FSL Import

Author: admin

  • Ingen enighet om arbetslöshetsskydd

    Gruppen var oenig om bland annat självriskandelen i den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen och graderingen av det inkomstrelaterade arbetslöshetsstödet.

    Arbetsgruppens ordförande. statssekreterare Martti Hetemäki överlämnar rapporten till finansminister Petteri Orpo (Saml) i morgon. Fackcentralen FFC:s styrelse behandlar rapporten den 3 oktober. Tjänstemannacentralen STTK håller ett extra styrelsemöte på tisdag, medan styrelsen för akademikcentralen Akava sammanträder på onsdag.

    Regeringens finanspolitiska ministerutskott kommer sannolikt att behandla rapporten på tisdag och det ekonomiska rådet på onsdag. Arbetsmarknadsparternas ledare kommer att delta i det senare mötet.

    Regeringen förutsatte att arbetsgruppen skulle vara enig om rapporten. Sysselsättningsgruppens mål var att föreslå åtgärder för att sysselsätta 10 000 personer. (FNB-CER)

  • Elevvården bör höra till skolorna

    Nina Lahtinen, utvecklingschef vid OAJ, förundrar sig över regeringens hållning, speciellt eftersom det inte finns en enda sakkunniginstans som talar för en liknande överföring.

    Också oppositionspolitiker har kritiserat regeringen. Riksdagsledamöterna Outi Alanko-Kahiluoto (De Gröna) och Eeva-Johanna Eloranta (sdp) har inlämnat ett skriftligt spörsmål till regeringen i denna fråga.

    I spörsmålet pläderar de för att en överföring av elevvården försämrar skolornas verksamhetsförutsättningar. Regeringen har dock tillbakavisat kritiken.

  • OPH till OPH

    Jur.kand. Olli-Pekka Heinonen, som företräder Samlingspartiet, har valts till ny generaldirektör för Utbildningsstyrelsen ( UBS på svenska och OPH på finska). Mandatet omfattar tiden 15.10.2016 – 14.10.2021.

    Tjänsten lockade 23 sökande.

    Heinonen, som är född 1964, har sedan år 2012 fungerat som statssekretare vid olika ministerier.

    Han var undervisningsminister åren 1994-1999.

    Heinonen efterträder Aulis Pitkälä.

  • Arkivmaterial ger lyft

    Ramavtalet inbegriper i detta skede att SLS arkiv levererar bild- och textmaterial samt tillhörande presentationer och övningsuppgifter för sju nya läromedel. Läromedlen är riktade till eleverna i årskurserna 7–9 i ämnena historia och samhällslära samt till andra stadiets kurser 1–3 i historia. Läromedlen ges ut år 2017–2018.

    Det första läromedlet i samarbetet är historia för årskurs 7. Anpassat arkivmaterial från SLS används i den digitala versionen av läromedlet, både direkt inflikat i basläromedlet och som fristående komponenter. Läromedlet blir klart under våren 2017 och finns i skolorna från och med nästa läsår.

  • Sätt stopp för rasism och intolerans

    Elever, lärare och föräldrar ska modigt motarbeta rasism och intolerans. Det säger Finlandssvenska Skolungdomsförbund FSS, Finlands Svenska Lärarförbund FSL och Förbundet Hem och Skola i ett gemensamt uttalande. Läs hela texten.

  • Kärvt för språkliga rättigheter

    Tammenmaa syftar på ministeriets webbenkät Dinåsikt.fi och Språkbarometern 2016. Dinåsikt.fi och språkbarometern är ett led i beredningen av språkberättelsen som ges till riksdagen under 2017.

    Tammenmaa säger att båda visar att även om språkgruppernas rättigheter och möjligheter att använda sitt eget språk skiljer sig från varandra har de många gemensamma problem.

    – Det konfliktfyllda trycket inom minoriteter är hårt. Om man använder sitt eget språk är man rädd att ärendet drar ut på tiden. Om man inte använder sitt eget språk är man rädd att man inte förstår allt.

    – Språkgrupperna antar inte att alla kan deras språk, utan önskar framför allt förutsägbarhet och särskilt att de ska bli förstådda i en nödsituation, skriver Tammenmaa i ett blogginlägg på Justitieministeriets sidor.

    Tammenmaas blogginlägg är en kommentar till Europeiska språkdagen den 26 september. (FNB)

  • Tala! Det är så mörkt!

    Allt fler börjar få nog av rasism och våldsyttringar. På lördag ordnas åtminstone i Helsingfors och Tammerfors manifestationer mot rasism. Samtidigt pågår aktioner, som syftar till att kriminalisera våldsbenägna organisationer som sysslar med organiserad rasism.

    Lärarfacket OAJ motsätter sig alla former av diskriminering och verksamhet som baserar sig på detta. OAJ uppmuntrar därför sina medlemmar att delta i manifestationerna mot rasism på lördag.

    I Helsingfors inleds evenemanget Peli poikki! – loppu hiljaisuudelle (ung. Blås av spelet – slut på tystnaden) lördagen den 24 september kl. 12.00 på Medborgartorget nära Kiasma. Därifrån inleds en marsch, som har Senatstorget som mål. President Tarja Halonen medverkar.

    I Tammerfors samlas demonstranterna kl. 12 i parken Hämeenpuisto.

    Evenemangen ordnas av en partipolitiskt obunden sammanslutning.

  • Utled på jobbet

    Det är inte fråga om ett fenomen som bara förekommer hos dem som har monotona arbetsuppgifter utan alla sorters arbeten och branscher drabbas, framkommer av en undersökning som utförts av forskaren Lotta Harju på Arbetshälsoinstitutet, vars resultat publicerats i Journal of occupational and environmental medicine, redan hösten 2014.
    Forskarteamet kom till att upplevelser av arbetsleda ökar sannolikheten för planer på tidig pension, dålig hälsa enligt egen utsago, stressymptom och sämre arbetsförmåga. Speciellt utsatta branscher var transport- och produktionsbranscher, men också arbetstagare på kontor upplever leda i arbetet, män oftare än kvinnor. Minst drabbade var de som jobbar inom vård- och undervisningssektorn.
    Ulf Lindholm, som är utvecklingschef på Kommunförbundets svenska enhet, diskuterar fenomenet ”boreout” i relation till ”burnout” i det senaste numret av Finlands kommuntidning Fikt.
    ”Det är inte speciellt sexigt att vara uttråkad eller led, ’boreout’ på sitt arbete. Det är mera glamoröst att vara utbränd, ’burnout’ för då har man offrat sig på arbetets altare. Det ligger på något sätt i tiden, är närapå status, att kunna säga att jag är eller nästan har varit utbränd.”
    Han noterar vidare att Lotta Harju för sin del konstaterar att ett arbete som inte motsvarar förväntningar förvandlas till slentrian. En känsla av att inte hinna med kan vara rådande och arbetsmängden kan vara för stor. Också avbrott och störningar gör det omöjligt att sköta arbetsuppgifterna på ett meningsfullt sätt, säger Harju.
    Ulf Lindholm funderar på vad som kan göras åt problemet.
    ”Se över byråkratin och ta bort all oändamålsenlig kontroll. Avbrott och störningar i tidtabellerna gör det omöjligt att sköta arbetsuppgifterna på ett vettigt sätt.”
    Viktigt är också att den tekniska datorutrustningen håller måttet.
    ”Värna om att hålla inspirationens låga brinnande samt ge tillräckligt med tid att planera och utföra uppgifterna.”, skriver Ulf Lindholm och avslutar med att ställa sig frågan varför. Vad har gått fel?
    ”Det känns ju inte klokt att mänskor går omkring på arbetsplatserna och mår dåligt. Är det det dåliga ledarskapet som spökar igen?”

    Tom Ahlfors

  • Läraren 14 2016

    {turnjs Läraren-14-2016}

  • Fackligt perspektiv: Roligt och lärorikt

    Under hela min lärarkarriär har jag hört till facket, men jag blev aktiv när jag flyttade till Helsingfors. En av orsakerna till att jag engagerade mig i HSLs styrelse var självisk, jag var ny i stan och ville lära känna nya människor från andra skolor och stadier.
    Under tiden i styrelsen blev jag mer och mer intresserad av fackliga frågor. Det ena ledde till det andra och så småningom blev jag invald i FSLs fullmäktige och så följde FSLs styrelse, OAJs fullmäktige och så suppleant i OAJs styrelse.
    Vad är det då som gör att mitt fackliga arbete blivit mitt fritidsintresse? Förutom de sociala kontakterna är det också intressant att få reda på hur man jobbar i andra stadier än det egna samt vilka utmaningar de har. Den lokala lärarföreningen och det arbete styrelsen utför är mycket viktigt för den enskilde medlemmen. På lokala planet är det är viktigt att få medlemmarna intresserade av sin arbetsbild samt sina rättigheter och skyldigheter. En annan betydande sak är träffar med lokalpolitiker för att föra fram aktuella frågor och beskriva utmaningarna som finns i lärarjobbet.
    Vad är det som gör att jag (och många andra) sätter så mycket tid på att sitta på möten? För min del är det att jag får möjlighet att träffa många intressanta personer, jag får en inblick i hur man jobbar på andra ställen i Finland. I mitt arbete inom OAJ har jag också fått en möjlighet att bli bekant med barnträdgårds-, yrkes- och universitetslärare.
    Jag har en möjlighet att var med och påverka lärarnas arbete, att föra fram lärarfrågor, att lösa problem. För min del är inte resorna till Böle, där de flesta mötena hålls, betungande eftersom jag bor i Helsingfors, men jag är imponerad över det engagemang många har som stiger upp tidigt för att vara i Böle kl. 10 och sedan komma hem sent på kvällen.
    Det som var min första tanke för många år sedan när det gällde fackligt arbete har blivit verklighet. Nu känner jag många lärare i Helsingfors, i Finland och i Norden. Som bonus har jag fått en stor inblick i fackliga frågor och jag stortrivs med mitt fackliga arbete.
    Jag rekommenderar dig om du inte redan är lokalt engagerad att ta kontakt med din lärarförening och visa intresse för styrelsearbete. Jag lovar dig att det är mycket roligt och lärorikt!
    Om inte facket jobbar för lärarfrågor, vem gör det då?