Kom och ta del av högklassigt branschprogram för aktuella bildningsfrågor i Hörnan på Educa 2025 den 24-25 januari. Låt dig inspireras av närmare 30 olika föreläsningar och program vår scen! Vi har också öppnat anmälan till vårt seminarium om det förnyade stödsystemet som pågår 24.1 klockan 16.45-17.30.
Author: admin
-
Det här är FSL:s nya styrelse
FSL har valt ny styrelse för perioden 2025-2026. Sammanlagt tio kandidater ställde upp i valet. Bland de åtta invalda är Inka Halkivaha från Åbo lärarförening, ny i styrelsen. FSL:s fullmäktigeledamöter omvalde även Christoffer Sourander till fullmäktiges ordförande och Joakim Granqvist till vice ordförande.
-
En ny förbundsstyrelse har utsetts
De här personerna har valts till styrelseuppdraget för perioden 2025-2026:
Linda Molander-Finell, Pedersöre lärarförening
(suppleant: Malin Höglund-Snellman)Jenny Teir, Vasa svenska lärarförening
(suppleant: Camilla Willberg)Tomas Jaakkola, Esbo-Grankulla lärarförening
(suppleant: Ville Arponen)Jeanette Lindroos, Väståbolands lärarförening
(suppleant: Anna Nylund)Inka Halkivaha, Åbo lärarförening (saknas på bilden)
(suppleant: Marina Räfsbäck)Anna Wahren, Borgå lärarförening
(suppleant: Lotta Bäck)Sabina Lindholm-Järvinen, Tammerfors svenska lärarförening
(suppleant: Kimmo Mieskoski)Karsten Steiner, Ålands lärarförening
(suppleant: Sara Kemetter)Förbundsordförande Inger Damlin leder styrelsearbetet. Hon konstaterar att den nya styrelsen kommer att inledningsvis fokusera på kommunalvalet och alla de viktiga bildningsfrågor som är aktuella i kommunerna.
– Sen har vi en jättespännande förhandlingsvår framför oss också där styrelsen minsann kommer att få visa sina muskler. Utöver det här kommer vi under nästa styrelseperiod att jobba mycket med framtidsfrågor eftersom vi har så många starka förändringskrafter i samhället just nu.
Det här är fullmäktiges presidium för år 2025-2026
FSL:s fullmäktigeledamöter omvalde Christoffer Sourander (Kimitobygdens lärare, till höger på bilden) till fullmäktiges ordförande och Joakim Granqvist (Jakobstad-Larsmo Lärare) till vice ordförande. Mandatperioden för presidiet är 2025-2026.
-
Henrikssons timmar ett slag i luften
De kommuner som i dagsläget ligger på miniminivå måste givetvis följa förändringen i förordningen och utöka antalet veckotimmar. Men bland de kommuner som från tidigare har haft ett högre antal timmar är intresset för att göra en tilläggssatsning rätt litet. Många kommuner som redan ”uppfyller kravet” tackar och tar emot finansiering men utökar inte timantalet. I de fallen uteblir effekten av den ”viktiga tilläggssatsning” som minister Henriksson beskrev det. Läs mer i Läraren!
-
Fullmäktige: Kommunerna förverkligar inte regeringens ambition att höja grundskoleelevernas baskunskaper
En av regeringens viktigaste satsningar på den grundläggande utbildningen, höjningen av antalet årsveckotimmar, riskerar att bli en flopp. Ett flertal kommuner väljer att inte öka timantalet, trots att staten skjutit till pengar för just det ändamålet. Finlands svenska lärarförbunds fullmäktige är bekymrat över att regeringens ambitioner urvattnas.
-
Kommunerna förverkligar inte regeringens ambition att höja grundskoleelevernas baskunskaper
Ett av regeringens viktigaste svar på kunskapsraset bland finländska grundskoleelever är att höja antalet undervisningstimmar med tre per vecka. Det är baskunskaperna i modersmål och litteratur samt matematik som ska förbättras. För den här satsningen sätter staten in sammanlagt 30 miljoner euro extra i kommunernas kassa för att täcka de ökade lönekostnaderna.
– Fler veckotimmar för samma läroplansinnehåll, skapar mer tid och arbetsro åt lärarna och eleverna, helt avgörande faktorer för lärandet, säger FSL:s fullmäktigeordförande Christoffer Sourander.
Enligt information som förbundet fått från förtroendemän och genom rundringning, avviker flera kommuner i Svenskfinland från regeringens utbildningspolitiska linje och utnyttjar inte statens tilläggsfinansiering till att höja timantalet.
– Kommunerna har en stark bestämmanderätt och kan välja att göra så här. I värsta fall landar de här pengarna inte ens inom utbildningssektorn, säger Sourander.
De kommuner som hänvisar till att man sedan tidigare ligger på ett timantal över minimi och därför inte behöver höja, har missförstått regeringens intentioner, anser fullmäktigeledamöterna som samlats till höstmöte i Tammerfors 13-14.11.
– Resultaten i de senaste Pisa-underökningarna talar sitt tydliga språk. Regeringen har tagit den negativa kunskapstrenden på allvar och det borde också varje utbildningsanordnare göra, säger Sourander.
I en europeisk jämförelse är timantalet i grundskolans lägre klasser 660 per läsår i Finland, medan det europeiska medeltalet ligger på 746 timmar per läsår.
– Trots höjningen ligger vi alltså fortfarande märkbart under medeltalet, säger Sourander.
FSL efterlyser mekanismer för att styra statsandelarna
FSL:s fullmäktige konstaterar att ekonomin i många kommuner är svag och uttrycker en oro för att ansvaret som utbildningsanordnare inte alltid uppfylls. Regeringens intentioner och allokerade resurser för utbildningssektorn är sällan tillräckliga och riskerar att gå till annat än det som var tänkt.
– Att öka antalet veckotimmar innebär inte enbart ökade lönekostnader utan kan till exempel innebära att också skolskjutsarna blir dyrare för kommunen. I sådana fall finns risken att kommunen tvingas kompromissa och utbildningssatsningen blir haltande, säger Sourander.
FSL efterlyser tydligare mekanismer som skulle garantera att statsandelarna till kommunerna styrs till en jämlik utbildning av hög kvalitet.
***
FSL:s fullmäktige är förbundets högsta beslutande organ bestående av 43 ledamöter från våra lokala lärarföreningar och studerandeförening.
För mer information:
Christoffer Sourander, FSL:s fullmäktigeordförande
csourand@gmail.com
tfn 050 534 6788Mirjam Heir-Lindström, kommunikatör
mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi
tfn 040 686 9959 -
Svagt stöd för exportmodellen bland finländarna
Exportmodellen som regeringen driver får inte stöd bland medborgarna. I en undersökning som Aula Research genomförde i oktober uppgav endast 26 procent av svarandena att de understöder regeringens lagförslag om en exportmodell där exportbranschens löneförhöjningar utgör att tak för löneförhöjningarna i alla övriga branscher.
-
Ingers inlägg: FSL påverkar och åstadkommer förändring
Det påverkansarbetet som FSL gör spelar en avgörande roll när utbildningsreformer genomförs i Finland. Genom att aktivt delta i diskussioner och samarbeta med beslutsfattare säkerställer vi att lärarnas röster blir hörda och att deras behov och erfarenheter beaktas. Det här bidrar till att reformerna blir mer genomtänkta och anpassade till verkligheten i klassrummen, vilket i sin tur förbättrar utbildningskvaliteten och arbetsmiljön för både lärare och elever. Läs förbundsordförande Inger Damlins inlägg!
-
FSL påverkar och åstadkommer förändring
Genom att aktivt delta i diskussioner och samarbeta med beslutsfattare säkerställer vi att lärarnas röster blir hörda och att deras behov och erfarenheter beaktas.
Det påverkansarbetet som Finlands svenska lärarförbund gör spelar en avgörande roll när utbildningsreformer genomförs i Finland. Genom att aktivt delta i diskussioner och samarbeta med beslutsfattare säkerställer vi att lärarnas röster blir hörda och att deras behov och erfarenheter beaktas. Det här bidrar till att reformerna blir mer genomtänkta och anpassade till verkligheten i klassrummen, vilket i sin tur förbättrar utbildningskvaliteten och arbetsmiljön för både lärare och elever. FSL:s engagemang och insats för den svenska skolan i Finland är därför en viktig faktor som skapar en hållbar och framgångsrik utbildningspolitik.
Länge pratade vi om ett växande utbildningsbehov av elev- och studiehandledare för att möta behovet av utökad handledning på fältet. Vi debatterade, skrev insändare och påtalade. Vi kände att vi hade medlemmarnas stöd och samhället förstod vad vi pratade om – och en efterlängtad utbildning blev verklighet vid Åbo Akademi.
FSL:s fullmäktigemöte 2021 bjöd på en extra lång diskussion kring tillgången på läromedel på svenska i Finland. Diskussionen och den särdragsrapport kring utbildning på svenska i Finland som gjorts, gav oss ett starkt mandat att jobba framåt för att åstadkomma förbättring. Rundabordssamtal, påverkansarbete och ett regelbundet nätverkande gav resultat i fråga om en tydlig skrivning i regeringsprogrammet. Resultatet blev en 700 000 euro för att täppa till åtminstone en del brister.
Det lagförslag som nu presenterats ligger helt i linje med vad våra medlemmar önskar.
Hösten 2023 kände vi att frågan om mobilerna i skolan skulle bli en het potatis. Vi gjorde en medlemsundersökning för att veta var vi står, ordnade paneldebatt för att höra in andras tankar och formade sedan förbundets åsikt. Det lagförslag som nu presenterats ligger helt i linje med vad våra medlemmar önskar.
Lärare har länge påtalat att trestegsstödet inte fungerar som det borde, främst på grund av den omfattande dokumentationen och bristen på resurser. FSL har varit en stark röst för både lärare och rektorer i den här frågan. Just nu är vi tacksamma över att regeringen har lyssnat och att en reform av stödet är på väg, kanske en av de mest efterlängtade förändringarna på länge.
Bakom alla dessa framsteg ligger engagemang, FSL-aktivas insats och ett starkt mandat som ni bästa medlemmar ger oss i fråga efter fråga. Att vara en del av vårt förbund är att göra skillnad. Det är att forma en hållbar framtid för lärare och rektorer, för elever – och för samhället.
Inger Damlin, förbundsordförande
-
Regionförvaltningsverken får ökade befogenheter att övervaka utbildningsanordnarna
Ändringen i lagen skulle ge RFV en möjlighet att på eget initiativ granska missförhållanden som framkommit till exempel i media. Det kunde till exempel gälla hur ordnaren av utbildning har garanterat att elevernas rätt till stöd för sin skolgång och inlärning förverkligas. Det här kan trygga både eleverna och lärarnas rättigheter, säger Pocke Wikström, förbundssekreterare.