Author: admin

Orava, som studerar vid Lovisa gymnasium, skrev kolumnen Jag är trött. Juryn ansåg att den är ett rytmiskt mästerverk och att skribenten lyckas fånga sin existentiella ångest med ett grepp som håller läsaren kvar från första till sista rad. Texten är både språkligt och stilistisk en överlägsen segrare.

Andra priset gick till Aurora Holm på Topeliusgymnasiet i Nykarleby med kolumnen Att fråntas rätten till sin egen kropp.

Joar Cederberg från Jakobstads gymnasium vann tredje priset med texten Låt dem inte vinna.

Priserna delas ut vid Helsingfors bokmässa. Första priset är en resa för två personer till en valfri nordisk huvudstad.

23 skribenter från 9 gymnasier deltog i kolumntävlingen, som arrangeras av Svenska modersmålföreningen och finansieras av Svenska kulturfonden. (FNB)

I programmet syns förutom nordisk litteratur även aktuella teman som migration och samhällsutveckling. Hela det nordiska programmet kommer att dyka upp på adressen www.boknorden.fi i början av oktober.

Den nordiska satsningen under bokmässan genomförs av Norges, Sveriges, Danmarks och Islands aNorden och de nordiska länderna är tema under Helsingfors bokmässa, som i år ordnas den 27-30 oktober. Skådeplats är Mässcentrum i Böle.

I programmet syns förutom nordisk litteratur även aktuella teman som bildning, migration och samhällsutveckling. Hela det nordiska programmet kommer att dyka upp på adressen www.boknorden.fi i början av oktober.

Bokmässan bjuder på program på sammanlagt 15 scener, av vilka två erbjuder svenskspråkigt program.

Som årets kolumnist på bokmässans sajt fungerar Kaj Korkea-aho, vars kolumner kan läsas på såväl svenska som finska.

Så här resonerar Korkea-aho om behovet av män som läser:

” Det behövs manliga läsarförebilder, fler sexiga män som läser. Fler pappor, lärare och idrottare som läser, tränare som infogar läsning i träningsschemat för hela idrottslaget (vilket enligt undersökningar om läsningens positiva inverkan på fysiska prestationer och koordination är en alldeles utmärkt idé).

Vi behöver innovativa strategier. Det finns något som intresserar även den mest motsträvige läsaren. Ifall pojken gillar heavy metal, visa honom låttexter, intervjuer, en musikbiografi. Är det ishockey som gäller, börja med sportsidorna och ungdomsböcker med idrottstema. På vägen från enkla till mer avancerade texter är alla trick tillåtna. Via serietidningar och grafiska romaner rör man sig gradvis mot äventyrsböcker och hobbyböcker och vidare mot faktaböcker, noveller och romaner.” CER

Sahlström uppger att han inte hört att lärare är helt emot modellen. Den starkaste tveksamheten lär finnas bland politiker, som befarar att modellen leder till att det svenska rummet krymper.

FSL har uttalat ett entydigt nej till skolor, som blandar svenska och finska. Däremot förespråkar FSL fler språkbadsskolor.

– Vi har ikke oppnådd noe som helst, säger Anne Tingelstad Wøien, talesperson för skolfrågor vid Senterpartiet.

– Vi må ha baller nok i Norge til å stole på oss selv og den skolen vi har utviklet gjennom mange år. Norske elever er gode, også på andre områder, som demokratiforståelse, säger Wøien.

Utdanningsforbundet är av samma åsikt. Ordförande Steffen Handal vill att norska skolan behöver mera relevant forskning, som tar fasta på de nationella förhållandena. PISA och andra liknande internationella undersökningar har fått för mycket uppmärksamhet och makt.

Kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen (H) kallar initativet en ”fryktelig dårlig idé”.

FFC inledde samarbetsförhandlingarna som gällde hela personalen i början av september. Då räknade man med att högst tio årsverken skulle försvinna. FFC har nu 90 anställda.

Samarbetsförhandlingarna motiverades med produktions- och ekonomiska orsaker. En orsak är representantskapsmötets beslut att sänka den medlemsavgift som medlemsförbunden betalar till centralorganisationen.

FFC representerar 20 fackförbund och cirka en miljon löntagare. (FNB)

Förfarandena om disciplinstraff ska effektiviseras så att beslut om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet i fråga om gymnasieutbildning och yrkesutbildning ska för viss tid kunna fattas förutom av det behöriga kollegiala organet även av läroanstaltens rektor. Målet är att beslutsprocessen blir mer flexibel, vilket också förbättrar säkerheten i läroanstalterna.

Vidare ska lagen om elev- och studerandevård förenklas genom att reglering som överlappar social- och hälsovårdslagstiftningen stryks.
I statsrådets proposition föreslås att inte bara personer med behörighet för socialarbetaryrket eller socionomyrket utan också personer som har avlagt högskoleexamen i vilken det ingår eller utöver vilken personen har genomfört huvudämnesstudier i socialt arbete ska kunna arbeta som kurator. Varje läroanstalt ska dock fortfarande ha tillgång till tjänster som tillhandahålls av den kurator som har ansvar för elevhälsan och har behörighet att utöva socialarbetaryrket.
Uppgifterna för dem som anordnar gymnasieutbildning förenklas i och med att skyldigheten att ordna konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap i gymnasiet för dem som studerar enligt lärokursen för vuxna och som inlett gymnasiestudierna när de var under 18 år stryks i lagen.
De ovanstående åtgärdsförslagen har beretts som ett led i finansministeriets projekt för att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter i anslutning till statsminister Sipiläs regeringsprogram.

 ”I dag tycker vi det låter oetiskt: de vuxnas oförståelse inför att också barn behöver förbereda sig mentalt inför tråkiga ingrepp. Det oväntade ingreppet besparar de vuxna besväret att behöva lugna ett barn som oroar sig inför något obehagligt, lite som de där mammorna som påstod sig sköta ett kort ärende medan tågen med krigsbarn åkte iväg mot Sverige.”
KSF Media förtäljer historien om hur kärlekskranka kinesiska åldringar använder ett IKEA-varuhus i Shanghai som dejtingplats och sitter och umgås med andra på restaurangen hela dagen med en kopp kaffe som enda inköp. Möbelvaruhuset vill förbjuda dejtingklubben och menar att beteendet är ociviliserat.
De kärlekskranka åldringarna får både stöd och kritik på sociala medier, skriver KSF Media och citerar den 86-årige Qiu som säger att han har svårt att hitta jämngamla på McDonald´s.
I en åsiktsartikel i Dagens Nyheters webbtidning dn.se noterar läraren Susanne Lärkeryd att den svenska lärarlönereformen slår sönder lärarnas arbetsmiljö. Det så kallade Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att skolhuvudmännen ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan.
Men, skriver Susanne Lärkeryd, reformen har inte lett till några glädjeyttringar. Hon själv har blivit utan lönepåslag och menar att hon blivit degraderad till ”sämstelärare”.
”Tystnaden är total, det är som luften gått ur oss alla. En av dem som fått mer i plånboken säger att hon gick till jobbet med en klump i magen, en annan att hon skäms. Den som hade förväntat sig glädjescener hade fel. Ingen av oss mår bra. Kollegiet är krossat.
Så ser resultatet av den senaste lärarlönereformen ut i praktiken. Fyrtio procent av lärarkåren har fått 3000 kronor mer i månaden, vi andra ingenting. De kriterier som påstods vara tydliga upplevs som luddiga av oss. Vi får ingen motivering till varför hon har fått men inte han. Ingenting.
Utbildningsminister Gustav Fridolin, ni vet han som skulle fixa skolan på 100 dagar, har just slagit in den andra spiken i kistan. Den första slogs in av den borgerliga regeringen genom förstelärarreformen, en reform som vi har märkt lite eller ingenting av ute på skolorna. Det enda som har hänt är att man slagit in kilar, vattentäta skott, mellan oss som i tider av sjunkande skolresultat behöver mer av samarbete och mindre av grupperingar.”

– Den finländska läroplanens värdegrund slår fast att all undervisning baserar sig på alla människors lika värde, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt används fortfarande skolböcker som innehåller stycken som presenterar västerlänningarna som överlägsna andra, berättar Pia Mikander, som 28.10 disputerar på en avhandling om hurdan världsbild grundskolans läroböcker förmedlar till eleverna. I sin studie granskar hon 76 läroböcker i historia, samhällslära och geografi som används i årskurserna 5-9.
– Trots den tydliga värdegrunden i läroplanen är fördomar och rasistiska attityder vanliga och t.o.m. tilltagande bland skolungdomar i Finland. Läroböckerna kan ses som en återspegling av läroplanen, men också som en återspegling av de dominerande värderingarna i ett samhälle. Att studera dem är ett sätt att tydliggöra hur samhället konstruerar vad som är normalt, lämpligt och idealiskt.
Fokus i Pia Mikanders forskning ligger på hur globala maktrelationer, särskilt gällande hur “västerlänningar” och “andra” beskrivs. Tidigare postkolonial forskning har visat att skolundervisningen länge har varit eurocentrisk, också i Finland, särskilt i skolämnen som historia och geografi.
– Många gamla stereotypiska beskrivningar av omvärlden har försvunnit ur böckerna. De allra flesta nedvärderande orden som används för att beskriva folkgrupper förekommer t.ex. inte längre i läroböckerna. Däremot finns det andra slags beskrivningar i böckerna som stöder idén om att västerlänningar är överlägsna andra, berättar Pia Mikander och nämner som exempel att västerländskt våld ofta är dolt eller rättfärdigat i skolböckerna.
I skolböckerna hon granskat manifesterar det sig t.ex. genom att författarna beskriver västerlänningars rätt att röra sig fritt på jorden eller genom att man ofta presenterar behovet av att begränsa andras rörlighet som både förnuftigt och naturligt.
– Vill man uppnå de värderingar som fastställs i läroplanen, gäller det att se över läroböckernas innehåll, slår Pia Mikander fast.