FSL Import

Author: admin

  • Föräldrar sätter press i Sverige

    – Det är inte rimligt, det är ett arbetsmiljöproblem för lärarna, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund i en kommentar till Tidningarnas telegrambyrå TT.

    7 av 10 lärare uppger att föräldrarna försökt påverka undervisningen. I grundskolan handlar det främst om läxor, i gymnasieskolan om betyg.

    Knappt 1 000 lärare i grund- och gymnasieskolan har svarat på frågor om hur elevernas föräldrar påverkar skolan och undervisningen.

    I några få fall har föräldrarnas tjat varit positivt, och en bra ingång till ett samtal, men en övervägande majoritet är negativ, visar undersökningen.

    – Man vill gå in och styra i undervisningen och som förälder ser man bara ur sitt barns perspektiv och man har sällan koll på vad läroplanen säger eller vad målen för undervisningen är, säger Åsa Fahlén.

  • Studentbladet blir e-tidning

    Det digitala Studentbladet kommer att ledas av chefredaktör Erik Sandström och community manager Sandra Suominen. Community managern ersätter den tidigare redaktionssekreterarposten, men med mer fokus på kommunikation utåt till användare.

    Den nya webbsidan lanseras i februari.

    ”In i dimman flydde han – snart syns han inte mer och dörrarna står öppna och hans lampor brinner ner.”

    Tove Jansson i ”Vem ska trösta Knyttet”

  • Fyra av fem kommuner får tutorpengar

    Omkring 80 procent av kommunerna deltar i första omgången i utbildningen av tutorlärare i grundskolan. Utbildningsstyrelsen har beviljat sammanlagt 7,5 miljoner euro för ändamålet till ca 250 kommuner och 40 andra utbildningsanordnare.

     

    Själva tutorlärarutbildningen, som har en omfattning om tre studiepoäng (3 sp), ordnas av olika aktörer inom området.

    I och med understödet som utbetalas till utbildningsanordnaren kan tutorläraren använda en del av sin arbetstid till att stöda ändringsarbetet i skolan. Tutorlärarna får kompensation för arbetet, som uppdraget medför. Kompensationen motsvarar två (2) årsveckotimmar.

    Tutorlärarsatsningen utgör en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan. Under tre år satsas 23 miljoner på utbildningen av tutorlärare, vilka ska handleda kollegor särskilt i fråga om digital undervisning.

  • Lyckliga rektorer

    I lyckotoppen finns alltså rektorer. Rektorerna värdesätter speciellt relationerna med kollegorna och en sporrande arbetsatmosfär.

    Fem-i-top-listan är aningen överraskande. Som nummer två finns köksmästare. De anger att arbetet medför stora möjligheter till kreativitet och fullföljandet av den egna visionen.

    Låneförhandlare innehar tredje platsen. De värdesätter långa arbetsdagar i en konkurrensutsatt miljö. De motiveras av en sporrande avlöning.

    Automationsingenjörer placerar sig på en fjärde plats, medan forskningsassistenter ligger på en femte plats i lyckorankingen.

  • Läraren 20 2016

    {turnjs Läraren-20-2016}

  • Ledaren: Sprickor i fasaden

    Varför var det så? Olika, och sinsemellan väldigt varierande, analyser om orsakerna till den överraskande framgången presenterades. Två centrala orsaker utkristalliserade sig: den högklassiga lärarutbildningen och satsningen på en grundskola för alla. Det är ju minsann inte verklighet i många andra länder, som kör med parallellskolor. Redan i en tidig ålder väljs för barnen en skolstig, som ofta definieras av familjens socio-ekonomiska status.
    Ett framträdande drag i de finländska framgångarna i de första Pisa-undersökningarna var följaktligen jämnheten. Topparna fanns på annat håll, men resultaten i vårt land var förhållandevis jämna. Det fanns förstås skillnader mellan regionerna och mellan könen, men dessa var dock rätt blygsamma.
    Finland har länge ansetts vara ett gott exempel på jämlikhet i utbildningen. Toppresultat i inlärningsjämförelser, världens bästa lärare och avgiftsfri utbildning har satt oss på världskartan.
    Jämlik utbildningsstandard har varit ett honnörsord för vår nationella utbildningspolitik. Alla barn ska ha lika rättigheter till utbildning och undervisning oavsett boningsort eller familjens ekonomiska omständigheter.
    Grundskolan kan med fog kallas det finländska utbildningssystemets kronjuvel. Det är uttryckligen här som grunden läggs för barn och ungas framtid.
    Nu skriver vi år 2016 och resultaten från Pisa 2015 har presenterats. Finland ligger skäligen väl till jämfört med andra länder, men resultaten visar framförallt att visionen om en jämlik utbildning har kraschat. Faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och yrket och hemmets ekonomiska förhållanden har börjat påverka elevernas skolframgång i allt högre grad också i vårt land.
    Samtidigt ökar skillnaderna mellan flickorna och pojkarna markant. I själva verket är det uttryckligen flickorna som ser till att vårt land redde sig väl i Pisa 2015. Också de regionala skillnaderna har ökat.
    ”Det finns en spricka i allting, det är så ljuset kommer in” skaldade den nyligen avlidna poeten och musikern Leonard Cohen. Citatet är överförbart till utbildningspolitiken.
    Sprickorna i den finländska Pisa-fasaden blir allt fler och allt större. Låt alltså ljuset komma in och belysa vad som har gått snett och vad som kan göras för att rätta till skavankerna.

    P.S. Detta är årets sista nummer av Läraren. Vi återkommer med nr 1/2017 den 12 januari. Redaktionen tackar för året som har gått och tillönskar läsarna god jul och gott nytt år.

  • Medlemssidor

    Medlemssidor

  • Lärarföreningarna

    FSL har 31 lokala lärarföreningar och en förening för lärarstuderande. Som medlem i förbundet hör du till en av de här föreningarna.

    Medan FSL bevakar lärarnas intressen nationellt, är det lärarföreningarna som samlar regionens lärare och sköter den lokala verksamheten. Lärarföreningarnas verksamhetsområde kan vara antingen en kommun eller en region.

    På lärarföreningarnas program finns ofta allt mellan utbildning och rekreation. Ta kontakt med föreningens ordförande eller sekreterare om du vill veta mera, komma i kontakt med huvudförtroendemannen i ditt område, delta i verksamheten och så vidare. Här hittar du din förenings kontaktuppgifter.

    Studerar du till klasslärare, speciallärare eller ämneslärare på svenska i Finland? Då kan du bli medlem i vår studerandeförening FSLF.

  • Organisation

    Organisation

  • Vår målsättning

    FSL:s främsta uppgift är att bevaka medlemmarnas intressen i anställningsfrågor. Det här betyder att vi arbetar för att trygga lärarnas rättigheter i alla arbetssituationer och att vi stöder lärarna professionellt och fackligt.

     

    1. Vi vill höja läraryrkets status. Lärarna har hög utbildning, vid kompetens och ett stort ansvar. Det här måste märkas i lärarlönerna.

     

    2. Alla elever och lärare ska må bra i skolan. Därför måste alla skolhus vara i gott skick och tillräckligt stora. Goda pedagoger förutsätter en god arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt. Lärarna måste också ha goda påverkansmöjligheter och frihet att professionellt leda verksamheten i skolorna.

     

    3. Undervisningen ska få tillräckliga resurser i alla kommuner. Undervisningsgrupperna måste vara tillräckligt små, lärartätheten tillräckligt hög, läromedlen moderna och skolan tillräckligt nära. Vi motarbetar permitteringar och andra nedskärningar inom skolsektorn. Kommunens och statens pengar måste fördelas klokt.

     

    4. Den pedagogiska debatten ska alltid vara livlig. Då kan vi hålla en hög kvalitet på utbildningen och samtidigt stärka lärarnas status. Lärarutbildningen måste vara rätt dimensionerad och lärarna ska ges tid och möjligheter att delta i fortbildning.