Author: admin

Kakkonen uttalade sig i tidningen Karjalainen i början av december och konstaterade då att fackföreningsrörelsen står inför svår framtid, eftersom medlemmarna gör uppror mot fackets diktatur. Kollektivavtalens tid är förbi och istället vill få, åtminstone enligt honom, ha lokala avtal.

Kakkonen förundrar sig över lönenivån i olika branscher och lyfter fram två exempel.

Är det rätt att en stuvare med grundskoleutbildning får 5 000 euro i månaden, medan en högutbildad lärare får 3 000 euro?

Taloussanomat spinner vidare på temat och det visar sig att Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, hyser en viss förståelse för Kakkonens tankar. Åtminstone i fråga om lärarlönerna.

Lönen är inte rättvis. Högutbildade lärare förtjänar för litet i relation till arbetets krav, säger Luukkainen.

Luukkainen tar inte ställning till stuvarnas löner. Det gör däremot bil- och transportfacket AKT:s ordförande Marko Piirainen. AKT organiserar bl.a. just stuveriarbetare. Piirainen förundrar sig över varifrån Kakkonen har fått sina uppgifter. Piirainen pekar på att grundlönerna för stuvare rör sig mellan 2 600 och 2 800 euro i månaden.

Därtill kommer dock olika tillägg för bl.a. obekväm arbetstid, vilket gör att medianlönen för stuvare år 2015 uppgick till knappt 4 000 euro.

Nedskärningarna gör det svårare för arbetstagare att få utbildning och hitta arbete samt utgör ett hot mot arbetstagarnas möjligheter att uppdatera sin yrkeskunskap.

– Arbetstagarnas starka yrkeskunskap har en nyckelroll om man vill förbättra produktiviteten, betonas i ett uttalande.

Av arbetsgivarna kräver representantskapet investeringar och arbetstillfällen som motvikt till konkurrenskraftsavtalet.

Glädjande för Svenskfinland var att skillnaden i resultat mellan eleverna i de svenska och finska skolorna har utjämnats.De svenskspråkiga skolornas resultat är i praktiken oförändrat, medan de finskspråkiga skolornas resultat försämrats.

– De finlandssvenska utbildningsanordnarna har tagit PISA-resultaten på allvar och tillsammans med våra lärare jobbat hårt. Åtgärderna har nu burit frukt och vi kan se minskade skillnader mellan resultaten i de finska och i de svenska skolorna, säger ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, Christer Holmlund.

Resultaten av PISA 2015 talar sitt tydliga språk då det gäller socioekonomiska skillnader mellan elever.

Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och yrke samt hemmets ekonomi påverkar nu, till skillnad från tidigare år, i allt högre omfattning de finländska elevernas skolframgång. I andra utvecklade OECD-länder syns ingen sådan påverkan.
– Vår jämlika skola håller på att falla sönder, säger Christer Holmlund.
– Det finns flera familjer som inte mår bra, vilket påverkar barnen skolframgång. Vi måste satsa på att ge alla unga en likvärdig möjlighet till ett gott liv.
– Lärarna behöver stöd i sitt värv, inte bara i de vackra festtalen. Nu måste nedskärningarna inom utbildningen ta slut.
Skillnaden mellan resultaten för pojkar och för flickor är stor, föga överraskande till flickornas favör. Pojkarnas resultat har försämrats i jämförelse med resultaten i tidigare undersökningar.
FSL:s ordförande Christer Holmlund tycker att det är dags att satsa på skolgången som en helhet.
– Vi ska prioritera grundfinansieringen av utbildningen framom olika spetsprojekt.

Läraren publiceras i en så kallad faksimilupplaga – en detaljtrogen avbildning av den tryckta tidningen – på nätet. De färskaste numren hittas här på Lärarens webbsida. Ifall någon önskar bläddra i gamla tidningar, eller behöver dem för något annat syfte, kan de läsas på adressen www.issuu.com/lararen. Där finns alla webbtidningar sedan nr 6/2013.