Konfidentiella beredningstexter läckte ut till medierna och strax florerade en massa rykten och spekulationer. Sakligt sett handlade det emellertid om att Akava, i likhet med så många andra organisationer, ser över sin verksamhet, strategier och strukturer.
Det mest konkreta utfallet av denna översyn är att Akava är berett att avveckla sitt engagemang i fackcentralernas gemensamma Brysselkontor. I stället satsar Akava sina pengar på egen intressebevakning på europeisk nivå.
Här kan inskjutas att också FFC ser över sin organisation, så att man i oktober inleder samarbetsförhandlingar med personalen. Upp till tio årsverken hotar att försvinna. I bakgrunden finns ekonomiska orsaker, eftersom förbundens medlemsavgift till FFC minskar.
Man kan på goda grunder anta att STTK står inför en liknande process förr eller senare.
Beslutet om att lämna Brysselkontoret har övertolkats, så att det förekommer spekulationer om att Akava är berett att helt slopa samarbetet med FFC och STTK. Det är självfallet inte aktuellt.
Är då allt frid och fröjd? Nej, det förekommer slitningar mellan löntagarnas organisationer och också internt inom organisationerna. Ett gott exempel på detta är de högt flygande planerna på att slå samman FFC och STTK. Planerna resulterade i en präktig krasch.
Också inom Akava finns av naturliga skäl slitningar mellan olika grupperingar. Akava är den enda centrala organisationen som har vuxit under de senaste årtiondena. Akava, som länge var minst av centralerna, är idag obestridligen nummer två efter FFC.
Traditionella och rätt väl avlönade akademiska grupper, såsom läkarna, diplomingenjörerna och juristerna, har fått sällskap av betydligt sämre avlönade grupper såsom bl.a. tradenomer och poliser. Störst i Akava är alltjämt lärarfacket OAJ, som har många låglönegrupper som medlemmar.
Arbetsmarknaden och avtalsrörelserna kommer att ändras. Länge har man talat om att de centrala uppgörelsernas tid är förbi, men dessa har visat sig vara nyttiga redskap, när det bl.a. handlar om att trygga konkurrenskraften.
Nu är det dock dags för ett definitivt farväl. Finlands näringsliv EK har för säkerhets skull t.o.m. ändrat sina stadgar i syfte att mota centrala uppgörelser.
EK får en ny roll precis som även de tre löntagarcentralerna. I avtalsrörelsen hösten 2017 spelar fackförbunden huvudrollerna, medan centralerna sannolikt nöja sig med smärre roller.
Det betyder ofrånkomligen att Akava & co fortsätter att se över sina strukturer och verksamhetsmodeller.
Author: admin
-
Ledaren: Storm i en tekopp
-
Läraren 15 2016
{turnjs Läraren-15-2016}
-
Arbetstidsuppföljning för studiehandledare
Arbetstidsuppföljning för studiehandledare
Grundskola
En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.
30–50 timmar av den tid som arbetsgivaren reglerar kan förläggas till skolans sommaravbrott, arbetet under sommaravbrottet gäller gemensam antagning. Övrigt arbete som hör till lektorns arbete utförs under icke bunden arbetstid, den tiden är avsedd för förberedelse av lektioner, arbete med studiematerial och läsning av facklitteratur. Detta arbete får tjänsteinnehavaren själv bestämma tid och plats för.
Elevhandledare kan överskrida sin arbetstid med högst 75 timmar om det behövs för att utföra sitt uppdrag, men om detta måste man komma överens med arbetsgivaren på förhand. Den överskridande arbetstiden ersätts med ett förhöjt timarvode, som beräknas genom att dividera den ordinarie lönen med 102.
Gymnasium
Den årliga arbetstiden för en studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är 1 600 timmar, av vilka 400 timmar är sådant arbete som läraren får välja tid och plats för.
Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger lärarens uppgifter. Om det under läsåret är nödvändigt att ändra i planen för arbetstidsanvändning görs detta i första hand genom att stryka eller byta ut arbetsuppgifter.
Högst 30 timmar av den arbetstid som arbetsgivaren reglerar kan förläggas till skolans sommaravbrott. För detta krävs en lokal överenskommelse med förtroendemannen.
Årsarbetstiden på 1 600 timmar kan överskridas med högst 100 timmar, om det undervisningsarbete eller övriga arbete som fastställts i planen för studiehandledarens/speciallärarens arbetstidsanvändning inte kan minskas och överskridningsbehovet anknyter till projektarbete eller andra särskilda uppgifter i gymnasiet. När det gäller överskridning av årsarbetstiden så ska man komma överens om det med arbetsgivaren. För överskridningen görs en särskild arbetstidsplan. Arbetstid som överskrider årsarbetstiden ersätts med timarvode. Arvodet för en timme får man genom att dividera den ordinarie lönen med 133.
Studiehandledare
Den arbetstid som läraren själv får välja tid och plats för, alltså 400 timmar, ska användas till förberedelser av studiehandledningskurser, sammanställning av studiematerial och samarbete med arbetslivet och högskolor.
Speciallärare
Den arbetstid som läraren får välja tid och plats för, alltså 400 timmar, är avsedd för bland annat arbete som hänför sig till förberedelse av specialundervisning och stöd för de studerandes lärande. Sådana uppgifter är bland annat specialundervisning och speciallärarens uppgifter i en konsultativ roll som stöd för ämneslärare i gymnasiet i anknytning till stöd för de studerandes lärande samt samarbete med elevvården.
-
Arbetstidsuppföljning för rektorer
Arbetstidsuppföljning för rektorer
Har du som är rektor koll på din arbetstid? Alla rektorer inom den allmänbildande utbildningen ska före läsårets början göra en plan för hur mycket arbetstid man reserverar för olika arbetsmoment. Planen ska sedan följas upp under läsåret.
Med hjälp av arbetstidsplanen vill man dels synliggöra rektorernas arbetsbörda och dels hjälpa rektorerna att begränsa arbetstiden. I och med att du gör en arbetstidsplan som sedan regelbundet följs upp och vid behov justeras blir det tydligt vilka arbetsmoment som är tidskrävande.
Rektorer i grundskolan
En grundskolerektors undervisningsskyldighet fastställs årligen av arbetsgivaren och varierar från 2-13 timmar beroende på skolans storlek och typ. Se UKTA § 10 för detaljer kring antalet undervisningstimmar enligt lönegrundsgrupper.
Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs regelbundet upp.
Rektorer i gymnasiet
En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till högst 418 timmar per år. För en rektor i gymnasiet kan dock per år förordnas högst 456 timmar. Då kan det i läroantalten finnas högst 100 studerande och till rektorns tjänsteutövningsskyldighet får inte höra rektorsuppgifter inom den grundläggande utbildningen eller så bör det till det större antalet undervisningstimmar finnas en annan grundad anledning.
Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden.
Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.
Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer
Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön i grundskolan eller gymnasiet bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas.
Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.
Skolföreståndare
Skolföreståndare har rätt att minska sin undervisningsskyldighet på 24 timmar med timmar för förståndarskapet. Mer detaljer hittas i UKTA del B § 8.
Semester
Rektorers rätt till semester följer bestämmelserna i UKTA del A § 33 mom. 1.
-
Samplanering
Samplanering
Med hjälp av vår kalender kan du enkelt hålla koll på din samplaneringstid. Verktyget är avsett för dig, du är inte skyldig att rapportera till arbetsgivaren hur du använder din samplaneringstid.
Samplaneringstiden används till samarbete mellan lärarna och arbete med skolutveckling som man lokalt upplever som viktigt. Det är alltså på lokal nivå som man avgör vilket slag av arbete som ingår i samplaneringstiden. Viktigt att minnas är också att samplanering är lärararbete som sker utanför de egentliga undervisningstimmarna.
Läs mera om samplaneringstiden här!
Börja med att välja max antal timmar för din samplanering
Antalet timmar som anges här nedan är maxantal timmar för den samplaneringsperiod som anges i avtalet. Beroende på din anställnings längd och/eller typ kan antalet timmar vara färre. Om man tidigare hade en gaffel i samplaneringstiden (t.ex. i gymnasiet) kan antalet timmar också vara lägre än maxantalet beroende på hur man kommit överens på arbetsplatsen.
-
Regeringen söker lösningar för arbetslöshetsskyddet
I den nya modellen ska den arbetslösa uppfylla ett aktivitetskrav för att behålla sitt utkomstskydd. Till exempel fackcentralen FFC och Finlands näringsliv EK har sett modellen som problematisk. Båda konstaterade i början av veckan att ensidiga förändringar i arbetslöshetsskyddet strider mot konkurrenskraftsavtalet. Statsminister Juha Sipilä (C) är inte av samma åsikt.
– I konkurrenskraftsavtalet har man kommit överens om att inte skära i det inkomstrelaterade stödet och det gör vi ju inte. Förnyelserna förbereds gemensamt, men det är förstås ingen som har vetorätt i någon fråga, sade Sipilä.Från regeringens sida har påtalats att det nu inte är fråga om nedskärningar, utan om att arbetslöshetsskyddet reformeras utan vare till tilläggskostnader eller förväntningar om inbesparingar.
Statssekreterare Martti Hetemäki ledde den arbetsgrupp som tog fram de nya aktivitetskraven. Enligt slutrapporten från gruppen ska stödtagare jobba minst 18 timmar under en tremånadersperiod för att behålla sitt stöd. Stödet går också att behålla genom att under fem dagar delta i offentliga, sysselsättningsfrämjande program. I regeringens modell skulle karensdagar introduceras under arbetslöshetsperioden, ifall den arbetssökande inte deltar i ovan nämnda aktiviteter.
Akademikercentralen Akava anser att denna detalj lämpar sig väldigt dåligt för arbetslösa med högre utbildning.
Högutbildade arbetslösa söker minsann aktivt jobb och uppdaterar sitt kunnande på egen hand, säger ekonomisten Heikki Taulu, som har representerat Akava i Hetemäkis arbetsgrupp.
(FNB-CER)
-
OAJ lyfter fram jämlikhet och fortbildning
Efter social- och hälsovårdsreformen, den så kallade sote-reformen, kommer mer än hälften och ända upp till 80 procent av kommunernas uppgifter att gälla utbildning och småbarnspedagogik. De kommunala beslutsfattarna spelar alltså en avgörande roll vad gäller utbildningsresurserna och hur de fördelas.
– Kommunen beslutar själv exempelvis om den totala mängden undervisning som ges, storleken på undervisningsgrupper och skolor, specialundervisningen, om hur hälsosamma skolutrymmena är, om studiematerialet och om lärarnas fortbildning. Kommunen kan besluta om man läser franska eller ryska i grundskolan och gymnasiet, om vilka e-material som används och hurdant kursutbud medborgarinstitutet har, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
OAJ:s kommunvalsmål gäller jämlikhet, lärarnas fortbildning, en god arbetsgivarpolitik samt utbildning som investering. Läs mera på OAJ:s kommunalvalssida ääniopetukselle.fi.
-
Grattis alla lärare
Hoppas ni har en riktigt bra lärardag. Vi är stolta över att få representera alla er fantastiskta 5 000. Idag på lärardagen och alla andra dagar. -
Ett fantastiskt yrke
Grattis på lärardagen, alla lärare! Ni har världens mest fantastiska yrke. -
Professorerna missnöjda med sina universitet
Professorerna för fram de dåliga möjligheterna till forskningsarbete och ger en dyster bild av sina möjligheter att påverka. Hela 39 procent av dem som svarat på enkäten är mycket eller ganska missnöjda. Missnöjet över möjligheterna till konstnärlig verksamhet eller forskningsverksamhet är på finlandssvenskt håll störst vid Åbo Akademi och minst vid Svenska handelshögskolan, meddelar professorsförbundet.
När det gäller tillgången på assisterande personal verkar läget enligt enkäten vara sämst vid Helsingfors universitet. Överlag ansåg 72 procent att tillgången blivit sämre. Professorerna önskar assisterande personal också när det handlar om att sköta ledarskaps- och förmansuppgifter.
Förbundets ordförande Kaarle Hämeri anser att nedskärningarna inom universiteten gått för långt.
– De administrativa uppgifterna försvinner ingenstans, de samlas på hög och skall åtgärdas av professorerna och övrig undervisnings- och forskningspersonal, vilket inte är ett smart bruk av resurser.
Över hälften av professorerna anser att universitetens högsta ledning inte intresserar sig för deras åsikt. Ej heller har professorerna förtroende för ledningen – bara en tredjedel upplever sig få tillräcklig information av ledningen.
533 professorer deltog i enkäten.