En svala gör för all del ingen sommar, men dock kan man tala om en genuint positiv indikation. Fröet såddes i slutet av år 2013, då resultaten från Pisa 2012 offentliggjordes. Den nedåtgående trenden för Finland måste brytas och dåvarande undervisningsministern Krista Kiuru (SDP) aviserade åtgärder för att få till stånd en förbättring.
Alltså tillsattes i normal ordning en arbetsgrupp, som emellertid skiljde sig från andra motsvarande grupper såtillvida att i gruppen satt bl.a. tunga företrädare för Kommunförbundet, lärarfacket OAJ och universiteten. Plus representanter för det allra tyngsta tjänstemannagardet.
Arbetet kom igång och har fortsatt parallellt med förnyandet av läroplansgrunderna för grundskolan. Processen berättar egentligen om en central styrka i vår nationella utbildningspolitik. Den nuvarande regeringen har nämligen fortsatt i stort sett i samma spår som den tidigare regeringen, även om den politiska sammansättningen är en helt annat.
I många andra länder kan man enbart drömma om en liknande långsiktighet och stabilitet.
En annan central styrka är att såväl lärarna som kommunerna, vilka bär huvudansvaret för verkställandet av de nationella linjedragningarna, har varit med om att utforma ramarna för Den nya grundskolan. Också här bidrar konsensus till stabilitet.
Visioner är en sak och verkligheten en annan. Det gäller också tutorlärarna. Visionen om ett tätt nät av kamratstödjande lärare överallt i landet har nämligen förankrats, så att staten lovar stöda utbildningsanordnarna så att tutorlärarna kan få sin utbildning. Staten, alltså i detta fall Utbildningsstyrelsen, ger också pengar till huvudmännen, så att tutorlärarna får kompensation för uppdraget.
Det har gjorts misstag i fråga om digitaliseringen av utbildningen i vårt land. Satsningarna har ofta skett på maskin- eller programsidan och därmed har de blivit hängande i luften. Utbildningen av lärarna har i många fall legat mer eller mindre för fäfot. Den har dessutom ofta varit för teknikfokuserad.
Nu har man vänt på steken, så att satsningen i första hand är på lärarna och pedagogiken. Tutormodellen bygger på kamratstöd, vilket i sin tur innebär att fokus rimligen måste vara på pedagogiken.
Också i övrigt bygger utvecklingsprogrammet i stor utsträckning på kompetensutveckling. Också lärarutbildningen har en given plats i programmet, vars totala kostnader uppgår till 90 miljoner euro utslaget på tre år.
Author: admin
-
Ledaren: Liten ljusglimt
-
Ord för ord: Mot nya utmaningar!
Det mesta Kangasniemi berättade hade jag hört tidigare, men mervärdet låg i att vi både under seminariedelen och styrelsemötet såg framåt och diskuterade kring framtida scenarion med tanke på lärarnas och rektorernas löneutveckling.
Ur ett historiskt perspektiv är det unikt att vi accepterat ett nollavtal, fått 24 timmar mera arbetstid i året och skurit 30 procent i semesterpenningen under de tre följande åren (mera om detta på annan plats i tidningen).
Men vi såg också framåt. Tyngdpunkter för avtalet år 2018, som förhandlas branschvis på förbundsnivå, lyftes fram. Utmaningen här är att vi inte i detta skede känner till effekterna av social – och hälsovårds- och landskapsreformen samt att den ekonomiska situationen i landet inför förhandlingarna är utmanande att förutspå.
Det viktigaste och mest centrala är att garantera lärarnas löneutveckling. Vi får inte hamna på efterkälken i förhållande till den privata sektorn i likhet med utvecklingen på 1980- och 90-talen. De så kallade löneglidningarna var en av orsakerna till att lärare och rektorer inte hängde med i löneutvecklingen. Löneglidningar innebär att arbetsgivaren ger arbetstagarna större löneförhöjningar än det som avtalen förutsätter. På fackspråk säger man att de sätter ”egna pengar” i den totala lönepotten.
Jag väljer att lyfta det här i denna kolumn eftersom det i samband med konkurrenskraftsavtalet även fördes fram en så kallad ”finländsk modell”, som innebär att exportindustrin bestämmer storleken på löneförhöjningarna.
Följden av en ”finländsk modell” är att löneskillnaderna cementeras. Det vill vi inte. Motiven för denna syn är flera men jag väljer att lyfta två.
För det första kommer den offentliga sektorn aldrig upp till den privata sektorns lönenivå. De högutbildade kvinnodominerade yrkena dit bl.a. lärarna hör kommer att försättas i en permanent lönegrop.
För det andra kommer den privata sektorn att sätta ”egna pengar” i potten vilket i sin tur ökar löneskillnaderna. År 2015 fick den privata sektorn 0,8 % i löneglidningar medan motsvarande siffra för den kommunala sidan var 0,3 %.
För att återkomma till Kangasniemi utjämnades löneskillnaderna under första årtiondet på 2000-talet med olika jämställhetspotter, vilket utgjorde en grund för en positiv löneutveckling för vår del.
Nu behöver vi en sammansvetsat FSL som i ur och skur vågar lyfta det värdefulla arbete lärarna och rektorerna gör i vardagen. Förutom skickliga förhandlare behöver vi alla medlemmar som språkrör i debatten. Fackförbund är och måste förbli intressebevakare. -
Akava tar ny kurs i Europa
Akavas ordförande Sture Fjäder säger att löntagarorganisationens experter och chefen för internationella ärenden har skött intressebevakningen i EU med direkta kontakter och i samarbete med internationella fackförbund.
– När omvärlden förändras måste också fackföreningsrörelsens verksamhet förändras. Akava bör i första hand finansiera sådan intressebevakning som Akava-anslutna löntagare har nytta av, säger Fjäder i ett pressmeddelande.
Samarbetet fortsätter i de högutbildade gruppernas delegation Eurocadres och i löntagarnas internationella paraplyorganisationer ITUC och Europafacket EFS.
Fackcentralen FFC:s ordförande Jarkko Eloranta säger att FFC nu måste inleda diskussioner med tjänstemannacentralen STTK om hur Finunions verksamhet ska fortsätta. Man blir bland annat tvungna att se på finansieringen av byrån, verksamhetens innehåll och organisationen.
Finunions har hittills varit FFC:s, STTK:s och Akavas gemensamma representation i Bryssel. Byrån har en avlönad anställd och ett ledarskap som roterar mellan organisationerna. Under perioden 2014–2016 leds byrån av Pekka Ristelä från FFC. Akava skulle ha tagit över ledarskapet nästa år.
Akava har ännu inte fattat beslut om hur det ska gå med finansieringen av Löntagarnas forskningsinstitut. (FNB) -
Tvärt nej till rasism
– Nolltolerans måste gälla för all diskriminering. Finländska lärare är starkt förbundna till rättvisa och värdepluralism som är en väsentlig del av lärarnas etik, konstaterar OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Tillsammans -kampanjen sporrar alla lärare att tillsammans med sina klasser och grupper göra något kreativt tillsammans i syfte att motarbeta utanförskap. Olika tillställningar och evenemang planeras redan runt om i landet och OAJ rekommenderar att evenemangen helst infaller 11.11.
Enligt Luukkainen har våldsorganisationers agerande under den senaste tiden ytterligare försvagat medborgarnas trygghetskänsla.
– Hudfärg eller andra egenskaper får inte påverka människors möjligheter till en fullvärdig vardag, till att få utbildning och arbete och till att använda service. Allt det här hör till mänskliga rättigheter och således är rasism ett klart brott.
OAJ:s kampanj Tillsammans har fått ett gott mottagande och olika evenemang förbereds runt om i landet. Republikens president Sauli Niinistö är kampanjens beskyddare.
Mera om kampanjen finns på adressen www.oaj.fi/tillsammans
-
Ingen pardon för Jakobstad
– Vi uppskattar staden Jakobstads engagemang i frågan kring barnträdgårdsutbildningen. Åbo Akademis styrelse anser dock att akademins pedagogikutbildning bäst stärks genom att integrera barnträdgårdslärarutbildningen med akademins andra lärarutbildningar i Vasa, säger styrelseordförande Marianne Stenius.
Styrelsen betonade vikten av att under planeringsprocessen fortsatt föra en aktiv dialog med samtliga involverade, i synnerhet med personalen och de studerande i Jakobstad och Vasa.
Åbo Akademis styrelse beslutade på sitt möte 19.8 att fortsätta planera en flytt av barnträdgårdslärarutbildningen från Jakobstad till Vasa år 2018. Samtidigt beslöt styrelsen att Åbo Akademis utlokaliserade barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors upphör.
Koncentrationen av barnpedagogikutbildningen till Vasa syftar till att stärka undervisningens och forskningens kvalitet, medföra synergieffekter med akademins andra lärarutbildningar, såsom specialpedagogiken och språkbadslärarutbildningen, samt erbjuda studerande större valmöjligheter.
Undervisnings- och kulturministeriet förutsätter att Åbo Akademi fr.o.m. 2017 fördubblar antalet barnträdgårdslärarexamina till 60 examina per år. Denna dubblering av examensmålet kräver målmedvetna och kraftfulla utvecklingsåtgärder för att öka söktrycket.
De som antagits till utbildningen i Jakobstad skulle slutföra sina studier i Vasa. De som nu redan antagits till Helsingfors kommer att kunna slutföra sina studier där. De berörda studerande kommer att hållas informerade under processens gång.
-
Pressklipp: Måste Pixne stänga porten?
I Vasabladet retar journalisten Ari Sundberg upp sig på att folk använder ordet ”själv” i betydelsen ”ensam”. Ensam betyder att man är eller gör något utan någon annans sällskap. Själv däremot innebär att man utför något på egen hand, noterar Sundberg. Man bor ensam, eller reser ensam.
”Att svenska språkförändringar anammas i Österbotten är i och för sig inte så märkligt”, antecknar Sundberg.
”Vad är det som föranleder detta märkliga sätt att använda ordet själv? Beror det på bristande kunskaper i svenska? Handlar det om främmande influenser – svenskarna är ju som bekant benägna att anamma engelska ord och uttryck. Eller beror det på att man på något sätt försöker hävda sin individualitet? Eller kanske på att ensamhet upplevs som något skamligt som man sedan försöker dölja med en illa vald eufemism?”
Ari Sundberg har förståelse för att ingen vill förknippas med att vara ensam. Att vara ”själv” är mera ett medvetet val.
”…jag förbehåller mig ändå rätten att varje gång någon säger ’jag gick på bio själv’ svara med att säga: så duktig du är!”
Nya Åland rapporterar om stämningarna på Orklas chipsfabrik i Godby på Åland, som efter ett nedläggningshot ändå kunde fortsätta sin verksamhet tack vare personalens kämpaglöd och ett stöd utifrån.
– Vi fick råg i ryggen av allt stöd vi fick. Av ledningen och av landskapsregeringen som backade upp oss. Stödet från leverantörer, potatisbönder och av andra bolag var fantastiskt, säger IT-chefen Kaj Åkerfelt som berättar att den första känslan efter nedläggningshotet var chock.
Budet om att fabriken får fortsätta sin verksamhet ledde till känslor av lättnad som dock grumlades av att fem personer ändå skulle sägas upp och de högre tjänstemännen, inklusive Åkerfelt, fick sänkta löner. Potatisbönderna som levererar potatis kommer också att få sämre betalt i fortsättningen.
Nu går fabriken dock bra och Åkerfelt trivs på sin arbetsplats.
– Det måste vara ett tecken på att det är hälsosamt att äta chips, säger han i Nya Åland.
Allt flera kommuner har slutat betala årsavgift till den svenskspråkiga Pixnekliniken för missbrukare i Malax. En årsavgift skulle berättiga kommunerna att använda kliniken för sina egna behov. Kommunerna betalar dock hellre per vårddygn genom betalningsförbindelser, det är bara Malax som betalar årsavgift. Styrelsen för Kårkulla samkommun som upprätthåller Pixnekliniken (med medlemskommuner både i Österbotten, Nyland samt Åboland) har därför beslutat behandla klinikens vara eller icke vara på ett möte nästa vecka, berättar Vasabladet. Sofia Ulfstedt som är samkommunsdirektör ser inte det som ett alternativ att ge kliniken ett nådeår.
– Det kunde resultera i ett underskott på en halv miljon euro, säger hon i Vbl. -
Kortfilm om lärarlöner
Filmen är en förenklad kortversion av lärarlönernas uppbyggnad. Kom ihåg att du som är medlem i FSL kan kontakta din lokala förtroendeman eller förbundets ombudsmän för att få råd och stöd i lönefrågor.
-
Störningar i digiexamen
Allt gick smidigt förra våren när datasystemen testades. Därför blev personalen vid Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio förvånade över de problem som uppstod den 19 september när det var dags för skarpt läge.
Först kraschade en elevs dator. Lite senare kraschade hela servern som styrde hela finska gymnasiets geografiprov – samt reservservern.
Lyckligtvis berördes bara en dryg handfull studerande.
– Det hann inte bli nervöst. Men det gick inte så bra i alla fall, säger Fabian Sundell som fick vänta i fem minuter på att få igång datorn igen.
Ida-Liina Koskenranta fick däremot vänta i 28 minuter innan hon kunde börja skriva igen.
– Det gick bra ändå. Jag tog matpaus under tiden och fick fundera igenom mina svar en gång till, säger hon.
Cecilia Hägglund-Nygård, biträdande rektor i svenska gymnasiet, tycker inte att datasystemet verkar färdigutvecklat.
– Det känns lite som att våra studerande är försökskaniner. Jag tycker inte att man borde testa det här i skarpt läge.
Hannu Sulkakoski, rektor på finska gymnasiet, håller med. Han menar att Studentexamensnämnden haft onödigt bråttom.
– Man vill vara i utvecklingens framkant. Måste man verkligen vara det?
Robin Lundell, planerare på Studentexamensnämnden, känner till problemen.
– Hittills har systemet fungerat, men nu har vi haft problem i några skolor. Det beklagar vi.
Det var geografin som var först ut. Lundell säger att samtliga studerande kunnat fullfölja sina skrivningar trots störningarna. Nu kommer man att gå igenom avvikelserapporterna och göra förbättringar. (FNB–SPT–MARCUS LILLKVIST)
-
Nu ordnas Kiila-rehabilitering
Kiila-rehabiliteringskursen är för dig som har en sjukdom eller skada som har försämrat eller kan försämra din arbetsförmåga. Målet med Kiila-rehabiliteringen är främst att förbättra deltagarnas arbetsförmåga och aktivitet i det dagliga livet.
Rehabiliteringskursen omfattar sammanlagt 10-13 kursdygn. Kursträffarna ordnas under en period på 1,5 år mellan november 2016 och april 2018. Kursen är gratis för delatagarna.
Kontakta din företagshälsovård för att få hjälp med din ansökan. För närmare information kan du kontakta Simo Korkea-aho, simo.korkea-aho@harmankuntokeskus.fi, tfn (06) 483 14 10. Jens Mattfolk, ombudsman, är FSL:s kontaktperson för kursen.
Läs mera om kursen och ansökningen i flygbladet: Kiila-rehabilitering 2016
-
Unipersonal mår sämre
Enligt Undervisnings- och kulturministeriet anser de som arbetat på universiteten i mer än fem år att lagen haft negativa effekter på hur tungt arbetet är, på hur de orkar med jobbet och på motivationen.
Däremot verkar lagen inte ha påverkat till exempel balansen mellan jobb och fritid eller hur intressant arbetet upplevs som.
Synen på vad lagen lett till är olika i olika personalgrupper. Enligt den högsta ledningen och enheternas ledning har lagen haft en dålig inverkan på hur belastande arbetet är. En tredjedel av ledningsskiktet ansåg ändå att arbetet har blivit intressantare till sitt innehåll.
Professorer och annan forsknings- och undervisningspersonal har en negativare uppfattning om lagens effekter. (FNB)