen inte arbetet och arbetstiderna i verkligheten.
    Ett systemskifte kan inte verkställas över en natt. Alltså pågick redan under förra läsåret förhandlingar mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna KT om arbetstidsförsök. Försöksverksamhet i grundskolan har för all del ägt rum tidigare, men nu diskuterades bl.a. en modell där en handfull tätorter skulle medverka. Sagt på annat sätt: försöket skulle gälla rätt många lärare.
    Tiden tog emellertid slut i våras; enighet om bl.a. löner och jämte lärarnas tid för planering och utvärdering kunde inte nås. Men förhandlingarna fortsätter.
    OAJ:s tydliga ståndpunkt har varit att ett eventuellt systemskifte kan under inga omständigheter vara kostnadsneutralt. Det behövs smörjmedel i form av reda pengar för att bygga upp försöksverksamhet, som siktar på att i sinom tid stöpa om lärarnas arbetstids- och lönesystem.
    C-E Rusk

  • Ord för ord: Vad vill vi förmedla?

    Föräldrabarometern är väl gjord, åskådligt uppställd och innehåller mycket information om hur de som svarat ser på vår skola. Glad blir jag då jag läser inledningen till kapitlet ”Avslutande kommentarer” där det står följande ”Det är glädjande att kunna konstatera att en påfallande stor majoritet av föräldrarna är nöjda med hur vardagen i skolan ter sig”.
    Det är omöjligt att lyfta fram all intressant information ur barometern. Nedan några axplock som fångade min uppmärksamhet:
    – 9 av 10 föräldrar håller helt eller delvis med om att kvaliteten på undervisningen är bra och att barnet får tillräckligt med utmaningar i skolan
    – 6 av 10 känner sig alltid och 3 av 10 känner för det mesta välkomna till skolan
    – Nästan 94 % av barnen känner sig trygga i skolan, men samtidigt upplever drygt 20 % att skolan inte tar effektivt itu med mobbning
    – Om den digitala kommunikationen mellan hem och skola anser 75 % av föräldrarna att den sker i lämplig utsträckning medan lärarna till 80 % anser att det är för mycket
    – 98 % av lärarna anser att Hem och Skolas verksamhet är viktig eller ganska viktig medan föräldrarnas motsvarande siffra är 83 %
    Trots att jag ser att vi gör saker rätt ska vi inte luta oss bakåt och tänka att allt är bra. Vi ska målmedvetet arbeta vidare med att utveckla skolan. Samtidigt är det viktigt med tanke på arbetsbelastningen att prioritera vad och inom vilken tidsram man gör utvecklingsarbete.
    Med tanke på utvecklingsarbetet läser jag i läroplansgrunderna för grundläggande utbildning 2014 (bokform 472 sidor, otroligt!) kapitel 5.2 Samarbete, att det är brett samarbete skolorna ska ha. Här finns det sagt om elevernas delaktighet, samarbete mellan hemmen och skolan samt skolans interna samarbete och samarbete med andra parter.
    Skrivningarna kräver en hel del av skolan. Goda exempel över hur detta fungerar finns redan innan den nya läroplanen trädde i kraft. Nu är det läge att sprida på det goda och göra tillämpningar av det på den egna skolan. Vi kan inte ha en modell som gäller för alla utan via utvärdering och utveckling hittar varje skola sitt sätt att samarbeta enligt läroplansgrunderna.
    Det finns en risk att jag upprepar mig, men jag gör det i alla fall.
    Genom att lyfta det goda och bygga på det får vi en verksamhetskultur i skolan där alla trivs. Vi får en öppen stämning där ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende utgör en ledstjärna.

    Christer Holmlund

  • Lika värde tema för skolfred

    Är någon mera värdefull för att hen har dyrare kläder?

    Är någon mera värdefull om hen är populär eller om hen har bättre vitsord?

    Är någon egentligen perfekt?

    Nej, för alla är lika mycket värda!

    Så deklarerades i Seinäjoki den 23 augusti, då skolfreden utlystes för läsåret 2016-17.

    Temat för det här årets skolfred är ”Alla är lika värdefulla”.

    Det betyder att man ska uppskatta olikheter och inte acceptera diskriminering av något slag. I praktiken betyder detta att skolorna under det här skolåret kommer att ordna temadagar och träffar som förbättrar gemenskapen.

    Syftet med Skolfreden är att väcka diskussion kring hur en anda av hänsynstagande och samarbetsglädje kan främjas i skolans vardag.

  • 8 000 kommunala jobb i fara

    Facken reagerar med anledning av statens budgetplaner, som berör arbetsmarknadens breda uppgörelse som syddes ihop i maj-juni efter synnerligen segdragna förhandlingar. Som en del av avtalet om stärkt konkurrenskraft minskas arbetsgivaravgifterna, så att en del av bördan flyttas över från arbetsgivarna till arbetstagarna. Vidare kommer bl.a. semesterpenningen för de offentligt anställda att reduceras med 30 procent.

    En del ändringar leder till att kommunerna förlorar skatteintäkter. Huvudavtalsorganisationerna uppskattar att summan uppgår till ca 384 miljoner euro, vilket motsvarar årslönen (inklusive sociala utgifter) för ca 8 000 kommunalt anställda.

    I förhandlingarna om avtalet om stärkt konkurrenskraft utgick de kommunala huvudavtalsorganisationerna från att bortfallet av inkomstskatt, som föranleds av avtalet, kompenseras till fullt ut till kommunala sektorn. Också kommunarbetsgivarna KT hade detta som utgångspunkt.

    Framkomna uppgifter om regeringens budgetplaner innefattar emellertid ingen skattekompensation av ovan nämnt slag till kommunerna.

    Det här innebär att regeringen försätter kommunala sektorn i en situation, som hotar personalens anställningstrygghet under de kommande åren, säger löntagarnas huvudavtalsorganisationer i ett gemensamt uttalande.

    C-E Rusk

  • Aktionsdag för yrkesutbildningen

    Måndagen den 22 augusti ordnas demonstrationer mot nedskärningarna inom yrkesutbildningen på olika läroinrättningar. AMKE, organisationen för anordnande av yrkesutbildningar, uppger att åtminstone 40 läroinrättningar i olika delar av landet deltar i protesterna. Studenter, personal och skolornas ledning samlas på skolgårdarna vid tolvtiden.

    Avsikten med protesten är att föra fram betydelsen av utbildningens betydelse bland annat för näringslivet. Som en del av evenemanget ordnas också seminarier och annat program på flera orter. (FNB)

  • Allt fler drabbas av fukt och mögel

    – Så verkar det åtminstone vara då man ser till vår medlemskår. Vi vet att vissa kommuner och organisationer tagit itu med problemet på ett bra sätt, men mycket arbete återstår fortfarande.

    En rapport av riksdagens revisionsutskott för fyra år sedan visar att 12–26 procent av våningsytan i skolbyggnader drabbats av betydande fukt- och mögelskador. Den ohälsosamma luften drabbar i sin tur 80 00–160 000 elever.

    Yle, som utredde mögelproblemen i maj, kunde rapportera att minst ett par hundra skolor har eller har haft fukt- och mögelproblem.

    Men att åtgärda problemet är inte helt lätt och framförallt inte billigt. Utbildningsstyrelsen har räknat ut att prislappen landar i miljardklassen om alla grundskolor och alla skolbyggnader i andra stadiets utbildning skulle repareras med en gång. (FNB)