{turnjs Läraren-13-2016}
Author: admin
-
Ledaren: Det gäller jobben
Statsministerns vägkarta visade sig vara behäftad med många brister, och dessutom uppgjord av Finlands näringsliv EK, och ett par försök att nå en arbetsmarknadsuppgörelse ledde rakt in i en återvändsgränd.
Det är ingen idé att rekapitulera alla svängar i denna olustiga långdans, men i juni i år förmådde dock parterna sy ihop en uppgörelse, vars namn vittnade om ändamålet: stärkt konkurrenskraft. Det handlar om ett magert paket, speciellt för de offentligt anställda löntagarna.
Regeringen gav dock utfästelser om skattelättnader, vilka skulle kompensera för de uteblivna löneförhöjningarna. Om avtalets täckningsgrad omfattar över 90 procent skulle sänkningen av inkomstskatten uppgå till 515 miljoner.
Så skedde också i augusti, då en handfull nya branscher slöt avtal i enlighet med den centrala uppgörelsen.
Men konkurrenskraftsavtalet handlar inte endast om löner, utan bl.a. också finansieringen av offentliga uppgifter. Hur mycket står staten för och vilken är kommunernas andel? Regeringen gav utfästelser om att konkurrenskraftsavtalet är kostnadsneutralt i detta avseende. Kommunernas ekonomi ska inte lida pga. avtalet.
Det var en viktig markering för kommunerna, men också för de kommunalt anställda. När den kommunala ekonomin krisar drabbar detta oftast de anställda. Vi talar alltså om permitteringar och uppsägningar.
De kommunala facken skärskådade alltså regeringens budgetplaner. Läsningen resulterade i väl många frågetecken i marginalen i fråga om kommunernas ekonomiska ställning och alltså krävde facken, bl.a. Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU, klara besked av regeringen. I annat fall skulle det centrala avtalet förfalla för den kommunala sektorns del.
Dock kunde regeringen och löntagarna finna en gemensam tolkning, som innebär att konkurrenskraftsavtalet gäller också den kommunala sektorn.
Operationen väckte stor uppmärksamhet och överskuggade tom. regeringens budgetmangling. Operationen var i själva verket en nog så viktig påminnelse om att avtalet om stärkt konkurrenskraft minsann inte drabbar alla löntagare jämlikt. Det är uttryckligen de offentligt anställda som tar de hårdaste smällarna bl.a. i form av reducerad semesterpenning.
Om avtalet dessutom skulle ha lett till en våg av permitteringar och uppsägningar av kommunalt anställda kunde man gott ha talat om katastrofala återverkningar. -
Ord för ord: Fackförbundet FSL
Då vår förbundskongress sammankom i juni 2014 godkändes två propositioner och en motion om att vår organisation bör ses över och styrelsen fick till uppgift att bereda ett förslag till kongressen 2018.
I likhet med våra tankar om förnyelse och effektivering av verksamheten samt intressebevakning har även OAJ:s högsta beslutande organ fullmäktige tänkt i liknande banor. OAJ är ett komplext nätverk av föreningar (över 700) vars främsta målsättning är att syssla med intressebevakning på olika nivåer.
Det beslut som OAJ:s fullmäktige gjorde om att effektivera intressebevakningen är inget nytt. Motsvarande förslag har gjort tidigare och även då har FSL lyckats efter diskussioner, förhandlingar och beslut inom organisationen uppnått lösningar som fört intressebevakningen vidare.
Redan i slutet av 1980-talet var FSL:s ställning ifrågasatt. Då samarbetade FSL:s dåvarande förbundsordförande Lilly Hollstén med OAJ:s dåvarande ordförande Voitto Ranne, med resultatet att FSL behöll sin ställning inom OAJ.
Följande organisationsförändringsförslag kom i början av 90-talet då OAJ beslöt att organiseringen av intressebevakningen på lokal nivå skulle intensifieras. Då infördes de så kallade A-föreningarna (består av enbart personmedlemmar), B-föreningar (blandning av personmedlemmar och lokala föreningar som medlemmar) och C-föreningar (består enbart av lokala föreningar). Även här hittade FSL och OAJ en lösning.
Diskussionen kring hur intressebevakningen ska ordnas regionalt startade i slutet av 1990-talet, men kom på riktigt igång i medlet av 2000-talet. De här förhandlingarna leddes från FSL:s sida av förbundsordförande Dan Johansson som förhandlade fram en lösning som kunde omfattas av både FSL:s fullmäktige och OAJ.
Samarbetet mellan FSL och OAJ alltid varit lösningsfokuserat. Samarbetet har byggt på gott förhandlingsklimat där respekt och tillit varit grundelement. Det kan vi läsa i förbundets 30-årshistorik ”Verket går vidare” (Lilly Hollstén) och det är också min erfarenhet. Enligt det jag upplever idag gäller samma devis ännu.
Det vi i denna process måste förbättra är hur vi informerar. Förbundsordförande och chefredaktören måste kunna samarbeta bättre kring detta.
Mitt och styrelsens självklara mål är att bibehålla FSL som ett fackförbund. För detta krävs att vi höjer blicken och enat jobbar framåt. -
Satsar på skolledare
OAJ etablerade tidigare i år ett intressebevakningsteam som erbjuder hjälp och stöd för medlemmar i chefsställning. Teamet förstärktes i augusti, när Finlands Svenska Lärarförbund FSL kom med i verksamheten. Teamet utökas med ombudsman Jens Mattfolk från FSL.
– Projektet tog genast fart när teamet inledde sin verksamhet och vi informerade om vår satsning, berättar OAJ:s utvecklingschef Niku Tuomisto som basar för det nya projektet.
– Vi har bland annat fått många frågor om konkurrenskraftsavtalet. Först i februari år 2017 träder en del ändringar i kraft och vissa ändringar sker först om ett år, säger Tuomisto om avtalet.
Ledarskapsfrågor är inte nya för Jens Mattfolk. FSL etablerade nämligen tidigare i år ett rektorsamarbete, vilket för all del inte är en nyhet. FSL har under årens lopp regelbundet sammankommit med rektorer.
– Jag använder helst ordet referensgrupp. I februari i år samlades en grupp, som dryftar frågor rörande skolledarskap. I gruppen sitter Annika Norrgård från styrelsen, tre representanter för den svenska rektorsföreningen i Österbotten jämte tre från föreningen i Nyland. Gruppen ska utökas med en åländsk representant, berättar Jans Mattfolk, som företräder förbundskansliet i gruppen.
Gruppen samlas åter i september.
I OAJ-gruppen har Mattfolk gott sällskap av sakkunniga anställda vid OAJ-kansliet. Här samsas juridisk och pedagogisk sakkunskap. Mattfolk säger att man ofta diskuterar konkreta fall.
– Ett gott exempel utgör situationen i Björneborg, där staden har beslutat om att permittera personalen. Permitteringarna berör också lärare och rektorer. Björneborg har försökt locka anställda att ta ut oavlönad tjänsteledighet som en motvikt till permitteringar. Om lärare väljer att ta ut sparledighet innebär det att rektorn bär ansvaret för att verksamheten fungerar inom lagstiftningens ramar. Om lärare permitteras är det utbildningsanordnaren som bär ansvaret, säger Jens Mattfolk.
OAJ satsar på att också utveckla den digitala servicen till skolledare. Jens Mattfolk räknar med att skolledarfrågor ges ökat utrymme, då FSL:s hemsida genomgår en metamorfos. Arbetet med att se över hemsidan inleds i höst. -
Demonstration mot sjuk inneluft
Ta itu med skolornas inneluftproblem, manar medborgarrörelsen Vihaiset äidit (ung. Förargade mammor), som står bakom en demonstration på Medborgartorget i Helsingfors tisdagen den 6 september. Tillställningen inleds kl. 18.
Rörelsen kräver krafttag mot inneluftproblemen, som äventyrar barnens, studerandenas och personalens hälsa. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, och Silja Paavola, ordförande för vårdfacket Super medverkar i demonstrationen. Sakkunniga inom området delger sina rön.
Våra barn lider av den sjuka inneluften i daghem, skolor och i samband med värnplikten. Det är förskräckligt att ingen ens vet hur många barn, som har insjuknat av inneluften. Det handlar inte om enskilda fall. Antalet insjuknade ökar ständigt, anges på en Facebook-sida som har skapat för evenemanget.
-
Premiär för digistudenten
Hon talar om sjösättningen av det stora projektet som heter digitaliseringen av studentexamen. Studentexamen ordnas i höst för första gången delvis i elektronisk form. Digitaliseringen berör proven i geografi, lång och kort tyska och filosofi.
Det handlar alltså om förhållandevis ”små ämnen”. Sammanlagt har drygt 3 000 examinander anmält sig till dessa prov. Historiens allra första elektroniska prov, provet i geografi, ordnas den 19 september.
Digitaliseringsprojektet väntas vara slutfört våren 2019, då också proven i matematik digitaliseras.
Mera om detta i Läraren nr 14/16, som utkommer den 22 september.
-
Koll på medlemsavgiften
De allra flesta FSL-medlemmar har gett arbetsgivaren fullmakt att dra av FSL-medlemsavgiften direkt från lönen. Det är ändå bra att i början av varje läsår kolla att avgiften faktiskt finns antecknad i lönespecifikationen. Medlemsavgiften till FSL är 1,1 procent av din bruttolön.
Vi hjälper
Om du märker att du inte har betalat din medlemsavgift, ska du kontakta anita.stark@fsl.fi, tfn 020 749 54 64. Tillsammans med Anita kan du diskutera en lösning som fungerar för dig.
-
Kommunala avtal undertecknades
Nu börjar konkurrenskraftsavtalet vara klappat och klart. Kommunarbetsgivarna KT och kommunala sektorns huvudavtalsorganisationer undertecknade måndagen den 5 september de kommunala avtalen, som följer konkurrenskraftsavtalet.
De kommunala avtalen berör ca 422 000 löntagare. Avtalsperioden är 1.2.2017–31.1.2018.
-
Det börjar ljusna
Överläggningarna idag fredag har burit frukt. Regeringen och kommunfacken är i stora drag överens om att avtalet om stärkt konkurrenskraft inte får påverka kommunernas ekonomi negativt.
Det ser ut som om avtalet kan undertecknas på måndagen eller strax därefter, säger Olli Luukkainen, ordförande för FOSU till Helsingin Sanomat.
De kommunala huvudavtalsorganisationerna skred till aktion, eftersom de upplevde att regeringens budgetplaner påverkar kommunala sektorns ekonomi negativt. De ekonomiska konsekvenserna av avtalet om stärkt konkurrenskraft hade inte beaktats fullt ut.
-
Överläggningarna fortsätter
De kommunala löntagarorganisationerna träffar representanter för Finansministeriet i dag fredag. Organisationerna vill gå igenom siffrorna i regeringens budgetproposition tillsammans med ministeriet. Det har visat sig att regeringen och facken tolkar siffrorna olika.
Kommunfackens argumentation bygger på parternas utfästelser om att avtalet om stärkt konkurrenskraft ska bara kostnadsneutralt för den kommunala ekonomin. Om avtalet visar sig bli en kvarnsten om kommunernas hals leder detta till permitteringar och uppsägningar av kommunalt anställda.
Kommunala sektorns parter ska enligt planerna underteckna avtalet om stärkt konkurrenskraft måndagen den 5 september.
Olli Luukkainen, ordförande för förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU och lärarfacket OAJ, säger att han har svårt att se att det finns förutsättningar för att underteckna avtalet ifall klarhet inte finns om budgetpropositionens verkningar.