Huvudsaklig hyresgäst i fastigheten är Åbo Akademi. I Academill verkar fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.
Affären påverkar inte Åbo Akademis hyra eller andra villkor.
Hyresavtalet mellan ÅA och FAB Academill förlängdes nyligen till år 2028, och Hemsö tar över avtalet på gällande villkor.
Köpebrevet undertecknades den 17.11 och fastigheten övergick omedelbart i Hemsös ägo.
Köpesumman är 35,5 miljoner euro.
OAJ:s fullmäktige utövar den högsta beslutande makten i organisationen. Det betyder att stadgarna, alltså grundstenen i verksamheten, fastställs av fullmäktige.
Nu föreslogs för n:te gången att fullmäktiges storlek minskar. Inget annat fack har tillnärmelsevis lika stor fullmäktigeförsamling.
Styrelsens förslag till stadgeändringar innehöll två alternativ förslag. I ena föreslogs att fullmäktiges storlek minskas till 80 ledamöter och i andra var volymen 100 ledamöter.
I omröstningen ställdes 100 ledamöter mot den nuvarande sammansättningen om 150 ledamöter. I omröstningen fick alternativet 100 ledamöter 83 röster, medan 62 ledamöter röstade för status quo.
Därmed förföll förslaget, eftersom det krävs 2/3 majoritet för att genomdriva stadgeändringar.
En liknande operation ägde rum senast hösten 2011. Resultatet var också då att en majoritet ville ha en ändring, men kravet 2/3 majoritet nåddes inte.
FSL bestrider 7 av de 150 platserna. Distriktens och lärargruppernas representation styrs av antalet yrkesaktiva medlemmar.
Riksdagsledamöterna Mikaela Nyland (Sfp) och Li Andersson (Vf) har beretts säte i den parlamentariska arbetsgrupp, som dryftar utvecklingen av grundskolan. Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte gruppen i mitten av november, så att samtliga riksdagspartier har inbjudits att delta. Syftet är att skapa teser för framtidens grundskola. Som ordförande för gruppen fungerar minister Sanni Grahn-Laasonen (saml).
Arbetsgruppens teser torde stå klara inför skolstarten i augusti 2017. Arbetet genomsyras även av firandet av Finlands 100-årsjubileum. Avsikten är inbjuda alla tänkbara aktörer och samarbetspartners till en dialog om grundskolans framtid.
Lindström lovordade samarbetet med OAJ och talade om konstruktiva diskussioner. Dock är tiderna svåra och regeringens bistra nedskärningar har drabbat och drabbar alltjämt fostran och undervisning hårt. Allra svårast är situationen inom yrkesutbildningen och den högre utbildningen. Här talar vi om tusentals personer som har blivit utan jobb, då staten drar ner sin finansiering.
Regeringen känner till situationen och det är uppenbart att det krävs skräddarsydda lösningar, då högutbildade anställda blir utan jobb, sade Jari Lindström.
Nedskärningarna särskilt inom yrkesutbildningen diskuterades livligt under sammanträdet. Kimmo Mattsson, FSL-ledamot, lyfte fram gymnasielärarnas belägenhet i ett inlägg. Samma fråga ägnades intresse på FSL:s fullmäktigemöte en vecka tidigare.
– Ett av regeringens spetsprojekt berör digitaliseringen av grundskolan. Projektet omfattar en satsning på utbildningen av tutorlärare. Också gymnasieundervisningen digitaliseras i rask takt och gymnasiet är i behov en liknande satsning, anförde Kimmo Mattsson, som själv jobbar vid Ålands gymnasium.
Mera om OAJ-fge i Läraren nr 19/16, som utkommer den 1 december.
Läraren publiceras i en så kallad faksimilupplaga – en detaljtrogen avbildning av den tryckta tidningen – på nätet. De färskaste numren hittas här på Lärarens webbsida. Ifall någon önskar bläddra i gamla tidningar, eller behöver dem för något annat syfte, kan de läsas på adressen www.issuu.com/lararen. Där finns alla webbtidningar sedan nr 6/2013.
{turnjs Läraren-18-2016}
Gymnasielärare vittnade om att de har tvingats lägga ner oskäligt mycket tid och energi på att utveckla digitala prov. Lärarna kastade också lystna ögon på den satsning på tutorlärare, som genomförs i grundskolorna för att påskynda digitaliseringen. Här handlar det om ett av regeringens spetsprojekt, som finansieras förhållandevis rundhänt. Regeringen lovar satsa ca 23 miljoner euro på programmet i år och under de följande åren.
Den bärande idén är att alla grundskolor erbjuds en möjlighet till en tutorlärare, alltså en lärare som handleder övriga lärare i att förändra skolkulturen, i att förverkliga den nya pedagogiken samt i att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja digitaliseringen. Tutorlärarna, som ska få skräddarsydd utbildning för uppdraget, ska självfallet ersättas för uppdraget.
I mitten av november godkände OAJs styrelse en överenskommelse gällande ersättningen till tutorlärare. Detta ger en möjlighet att räkna in timmar för tutorskap som en del av undervisningsskyldigheten.
Varför har inte en liknande satsning gjorts inom gymnasiet, där digitaliseringen är på rask frammarsch? Digitaliseringen av studentexamen har redan kommit i gång och våren 2019 hålls alla studentexamensprov i elektronisk form. Det brinner alltså i knutarna.
Det vore överdrivet att säga att digitaliseringen av studentexamen och gymnasieundervisning är i motvind. Snarare kan man säga att de kritiska rösterna blir fler. Så här resonerade t.ex. en förälder i en insändare i Helsingin Sanomat tidigare i höst:
”Man har satsat stora pengar på att bygga upp en sluten elektronisk plattform, där prestationerna lagras. I skolorna måste man bygga upp ett slutet nätverk med hundratals kablar till routers och maskiner. Samtidigt som man i övriga samhället eftersträvar trådlöshet återvänder studentexamensnämnden till datorernas stenålder”.
Också på denna plats har tidigare ifrågasatts hela grunden för Abitti-systemet. Är det verkligen värt att i denna tid, som präglas av ständig uppkoppling (ibland in absurdum), gå in för att mota nätuppkopplingen och bygga upp ett slutet och därmed också gammalmodigt system?
Studentexamen digitaliseras och samtidigt vill en arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet att examen ska ges större tyngd vid antagningen till högskolorna.
Studentexamen är alltså i stormens öga. Då gäller det att rida ut stormen på rätt sätt och i linje med tidens anda.
– Det finns ingen risk för helt bunden arbetstid. En huvudtes är att lärarna själva bör avgöra när det övriga arbetet utförs. Men lärarnas arbete bör kunna mätas i timmar.
Citaten är från FSL:s höstfullmäktige 1987 då Magnus Perret presenterade rapporten om lärarnas undervisningsskyldighet (Läraren 5.11.1987) och de är fortfarande aktuella.
Perrets arbetsgrupp var den första gruppen inom förbundet som på ett bredare sätt förde fram tankar om helhetsarbetstid.
Ur historien kan vi också läsa att det första OAJ-ledda arbetstidsförsöket inleddes 1978 och att det inte ledde till något resultat. Historien berättar vidare om olika arbetstidsförsök och arbetsgrupper, vilkas mål varit att förnya lärarnas arbetstidssystem, men de konkreta resultaten har uteblivit.
Många anser att nuvarande avlöningssystem, som är baserat på undervisningsskyldigheter är föråldrat och inte motsvarar dagens skolvardag. Lika självklart vädras rädslor för det som hände i Sverige jämte kontorsarbetstid.
Visst ska vi vara på vår vakt då det gäller ett nytt arbetstidssystem för lärare. Samtidigt ska vi uppmuntra till debatt, där för- och nackdelar sätts mot varandra. En debatt där förespråkare och tvivlare diskuterar, argumenterar och ventilerar lösningsmöjligheter.
Idag vet vi ännu för lite om förhandlingarna kring arbetstidsförsöken för att konkret kunna för ut information på fältet. Men då förhandlingsresultat uppnåtts, kommer vi att föra ut försöksavtalen för diskussion bland medlemmar.
Det finns säkert en del som frågar sig varför arbetstidsförsök finns på arbetsborden igen.
En orsak är att vi inte via vårt nuvarande system kan sätta gränser för lärarnas arbete. Ett stort problem är att vi inte fått klara gränser för samplaneringstiden. Den byråkrati och de olika samarbetsformer som lagts på lärare gör det omöjligt för lärarna att hinna utföra alla arbetsuppgifter som ålagts dem under de tre avtalsenliga samplaneringstimmarna.
En annan orsak är det som hände i Danmark där arbetsgivarna och regeringen utan förhandlingar med facken ensidigt beslöt om lärarnas arbetstid. Det förfarandet vill vi inte vara med om – vi vill vara med i förhandlingarna.
Nu gäller det att våga! Våga göra årsarbetstidsförsök för att utvärdera om ett nytt arbetstidssystem bättre motsvarar dagens lärararbete!
PS. FSL skulle gärna se en finlandssvensk skola med i försöket. Via det skulle vi få en bättre insikt i vad försöket innebär i praktiken, vilket självfallet även skulle bidra till bättre information för diskussion med er medlemmar.
Nu har vi ett program för Educa-mässan 2017. Vi ses i Mässcentret i Helsingfors fredag och lördag den 27-28.1.2017.
Läs mera om mässan och kolla in hela vårt svenskspråkiga mässprogram.
Enligt tidningen utreder Social- och hälsovårdsministeriet möjligheten att öppna över en halv miljon kommunalt anställdas pensioner för konkurrens. Det skulle innebära att alla finländska arbetspensionsbolag får konkurrera om dem. Nu har Keva monopol på detta.
Reformen ska inte påverka pensionernas storlek eller andra förmåner.
Planerna framgår av ett utkast som tidningen har fått från ministeriet. Där utesluter man också möjligheten att grunda ett enda stor arbetspensionsbolag i Finland.
Social- och hälsovårdsministeriets och Finansministeriets gemensamma arbetsgrupp borde bli klar med sin utredning före slutet av mars. (FNB)