FSL Import

Author: admin

  • Pension

    Också de lärare som avslutat sin aktiva lärargärning är välkomna att fortsätta vara medlemmar i Finlands svenska lärarförbund. Medlemsavgiften är endast 25 euro per år och du behåller en del av medlemsförmånerna. 

     

    Om du har varit FSL-medlem och går i pension men vill fortsätta ditt medlemsskap – kontakta oss! Medlemsavgiften för pensionerade lärare är 25 euro per år. Vi skickar ut information för betalning en gång per år i februari.

    Hos din tidigare arbetsgivare finns en fullmakt för uppbärande av fackföreningsavgift. Meddela arbetsgivaren om din pensionering om du inte vill betala 1,1 procent i medlemsavgift på din lön om du till exempel fortsätter som vikarie. Vill du fortsätta betala den lönebaserade medlemsavgiften låter du fullmakten vara kvar.

    En pensionärsmedlem har kvar en del medlemsförmåner. Tidningen Läraren kommer på posten, förbundet bistår med råd och hjälp och jurister finns till förfogande om det uppstår problem med till exempel pensionen.

    Som pensionärsmedlem får du också behålla din reseförsäkring utan hälsogranskning hos försäkringsbolaget Turva, men när du blir pensionär betalar du försäkringen själv. Kontakta försäkringsbolaget Turva om du vill behålla din försäkring!

    Om du inte önskar kvarstå som medlem är vi tacksamma om du meddelar oss, skicka e-post till anita.stark@fsl.fi eller ring på tfn 020 749 54 64 så stryker vi dig ur vårt register. FSL önskar dig sköna dagar som pensionär!

     

    Information om pensioner

    Keva heter instansen som du ska vända dig till i frågor som rör din pension. På Kevas webbsidor hittar du nyttig information på svenska. Du kan till exempel läsa om när du kan gå i pension, hur stort ditt pensionsbelopp är och förändringarna som pensionsreformen förde med sig.

    Har du frågor kring pensionen rekommenderar vi att du kontaktar experterna på Keva.

  • Ledigheter

    Tjänstledig, studieledig, sjukledig… Det finns många livssituationer som förutsätter en paus från jobbet. Här har vi samlat kortfattad information för dig som funderar på en ledighet av något slag.

     

    I den här artikeln hittar du information om:


    Sjukfrånvaro

    För att du skall vara berättigad till sjukfrånvaro måste du uppvisa ett godtagbart läkarintyg för din arbetsgivare. Läkarintyget kan du i allmänhet få genom företagshälsovården eller på någon annan läkarstation. Arbetsoförmågan kan även styrkas med ett intyg utfärdat av en fysioterapeut. Om du drabbas av en kortvarigare sjukdom och är arbetsoförmögen under högst tre dagar, räcker det dock i allmänhet med att du på något tillförlitligt sätt påvisar din sjukdom eller skada.

    Tjänstledighetens längd beviljas i allmänhet enligt ett läkarintyg. Enligt kollektivavtalen är dock läkarintyget endast ett sakkunnigutlåtande som arbetsgivaren kan avvika från om det finns en grundad anledning till detta. Det här kan bli aktuellt till exempel om det framkommer att den anställda har utfört liknande arbete under sin sjukledighet.

    Om din arbetsgivare av någon anledning underkänner ditt läkarintyg, har arbetsgivaren rätt att beordra dig till en undersökning hos en annan läkare som arbetsgivaren anvisar. Det kan vara bra att kontakta förtroendemannen, ifall du skulle stöta på problem med ditt sjukintyg. Du kan också kontakta förtroendemannen vid andra knepigheter gällande sjukledigheter.

     

    Lön under sjukfrånvaro

    Du som är kommunalt anställd lärare har rätt till lön under sjukfrånvaron, i princip upp till sex månader. Som tjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla är du berättigad till hela din lön under de 60 första sjukdagarna under ett kalenderår (januari-december). Om din sjukfrånvaro eller din sjukfrånvaro sammanlagt varar längre än 60 dagar, betalas i fortsättningen två tredjedelar av din grundlön under högst 120 kalenderdagar. Om du har haft övertimmar eller andra avlönade uppdrag, får du lönen för dessa oavkortad även om du är sjukledig längre än 60 dagar, dock bara fram till slutet av pågående läsår.

    Då du har beviljats en sammanhängande sjukfrånvaro under sammanlagt sex månader – antingen utan avbrott eller i flera perioder – har du inte längre rätt till avlönad sjukfrånvaro. Efter en 180 dagars sjukfrånvaro kan arbetsgivaren betala högst två tredjedelar av din ordinarie lön under 185 kalenderdagar. Den här lönen betalas dock enligt arbetsgivarens prövning.

    För sjukfrånvaro betalas inte lön efter det att sjukledigheten har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för en längre tid än 12 månader. 

    Sjukfrånvaron betraktas som sammanhängande om du inte har avbrutit den för att tjänstgöra under mer än 30 på varandra följande kalenderdagar. Lägg märke till att det i det här sammanhanget inte spelar någon roll om din sjukfrånvaro beror på en eller flera olika sjukdomar eller skador. Likaså saknar det betydelse om du har avbrutit sjukfrånvaron för skolans sommarlov eller andra skollov.

     

    Lön under sjukfrånvaron – privata

    Inom privata utbildningssektorns avtal så gäller följande antal dagar med sjuklön för varje fall av arbetsoförmåga enligt följande:

    Anställningsförhållandet har utan avbrott fortgått:  Lön för sjuktid betalas för:
    mindre än en månad högst den karenstid som avses i sjukförsäkringslagen
    minst en månad, men mindre än 3 år högst 28 kalenderdagar (4 veckor)
    minst 3 år, men mindre än 5 år högst 35 kalenderdagar (5 veckor)
    minst 5 år, men mindre än 10 år högst 42 kalenderdagar (6 veckor)
    minst 10 år  högst 56 kalenderdagar (8 veckor)

    Om frånvaron beror på en olycka som inträffat i arbetet, våld som riktats mot arbetstagaren under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid för 84 kalenderdagar.

     

    Lön under sjukfrånvaron – universitet och övningsskolor

    Tiden för vilken lön för sjuktid betalas bestäms enligt följande:

    Anställningsförhållandet varat  Maximilängden för sjuktid med lön 
    under 1 månad 1 + 9 vardagar, 50 % av lönen
    1 månad – under 1 år 40 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
    1 år – under fem år 50 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
    5 år – 60 kalenderdagar per år och därefter 75 % av lönen, dock för högst 365 kalenderdagar
     

    Ifall arbetsoförmågan fortsätter utan avbrott över årsskiftet, betalas lön för sjuktid enligt samma grund för hela frånvaron. Arbetstagaren har rätt till oavbruten sjukfrånvaro med lön i högst 365 dagar. Frånvaron är oavbruten om arbetstagaren sedan han eller hon återvänt till arbetet på nytt insjuknar i samma sjukdom, innan arbetstagaren varit i arbete minst 16 arbetsdagar. Då beräknas den tid för vilken arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid som om det vore fråga om en sammanhängande sjukfrånvaro.

     

    Nyanställd?

    För att sjuklönen skall utbetalas på sättet som vi har beskrivit ovan, måste din anställning ha varit i kraft i minst 60 dagar innan sjukskrivningen. Om du inte uppfyller det här kravet har du rätt att få din lön under bara de 14 första dagarna av din sjukledighet.

     

    Arvoden och tillägg

    Om du har drygat ut din lön med övertimmar eller andra uppdrag som ersätts separat, beräknas din sjuklön också utgående från dessa. Sjuklönen betalas enligt det medeltal av dina veckotimmar som framgår av den arbetsplan som var i kraft året då du inledde din sjukledighet. För specialuppdrag betalas lön maximalt till början av följande läsår.

     

    Ansök om sjukdagpenning

    Då du på grund av din sjukfrånvaro förlorar din lön, ska du ansöka om sjukdagpenning hos Folkpensionsanstalten. Så länge du är sjukledig med lön är det din arbetsgivare som ansöker om dagpenningen och även mottar den, men efter att din avlönade sjukfrånvaro tagit slut ska du själv ansöka om dagpenningen.

    Sjukdagpenningen är inkomstrelaterad och beräknas enligt den senast verkställda beskattningen. Om dina inkomster av någon anledning har ökat med mera än 20 procent efter den senast verkställda beskattningen, har du rätt att ansöka om att din sjukdagpenning beräknas enligt den senare och högre inkomstnivån.

    På FPA:s webbplats kan du räkna ut hur stor din sjukdagpenning skulle vara. Dagpenningen betalas endast för vardagar, dock så att också lördagar och helgaftnar räknas som vardagar.

     

    Om din sjukdom blir långvarig

    Om du har sjukfrånvaro under en längre tid, ber FPA dig om ett mera omfattande läkarintyg, ett B-utlåtande. Det här händer senast då sjukfrånvaron fortgått under 90 dagar. FPA kan också vid behov utreda behovet av rehabilitering. Det här kan komma i fråga då sjukdagpenningen utbetalats under minst 60 dagar.

     

    Sjukdagpenning i 300 vardagar

    Från och med 1.1.2025 har det skett förändringar i hur sjukdagspenningen beräknas. Förändringen innebär att ersättningsnivån sjunker och gäller rätten till sjukdagpenning som börjar 1.1.2025 eller senare. Läs mer på FPA:s webbsida!

    Du kan få sjukdagpenning under sammanlagt högst 300 vardagar. Sjukdagpenningen betalas till och med slutet av månaden som föregår den månad då du skulle ha fått sjukdagpenning under sammanlagt 300 vardagar. Till de här 300 vardagarna räknas alla de dagar under de senaste två åren då du har fått sjukdagpenning från FPA.

    När du har uppnått maximitiden på 300 vardagar, måste du vara i arbete under minst ett år för att du på nytt skall ha rätt till sjukdagpenning på grund av samma sjukdom som tidigare. Om du dock råkar ut för en annan sjukdom och blir arbetsoförmögen på grund av den, är du berättigad till sjukdagpenning efter självrisktiden. 

     

    A-kassa efter sjukdagpenning

    Om du är arbetsoförmögen efter att sjukdagpenning har utbetalats för den maximala tiden, skall du ansöka om sjukpension. För perioden från att utbetalningen av sjukdagpenning upphört till att du beviljas sjukpension skall du ansöka om arbetslöshetsdagpenning från Arbetslöshetskassan för undervisning och vetenskap.

     

    När någon anhörig insjuknar

    Har någon av dina närmaste insjuknat i en svår sjukdom? Som löntagare har du rätt till en tillfällig ledighet, ifall någon av dina familjemedlemmar plötsligt råkar ut för en sjukdom eller en olycka och det blir nödvändigt för dig att finnas till hands. 

    Om du blir tvungen att stanna hemma för att ta hand om dina närmaste, måste du delge din arbetsgivare din frånvaro och orsaken till den så fort som möjligt. Din arbetsgivare kan också be dig lämna in en utredning över orsakerna till din frånvaro.

     

    Sjuk under sommaren

    Om du insjuknar under sommarlovet, är du i allmänhet inte tvungen att ansöka om tjänstledighet (sjukfrånvaro) av din arbetsgivare för sjukdomstiden. Är du arbetsoförmögen under den så kallade kalkylerade semestern, har du rätt att få både din lön och sjukdagpenning under sjukdomsperioden.

    Sjukdagpenningen kan du få efter självrisktiden – alltså insjukningsdagen och nio därpå följande vardagar. Eftersom de flesta anställda inom andra sektorer än undervisningssektorn har möjlighet att skjuta upp sin semester ifall de insjuknar under den, har lärarna beviljats denna rättighet i tjänstekollektivavtalen som ett substitut för den förlorade semesterperioden.

    Lärarnas kalkylerade semester börjar alltid den 16 juni. Längden på den kalkylerade semestern beror bland annat på dina tjänsteår.

     

    Läkarbesök och undersökningar under arbetstid

    Läkarbesök och undersökningar med lön är:

    • När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver.
    • När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar.
    • När tjänsteutövningen avbryts på grund av undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av en sådan läkarundersökning som krävs för moderskaps-/graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen och den inte kan göras utanför arbetstid.
    • Plötsligt insjuknande under arbetsdagen och läkarbesök på grund av detta kan göras på arbetstid.
    • Plötslig tandsjukdom eller annat plötsligt insjuknande om sjukdomen kräver vård samma dag eller om vård inte kan fås utanför arbetstid. Verkligt behov för undersökning finns om undersökningen inte kan göras utanför arbetstid eller om det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.

    Läkarbesöket eller undersökningen är oavlönad när:

    • Besök på eget initiativ hos företagshälsovårdsläkare, tandläkare eller tandvård eller undersökningar som tar flera dagar åt gången.
    • Av läkaren ordinerad undersökning vilken man följer med hälsotillståndet.
    • Frivilliga mass- eller åldersgruppundersökningar i anknytning till folkhälsoarbete. Läkarundersökningar för körkort.

    Deltidsarbete

    Om du är intresserad av deltidsarbete (partiell tjänstledighet) kan du vända dig till din arbetsgivare för att ta reda på vilka möjligheter du har att minska på din arbetstid. Du har inte en subjektiv rätt att arbeta deltid. Om du fungerar som rektor eller föreståndare, kan du vända dig till kommunens bildningschef. Det är oftast din chef som har rätt att besluta om du skall beviljas partiell tjänstledighet.

    Då du är partiellt tjänstledig betalas din lön (alla lönedelar) enligt hur många timmar av din undervisningsskyldighet du utför. Du ska delta i de tre lärararbetsdagarna i proportion till hur mycket lägre din arbetstid är jämfört med fullarbetstid, samma gäller också samplaneringsskyldigheten.

    De årsbundna tilläggen utbetalas enligt ditt nya antal undervisningstimmar. Om ditt genomsnittliga timantal är under 16, räknas denna anställningstid inte till tid som berättigar till nya årsbundna tillägg.

     

    Familjeledighet

    Det här delen är för dig som antingen funderar på dina rättigheter som förälder eller som står inför en familjeledighet eller vårdledighet. Här kan du också läsa om vården av sjuka barn och barndagvård.

     

    Familjeledighet

    Den nya lagstiftningen om familjeledigheter trädde i kraft 1.8.2022. Ändringarna i lagstiftningen omfattar bland annat följande:

    • Begreppen är numera könsneutrala. Moderskapsledighet och faderskapsledighet togs bort och har ersatts med graviditets- och föräldraledighet.
    • Den nya lagstiftningen erkänner flera olika familjeformer och att det i ett barns närkrets kan finnas flera personer än två som kan jämföras med förälder. Läs mera om olika familjekonstellationer på FPA:s sidor.
    • Du kan också läsa om de olika familjeledigheterna direkt i lagstiftningen. FSL-medlemmars rätt till familjeledigheter grundar sig på arbetsavtalslagen och de preciserade bestämmelserna finns i de olika kollektivavtalen.

    Helhetsplan

    Enligt AKTA kapitel 5 §6 bör den anställda lämna in en helhetsplan till arbetsgivaren. Av helhetsplanen bör framgå hur den anställda ämnar ta ut graviditetsledighet och föräldraledighet, alltså hur många perioder av föräldraledighet och hur långa de enskilda perioderna kommer att vara. Det som framgår av helhetsplanen kan justeras enligt familjens behov i ett senare skede så länge ändringarna följer lag och avtal och man kommer överens med arbetsgivaren. 

     

    Graviditetsledighet

    Graviditetsledigheten börjar 30 vardagar innan den beräknade nedkomsttiden. Man kan komma överens med sin arbetsgivare om en senare tidpunkt, men senast 14 dagar innan nedkomstdatumet inleds graviditetsledigheten. Man bör meddela arbetsgivaren om graviditetsledigheten senast två månader innan man ämnar inleda graviditetsledigheten. I samband med att man ansöker om graviditetsledighet så bör man också ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur man ämnar använda föräldraledigheten.

    I de avtal som berör FSL-medlemmar har den anställda rätt till 40 vardagar med ordinarie lön under graviditetsledigheten.

    För att ha rätt till lön under graviditetsledigheten förutsätts en viss tid i anställning i direkt anslutning till graviditetsledigheten. Inom de kommunala avtalen (UKTA och AKTA) är det två månaders anställning som krävs och inom den privata utbildningssektorns avtal samt universitetens avtal är det tre månaders anställning som krävs för att ha rätt till dagarna med ordinarie lön under graviditetsledigheten.

    Läs här på FPA:s sidor vad som händer om barnet föds för tidigt.

    Lön under graviditetsledigheten betalas inte till en timlärare i bisyssla eller till en timlärare i medborgarinstitut eller folkhögskolor eller till en timlärare i konstskolor för barn och unga som undervisar i medeltal färre än 14 timmar/vecka. 

     

    Föräldraledighet

    Med ett barn kommer 320 dagar med rätt till föräldraledighet. I en familj med både en födande och icke födande förälder har bägge rätt till 160 dagar föräldraledighet var. En ensamstående förälder har rätt till alla 320 dagar föräldraledighet. Du har rätt att dela din föräldraledighet i högst 4 perioder.

    I de olika avtalen har en anställd rätt till 32 vardagar föräldraledighet med ordinarie lön. För att ha rätt till föräldraledighet med lön förutsätts att den födande föräldern tar ut de 32 dagarna genast efter nedkomsten och i en period. Om föräldraledigheten varar högst 12 vardagar ska man anhålla om ledigheten senast en månad innan den inleds.

    Den födande föräldern har rätt till föräldraledighet med lön endast om föräldraledigheten inleds direkt efter graviditetsledigheten och är sammanhängande.

    Den icke födande föräldern har också rätt till 32 vardagar med ordinarie lön. Den icke födande föräldern bör ha varit anställd i två månader i kommunen och inom den privata sektorn tre månader för att ha rätt till föräldraledighet med ordinarie lön. Föräldraledigheten ska anmälas till arbetsgivaren två månader innan den inleds och så måste den anställda till arbetsgivaren uppvisa ett intyg på att barnet har fötts. Om föräldraledigheten varar högst 12 vardagar ska man anhålla om ledigheten senast en månad innan den inleds.

    Den födande och icke födande föräldern kan ha en period på max 18 dagar då båda är föräldralediga samtidigt förutsatt att båda sköter barnet. Båda föräldrarna kan också vara samtidigt hemma om den ena är graviditetsledig och den andra är föräldraledig.

     

    Graviditets- och familjeledighet under sommaravbrottet för kommunalt anställda

    Om den födande förälderns graviditets- och/eller föräldraledighet infaller delvis eller helt under den kalkylerade semester som inleds 16.6 betalar arbetsgivaren till läraren under graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden både den ordinarie lönen samt utöver den dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en lönedel som inte hör till den ordinarie lönen.

    Motsvarande bestämmelse gäller också de 34 första vardagarna av sommarledighetsperioden för de som är i årsarbetstid.

     

    Graviditets- och familjeledighet under sommaravbrottet för anställda inom den privata undervisningssektorn

    Om en graviditets- eller föräldraledighetsperiod med lön infaller under den kalkylerade semestern eller under de första 30 vardagarna av sommarledighetsperioden, har lärare rätt att för varje kalenderdag få en ersättning som är 0,57 gånger dagslönen. En förutsättning för ersättningen är att graviditets- och föräldraledigheten hålls sammanhängande. Ersättningen är en kompensation för den tidigare rätten till dagpenningen från FPA för motsvarande tid. Enligt den nu gällande lagstiftningen kan den anställda inte få dagpenning samtidigt som hen får lön.

     

    Vårdledighet

    De olika formerna av vårdledighet har inte förändrats, utan följer samma system som för barn födda före 4.9.2022. Efter att du har avslutat föräldraledigheten har du rätt att få oavlönad vårdledighet till och med att ditt barn har fyllt tre år. Båda föräldrarna kan beviljas vårdledighet, dock inte samtidigt. Du kan spjälka upp vårdledigheten i två perioder, där båda perioderna varar minst en månad. Under vårdledigheten har du inte rätt till lön, utan istället skall du ansöka om FPA:s stöd för hemvård av barn. Enligt arbetsavtalslagen kan man också komma överens om flera perioder än två med sin arbetsgivare, men detta har man alltså inte rätt till.

    Kom ihåg att ansöka eller meddela om vårdledigheten senast två månader innan du vill inleda den. Tidpunkten för vårdledigheten kan ändras enbart av oförutsedda och vägande skäl.

    En vårdledighet kan avbrytas när en ny moderskapsledighet inleds. 

    Från och med 2023 påverkar mer än 60 dagar tjänstledighet utan lön under läsåret sommarlönen. Vårdledighetens andra period räknas som en sådan ledighet. Här kan du läsa om hur sommarlönen påverkas i dylika fall. Om din vårdledighet varar fram till den 16.6 så påverkas inte din sommarlön.

     

    Vårdledighet

    Efter att du har avslutat föräldraledigheten har du rätt att få oavlönad vårdledighet till och med att ditt barn har fyllt tre år. Båda föräldrarna kan beviljas vårdledighet, dock inte samtidigt. Du kan spjälka upp vårdledigheten i två perioder, där båda perioderna varar minst en månad. Under vårdledigheten har du inte rätt till lön, utan istället skall du ansöka om FPA:s stöd för hemvård av barn.

    Kom ihåg att ansöka eller meddela om vårdledigheten senast två månader innan du vill inleda den. Tidpunkten för vårdledigheten kan ändras enbart av oförutsedda och vägande skäl.

    En vårdledighet kan avbrytas när en ny moderskapsledighet inleds.

     

    Hemma med sjukt barn

    Om ditt barn är under 12 år (för handikappade barn gäller en högre åldersgräns) och plötsligt insjuknar, har du rätt att få tillfällig vårdledighet för högst fyra arbetsdagar. Inte heller i det här fallet kan båda föräldrarna vara lediga samtidigt.

    Om du är kommunalt anställd, har du rätt att få full lön för högst de tre första kalenderdagarna under din tillfälliga vårdledighet. Lägg märke till att eftersom man räknar kalenderdagar, innebär det att om du stannar hemma med ditt barn från och med en fredag, räknas också lördagen och söndagen till den tillfälliga vårdledigheten.

     

    Studieledighet

    Studieledighet är en lagstadgad tjänst-/arbetsledighet som beviljas för studier. I enlighet med lagen om studieledigheter har du möjlighet att anhålla om oavlönad studieledighet för vuxenstudier. Om din anställning har varit i kraft under minst ett år, har du rätt att hålla en sammanlagt högst två år lång studieledighet under sammanlagt fem år. Du kan hålla din studieledighet i en eller flera perioder. Dessutom kan du välja att arbeta deltid och samtidigt studera på deltid.

    Studieledighet anhålls för den tid som man behöver den. Man är inte tvungen att anhålla om studieledighet för sommaravbrottet. Kontrollera dock hur oavlönade ledigheter påverkar lönen under skolans korta ferier och lönen under sommaravbrottet (längre ner i den här artikeln).

    För att du ska vara berättigad till studieledighet måste studierna vara underställda offentlig granskning. Till de här godkända studierna kan höra bland annat att delta i undervisning, praktikperioder, förberedelser och självstudier inför prov eller examina (högst tio arbetsdagar innan provet) och att delta i prov.

     

    Så här ansöker du om studieledighet

    För att du ska kunna beviljas studieledighet måste du alltid först vända dig till din arbetsgivare med en ansökan. Om din studieledighet är över fem arbetsdagar ska du lämna in en skriftlig ansökan senast 45 kalenderdagar före ledigheten. Arbetsgivaren ska i det här fallet ge dig besked om sitt beslut senast 15 kalenderdagar innan du inleder ledigheten. En högst fem dagar lång studieledighet kan du ansöka om antingen skriftligen eller muntligen senast 15 kalenderdagar före ledigheten inleds. Senast sju dagar innan ledigheten inleds ska arbetsgivaren delge dig sitt beslut i frågan.

    Kom ihåg att nämna i din ansökan:

    • när du inleder och avslutar studierna och ledigheten
    • studieformen och din målsättning
    • har du inlett dina studier redan under en tidigare ledighet eller kommer du under ledigheten att slutföra utbildningen
    • vem som arrangerar utbildningen eller studierna
    • en godkänd studieplan, ifall det är fråga om självstudier 

    Flytta studieledigheten

    Din arbetsgivare har under vissa omständigheter möjlighet att ändra tidpunkten för din studieledighet. För att det här skall vara möjligt måste din ledighet förorsaka kännbar skada för arbetsgivarens verksamhet. Studieledigheten kan flyttas högst sex månader på arbetsgivarens initiativ. Ifall din studieledighet är kortare än ett halvt år, kan den flyttas endast till och med att nästa studieperiod inleds.

    Du kan också själv anhålla om att ändra tidpunkten för en studieledighet som du redan har beviljats. Kom ihåg att i så fall lämna in en skriftlig ansökan till din arbetsgivare.

     

    Avbryta studieledigheten 

    Om du har blivit beviljad en studieledighet som är minst 50 arbetsdagar lång, kan du avbryta ledigheten och återvända till din arbetsplats. Du måste dock meddela din arbetsgivare skriftligen senast fyra veckor innan du vill träda i tjänst igen. Om din arbetsgivare har anställt en vikarie för att sköta dina arbetsuppgifter, är arbetsgivaren inte tvungen att tillåta att du återvänder till arbetsplatsen förrän man lagenligt har kunnat säga upp vikarien. Du själv har rätt att genast få en skriftlig utredning över arbetsgivarens beslut och om när du kan fortsätta arbeta.

    En arbetstagare/tjänsteinnehavare har rätt att avbryta en beviljad studieledighet i högst 105 vardagar på grund av graviditetsledighet och/eller föräldraledighet. Tidigare fick studieledigheten avbrytas endast för en period på sex veckor på grund av arbetsoförmåga efter förlossningen.

     

    Påverkas pensionen?

    Eftersom studieledigheter är oavlönade skall du minnas att den antagligen kommer att påverka hur mycket pension du tjänar in.

     

    Vuxenutbildningsstöd

    Från och med 1.6.2024 kan man inte längre få vuxenutbildningsstöd för nya studier. Om du för närvarande får vuxenutbildningsstöd och fortsätter att studera samma studier fram till utgången av 2025, inverkar inte regerings förslag av upphävandet av vuxenutbildningsstödet på dig.

     

    Tjänstledig utan lön

    Då din arbetsgivare överväger om din tjänstledighet skall beviljas kan kommunen beakta bland annat möjligheterna att få en vikarie eller om dina arbetsuppgifter kan skötas på något annat sätt.

    Om du ansöker om tjänstledighet endast för måndag till fredag (då lördag och söndag är lediga dagar), är sannolikheten mindre att din ansökan godkänns. Det anses alltså i regel inte vara ändamålsenligt att en anställd beviljas tjänstledigt under arbetsveckan, men återinträder i tjänst till veckoslutet. Eftersom arbetsgivaren inte kan bevilja tjänstledigt för en längre tid än du har ansökt om, kommer arbetsgivaren därför sannolikt att antingen avslå din ansökan eller be dig omformulera den.

    Om du ansöker om tjänstledigt för hela arbetsveckan, är det alltså skäl att formulera anhållan om tjänstledighet så att du även skulle vara tjänstledig under lördag och söndag.

    Om du däremot ansöker om tjänstledig för enbart torsdag och fredag, finns det inte anledning att också omfatta veckoslutet i din ansökan. Det är alltså rimligt att vara ledig utan lön under torsdag och fredag, men sedan återinträda i tjänst från och med lördagen.

    Om du ansöker om tjänstledigt för fredag och måndag, är du däremot i allmänhet tvungen att också inkludera veckoslutet i din ansökan.

    Det är skäl att notera att arbetsgivaren inte har rätt att göra ändringar i din ansökan om tjänstledighet. Däremot kan din arbetsgivare ge instruktioner om på vilket sätt du kan ändra din ansökan så att det blir möjligt att bevilja tjänstledigheten.

    Innan du anhåller om tjänstledighet kan du vara i kontakt med din förtroendeman för att ta reda på vilken praxis man i din kommun har kring beviljande av tjänstledighet. Om du inte känner till vem som är förtroendeman på din ort, kontakta din lärarförening för information! 

     

    Ledig utan lön strax innan ett lov?

    Utgångspunkten är att du som kommunalt anställd lärare inte har rätt till lön för lovdagarna, om du avslutar en oavlönad ledighet innan skollovet börjar. Det här regleras i lärarnas kollektivavtal UKTA: ”Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan ett kort skollov och inte ansökt om ledighet för tiden under skol-/läroanstaltsferie (höst- jul, sport- och påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.”

    Syftet med avtalsbestämmelsens skrivning har varit att trygga lovtidens lön för de lärarvikarier som sköter tjänsten. Man har alltså velat undvika att lärare snuttifierar sin ansökan om oavlönad tjänstledighet, så att den endast omfattar skoldagar och inte lovdagar. Ansökan om en längre oavlönad tjänstledighet ska med andra ord vara för en enhetlig tidsperiod utan avbrott för lovdagar.

    En kort tjänstledighet på högst en vecka ska däremot inte leda till en ferie utan lön. Om en lärare till exempel har en veckas tjänstledighet före jullovet ska läraren inte bli utan lön för jullovet.

    Om du har varit på en längre tjänstledighet, till exempel en familjeledighet eller studieledighet så krävs 15 dagars arbete (i princip alltså tre veckor i tjänst/i arbete) före och/eller efter lovet för att ha rätt till lön för lovet.

     

    Minskad lön under sommaravbrottet

    Om en lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd. Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten. Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1. Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.

    Exempel:

    En lärare är oavlönat tjänstledig från 1.2.2024 – 31.5.2024. De första 60 kalenderdagarna oavlönad tjänstledighet under året sträcker sig från 1.2 – 31.3 (29 dagar i februari då 2024 är ett skottår + 31 dagar i mars. Arbetsdagarnas antal mellan 1.4 – 31.5 är 42. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3500 €/30 = 116,67€. Dagslönen multipliceras med antalet dagar läraren varit oavlönat tjänstledig utöver de 60 kalenderdagarna 116,67 € x 42= 4900,14 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 4900,14 € x 0,1 = 490,01 €.

    Om en lärare inom den privata sektorn under arbetsåret har haft oavlönad ledighet eller varit alterneringsledig eller studieledig, sänks lönen för lediga sommardagar i förhållande till ledighetens längd. Antalet dagar som sänker lönen för avbrottsperioder fås genom att räkna antalet arbetsdagar i läroanstalten som ingår i den oavlönade ledigheten (mån–fre).

    Lönesänkningen beräknas genom att man multiplicerar dagslönen med antalet arbetsdagar som man varit frånvarande och genom att multiplicera detta tal med 0,1. Med oavlönad ledighet avses inte familjeledigheter eller sjukledighet, även om dessa skulle vara oavlönade. Sänkning enligt denna paragraf görs inte om arbetstagaren har haft oavlönad ledighet i ett helt år (12 månader).

    Exempel:

    En lärare är studieledig under vårterminen 1.1–2.6. Antalet är arbetsdagar i läroanstalten är 103. Lärarens ordinarie lön divideras med 30 för att få dagslönen, t.ex. 3780 €/30 = 126€. Antalet arbetsdagar multipliceras med dagslönen, alltså 103 x 126 € = 12 978 €. Summan multipliceras med 0,1 för att få det belopp med vilken lärarns lön under sommaravbrottet minskas, 12 978 x 0,1 = 1297,80 € dras från sommarlönen.

  • Må bra på jobbet

    Må bra på jobbet

  • Arbetstid

    Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena, vilka regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). För elevhandledare, studiehandledare och speciallärare i gymnasiet gäller årsarbetstid. Som timlärare kan man jobba antingen i huvudsyssla eller bisyssla. 

     

    I den här artikeln kan du bland annat läsa om: 


    Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen varierar mellan 18 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena. 

    I förskollärartjänst: 23

    I klasslärartjänst: 24

    I speciallärartjänst: 24

    I specialklasslärartjänst: 22

    Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

     

    Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom den grundläggande utbildningen

     

    Modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk): 18

    Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk): 20

    Matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik: 21

    Religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi: 23

    Textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning: 24

    Övriga ämnen: 23

    En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1221 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 7 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår.

     

    Särskilda uppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten

    Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, kan de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet. För dessa uppgifter kan även en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar, betalas ut.

    • Skötsel av bibliotek

      En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret, en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

    • Skötsel av samlingar

      En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

    • Ordnande av musikframträdanden

      En innehavare av ämneslärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdanden får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

    • Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning

      En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning:

      Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta är timantalet alltid 1,5 årsveckotimmar. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne, betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar.

    • Elevkårshandledning

      En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor.

    • Klubbarbete

      Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.

    • Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts

      Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter.

     

    Korsanvändning av vissa ersättningar 

    Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.

     

    Annat som kan räknas in i undervisningsskyldigheten

    För skolföreståndaruppgiften och för förflyttningar mellan skolenheter får du timmar som kan räknas in i undervisningsskyldigheten.

     

    Hur lång är en lektion i grundskolan?

     

    En lektion är i regel 45 minuter lång, medan rasterna är 15 minuter. Enligt förordningen om grundläggande utbildning ska 45 minuter av en timme användas för undervisning. Däremot kan undervisningstiden indelas i sådana perioder som anses vara lämpliga. Hur lektionstiden har indelats inverkar inte på lärarnas löner.

     

    Undervisningsskyldighet för ämneslärare inom gymnasieutbildningen

     

    Modersmålet och litteratur samt S2-språk (finska/svenska som andra språk): 16

    Det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) och informationsteknik: 19

    Matematik, fysik, kemi, bildkonst och musik: 20

    Religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, hälsokunskap, biologi och geografi: 21

    Studiehandledning, specialundervisning, huslig ekonomi, textilslöjd och teknisk slöjd: 22

    Gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs): 23

    Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan.

    Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

    För studiehandledare eller speciallärare med årsarbetstid är den årliga arbetsmängden 1600 timmar. 400 timmar är sådana som läraren får bestämma tid och plats för arbetet. Innan läsåret börjar ska det för läraren fastställas en plan för arbetstidsanvändning som anger mängden undervisning och handledning och lärarens övriga uppgifter. 

     

    Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten 

    Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund.

     

    Ambulerande lärare

    Sedan den 1.8.2022 betalas i första hand en ersättning ut till en ambulerande lärare. Uppgiften kan fortfarande räknas in i undervisningsskyldigheten om läraren har underskott av timmar i förhållande till undervisningsskyldigheten i uppgiften. Det gäller även timlärare i huvudsyssla. För hur antalet timmar som räknas in i undervisningsskyldigheten ska räknas ut finns en formel i UKTA del B §18.

    Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera verksamhetsställen och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan dem (i genomsnitt en eller två gånger per vecka), betalas en ersättning i euro enligt lönebilagan. Om läraren byter verksamhetsställe tre eller fyra gånger, betalas ersättningen förhöjd med 50 procent. Vid fem eller flera byten betalas dubbel ersättning.

    Ersättningen som ligger som grund för uppgiften och avtalstexten ovan är 128,15 euro per 1.6.2023. Ersättning enligt bestämmelsen betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än två kilometer.

     

    Koefficienttimmar 

    Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. 

    Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.  

    Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3 och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8.

     

    Gymnasieresurstimmar 

    För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen bör gymnasiet anslå 12 veckotimmar per gymnasium och 0,13 veckotimmar per studerande. Man besluter om gymnasieresursens användning besluter ett läsår i taget. Om gymnasieresursen inte används till sin helhet för uppgifter utom klass ska det oanvända antalet timmar användas till undervisningsarbete. Av gymnasieresursen bör största delen användas till uppgifter utanför klass. För det här arbetet och de här uppgifterna som bestäms av rektor är undervisningsskyldigheten 19.

    Preliminär granskning och bedömning av studentskrivningar

    För preliminär granskning och be­dömning av prov som ingår i en stu­derandes studentexamen betalas läraren för varje prov en eurobaserad ersättning enligt lönebilagan till UKTA. Provet betraktas alltid som ett enda prov oberoende av eventuella delprestationer. För arbetet med att sätta sig in i provmaterialet för ett läroämne betalas läraren dessutom en engångsersättning som framgår av lönebilagan till UKTA.

     

    Planering av läsåret och temadagar

    Arbetsgivaren ska i början av läsåret tillsammans med lärarna planera lärarnas arbete för hela läsåret. I den plan som i läroanstalterna görs upp för läsåret ska ingå allt det undervisnings- och annat arbete som åläggs lärarna.

    Utgående från planen vet lärarna när de gemensamt överenskomna sakerna ska göras och hurdana resurser arbetsgivaren har gett för uppgifterna. Den verksamhetsplan som uppgjorts i samarbete med lärarna garanterar att arbetet i läroanstalten löper. I verksamhetsplanen ska man anteckna bland annat följande gemensamt överenskomna avvikelserna från det normala skolarbetet:

    • temadagar (idrottsdagar, konsttestarna osv.)
    • lägerskolor
    • exkursioner och studieresor
    • föräldrakvartsveckor/ bedömningsveckor/ utvecklingssamtalsveckor osv.

    Det lönar sig att i skolans verksamhetsplan göra formuleringarna som möjliggörande så som till exempel ”enligt möjlighet”, ”utgående från skolans ekonomiska situation” eller ”vid behov”. Det är viktigt att beakta att det för alla arbetsuppgifter ska finnas tillräckliga resurser.

     

    Temadagar

    Det är av vikt att hålla skilt vad man avser med temadagar och att undervisningen ordnas så att man till exempel studerar ett visst tema, på så sätt som det nämns i läroplansgrunderna om ”Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden”.

    Undervisningen kan till exempel genomföras genom att:

    • samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt.

    • innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra.

    • ordna aktiverande evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor.

    • planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar en längre period och flera läroämnen och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder.

    • skapa helheter där många läroämnen samverkar.

    • erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen.

    Kom ihåg att man med läroplanen inte ändrar man på anställningsvillkoren för lärarna.

    Mångvetenskapliga lärområden är en del av undervisningen. Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare.

    Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Om det innebär mera undervisningen än det man fastställt för läraren ersätts detta genom engångstimarvoden.

     

    Bekata också samplaneringstiden

    Mångvetenskapliga lärområden förutsätter oftast samarbete med andra lärare. Lärarna förverkligar lärområdena under sin egen arbetstid. Mångvetenskapliga läromården förutsätter förutom planering av den egna undervisningen ofta också gemensam planering. För gemensam planering av undervisningen används samplaneringstid.

    För de som jobbar deltid, till exempel partiellt vårdlediga eller de som har partiell förtida ålderspension, är det skäl att tillsammans med arbetsgivaren komma överens om hur den lediga tiden placeras. Man kan gå in för antingen förkortade arbetsdagar eller helt arbetsfria dagar och då bör man ha en överenskommelse kring hur man förfar om man vill avvika från detta till exempel på grund av en temadag. Det lönar sig att skriftlig komma överens om detta i samband med att man avtalar om att arbeta deltid.

     

    Distansundervisning

    Om en lärartjänsteinnehavare ålagts sköta arbete utom klass i anslutning till en studerandes distansstudier, räknas till undervisningsskyldigheten det antal timmar som arbetsgivaren och läraren uppskattat på förhand och som arbetsgivaren fastställt i arbetsplanen. Grunden för lönebetalningen är att 1,5 timme undervisningsarbete på distans motsvarar en lektion.

     

    Läsårets arbetstider

    Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen. Om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag, minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema.

    För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

    Läsåret 2025-2026 har 188 arbetsdagar. Lovtider för läsåret 2025-2026 ser ut som följande:

    Självständighetsdagen (lördag) 6.12.2025

    Trettondagen (tisdag) 6.1.2026

    Påsken (fredag-måndag) 3.4-6.4.2026

    Första maj (fredag) 1.5.2026

    Kristi himmelsfärd (torsdag) 14.5.2026

    Vårterminens avslutning (lördag)  30.5.2026

    De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998

    Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

    En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar). Arbetstid som finns att använda för dessa arbetsuppgifter är 18 timmar per läsår. Arbetstiden innehåller inte till exempel restid eller tid som används till måltider. Med studie- och planeringsarbete avses av arbetsgivaren förordnat annat lärararbete som inte är undervisning. Arbetstiden kan också användas till en utbildning som läraren tagit initiativ till och som godkänts av arbetsgivaren. 

    En plan för FBA-dagarna måste göras i förväg med målet att använda arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt. För enskilda timmar som överskrider de 18 timmarna, betalas ersättning per timme.

    Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan totalt vara högst 12 timmar per läsår. Om arbetet ordnas på en undervisningsfri dag så är arbetstiden minst 4 timmar och max 6 timmar. Sådana arbetsdagar kan vara högst 2 till antalet per läsår men arbetstiden kan också placeras som ett minst 2 timmar lång tillfälle på en elevarbetsdag.

     

    När och hur? 

    FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Nedan ett exempel på hur de 18 timmarna kan placeras under ett läsår:

    För en tjänsteinnehavare som har anställts tillsvidare har arbetstiden för lärararbetsdagarna planerats så att arbetstiden placeras på tre undervisningsfria dagar och två elevarbetsdagar. Skolarbetet inleds i augusti på en onsdag. De föregående sommaravbrottsdagarna måndag och tisdag är lärararbetsdagar. Bägge dagarnas längd är 4 timmar. En lärararbetsdag hålls i november på en lördag, arbetsdagens längd är 5 timmar. Under vårterminen placeras återstående arbetstid på två elevarbetsdagar, vars sammanlagda tid är 5 timmar (3 timmar och 2 timmar)

    För extra planeringsdagar (max 12 timmar per läsår) betalas lärarna lön per timme. Lönen per timme fås genom att dividera den ordinarie lönen med 152. Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem.

    Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte.

    En del kommuner och skolor ger varje enskild lärare möjlighet att själva avgöra hur en dag per läsår används; till exempel till ämnesfortbildning. Möjligheten att själv påverka innehållet av en dag uppfattas av många lärare som en stor fördel.

     

    Ibland på en lördag

    I de flesta skolor ordnas två fortbildningsdagar i direkt anslutning till läsårets arbetsdagar eller undantagsvis på en lördag. Om en fortbildningsdag ordnas i början eller i slutet av sommarlovet, måste fortbildningsdagen hållas antingen dagen före eller dagen efter den första respektive sista skoldagen. Det är alltså inte korrekt att ordna en fortbildningsdag på fredag, om skolarbetet inleds på tisdag eller onsdag. Att ordna en fortbildningsdag på fredag då skolarbetet inleds på måndag är däremot okej. 

     

    Byte av arbetstid för anställda inom UKTA (kommunernas avtal)

    Under ett läsår kan upp till 114 timmar undervisning bytas ut mot utvecklingsarbete-/mentor- och/eller tutorarbete. Den relativt nya avtalsparagrafen gör det möjligt för en enskild lärare att tillsammans med rektor komma överens om byte av undervisningstimmarna.

    Antalet undervisningstimmar som byts ut, multipliceras med 1,5 som ger antalet timmar utvecklingsarbete, vilket innebär att 114 timmar undervisnign motsvarar 171 timmar utvecklings-/mentors- eller tutorarbete. Läraren och rektorn kommer överens om till vilken typ av uppgifter som arbetstiden används till. Det är också möjligt att komma överens om att arbetstiden ska användas exempelvis till lärarens kompetensutveckling eller till verksamhet som stöder välbefinnandet.

     

    Årsarbetstid (elevhandledare, studiehandledare och speciallärare i gymnasierna)

    Arbetstiden för en lektor i elevhandledning i årsarbetstid bygger på en arbetstid som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för och en som läraren väljer tid och plats för. Den bundna arbetstiden är 1221 timmar (kommunala skolor)/1200 timmar (privata skolor) per läsår. För den arbetstid som inte är bunden till tid eller plats finns inte någon fastställd arbetstid. 

    Till den bundna arbetstiden hör bland annat handledning, klasstimmar: högst 500 timmar (kommunal elevhandledare) högst 494 (privata undervisningssektorn), FBA-dagar (3 x 6 timmar) och arbete med den gemensamma elevantagningen under sommaravbrottet samt andra förordnadne arbetsuppgifter så som möten, organisering av prao-perioder, föräldramöten och elevvårdsgrupper.

    För studiehandledare och speciallärare i gymnasiet är den bundna arbetstiden 1200 timmar och arbetstid som inte är bunden till tid eller plats 400 timmar. 

    Rektorn och elevhandledaren bör i samarbete göra upp en arbetstidsplan för läsåret över de arbetsuppgifter som hör till elevhandledaren. I planen lönar det sig att lämna en del arbetstid opreciserad för oförutsedda arbetsuppgifter samt för bland annat korta sjukfrånvaron. Hur arbetstiden räcker till för de olika arbetsuppgifterna ska man bedöma under läsåret. Man ska avtala på förhand om det merarbete som uppstår om den årliga arbetstiden överskrids.

    För alla arbetsuppgifter som har anvisats ska det riktas arbetstid. Det finns inga arbetsuppgifter som hör till tjänsten som skulle utföras på egen tid.

     

    Timlärare i huvudsyssla och bisyssla

    En timlärare har anställning i huvudsyssla om timläraren undervisar minst 16 klasstimmar i en skola eller läroanstalt, minst 14 klasstimmar vid ett vuxengymnasium eller ett gymnasiums vuxenlinje eller undervisar som timlärare i mer än en skola eller läroanstalt sammanlagt minst det antal timmar som anges för huvudsyssla.

    Undervisningsskyldigheten för en timlärare i huvudsyssla är i regel den samma som för motsvarande tjänsteinnehavare.

    Om en timlärare undervisar vid samma skola/läroanstalt i flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, ska en vägd undervisningsskyldighet räknas ut. I vår räknare i appen Lärarrummet kan du räkna ut den vägda undervisningsskyldigheten (uvs). 

    Om en tillsvidareanställd timlärare i anställs som timlärare hos en annan arbetsgivare medan anställningen pågår, tillämpas bestämmelsen om sammanräkning av undervisningstimmarna för huvudsyssla efter att den tid som för arbetsgivarens del avtalats för uppsägning i UKTA DEL A, Kapitel VIII § 58 har förflutit efter meddelandet.

    Du är timlärare i bisyssla om du har färre än 16 timmar undervisning per vecka i grundskola och gymnasium. Som timlärare i bisyssla får du lön per hållen timme.

  • Lön

    Lön

    Lärare och rektorers lönegrunder bestäms i kollektivavtal. Här kan du läsa om löner, tillägg och arvoden inom undervisningssektorn. Notera att denna text gäller dig som är kommunalt anställd inom UKTA-sektorn.

      

    I den här artikeln hittar du information om följande:

     

    Lärarlönerna utgörs av en uppgiftsrelaterad lön samt eventuella individuella tillägg, övriga tillägg och arvoden, övertimsarvoden och ibland också en resultatbonus.

     

    Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad (så kallade VAS-tillägg). Grundlönen bestäms i huvudsak på basis av ditt tjänsteförhållande. Också din examen och din behörighet för tjänsten inverkar på grundlönen. På KT:s webbsida finns en sammanställning av grundlönerna och arvodena i UKTA enligt lönepunkt.

    På vår medlemsintra hittar du en löneräknare för kommunalt anställda i kollektivavtalet UKTA, del B, F och G samt kommunala yrkesskolor.

    Faktorer som påverkar arbetsvärderingen är:

    • kunnandet som behövs i arbetet
    • arbetets inverkan och ansvar
    • samarbetsförmåga
    • arbetsmiljön

    Arbetserfarenheten återspeglas i en del av din lön som är årsbunden, det vill säga baserar sig på den tid som du har jobbat som lärare eller i andra uppgifter som är till väsentlig nytta i dina nuvarande uppgifter. På det individuella tillägget inverkar yrkesskicklighet och arbetsresultat samt arbetserfarenhet.

    Övriga tillägg och arvoden omfattar bland annat fjärrortstillägg, demonstrationstillägg, tillägg för skötsel av samlingar och språktillägg. Övertimsarvodet bestäms utgående från hur många timmar du undervisar utöver din undervisningsskyldighet. En resultatbonus som kan utbetalas utgående från arbetsenhetens resultat.

    I den här videon förklarar FSL:s ombudsman Jens Mattfolk hur lärarlönen är uppbyggd.

     {mediagallery:92;Lärarlönens uppbyggnad} 

     

    Individuellt tillägg

    Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat. Det individuella tillägget beviljas i regel tillsvidare. Det är dock också möjligt att bevilja ett tidsbundet tillägg.

    Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man även beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (till exempel yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet. Också samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (till exempel egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (till exempel pålitlighet, ansvarskänsla) kan beaktas. Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (till exempel höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det inte orsak att använda denna faktor som grund för individuellt tillägg.

     

    Bedömning av arbetsprestation

    Utvärdering av arbetsprestation och yrkesskicklighet är redskap för styrning av den anställdas arbetsprestation. Grunden för att bevilja det individuella tillägget ses årligen över vid samtal mellan chefen och den anställda. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna prioriteras under året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorn att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

    Kommunarbetsgivarna har tilsammans med OAJ gett ut broschyren “Goda resultat genom lönesystemet – Lönehandbok för den kommunala undervisninsgpersonalen”. Handboken ger hjälp i processen med att bygga upp ett fungerande lönesystem och tillämpa det.

     

    Årsbundet tillägg

    Om du är anställd i huvudsyssla, är du utgående från din anställningstid berättigad till ett årsbundet tillägg. Följande krav ställs dock:

    • Du har fyllt 18 år.
    • Allt arbete i lärar- eller rektorsuppgifter godkänns som grund för årsbundna tillägg.
    • Arbetsgivaren kan vara i Finland eller utomlands.
    • En övergångsbestämmelse från 1.8.2000 listar anställningstid som också räknas som tjänstgöringstid i detta avseende.
    • Anställningsförhållandet har varat minst 30 dagar eller en kalendermånad.

    Om du är anställd i bisyssla så tjänar du inte in anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg.

    Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt. Avtalsbestämmelsen har ändrats så att den motsvarar 55 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden. Enligt lagen ska en lönefordran ställas inom tre år från utgången av det kalenderår då löneposten eller förmånen borde ha betalts eller givits.

    Den behöriga myndigheten kan besluta att årsbundet tillägg beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

    I regel ska en anställd alltså ansöka skriftligt åtminstone om det första årsbundna tillägget efter att man nått fem års arbetserfarenhet. Kontrollera förfaringssättet med de följande årsbundna tilläggen i den kommun du arbetar i.

    Rätten till årsbundet tillägg börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till årsbundet tillägg blivit uppfylld.

    Det är den sökandes skyldighet att ge en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare/den arbetserfarenhet som den sökande gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Enligt avtalet godkänns endast sådana tidigare arbetsuppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna, hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands.

    Hur olika ledigheter påverkar det årsbundna tillägget eller räknas som tid som berättigar till årsbundet tillägg kan du läsa om här i Ukta del A § 16.

     

    Årsbunden del av lönen

    De årsbundna delarna av lönen utbetalas efter följande tjänsteår: 5 år 8 år 10 år 15 år 20 år
    Rektorer och biträdande rektorer  –  – 5% 5% 10%
    Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 3% 6% 6% 6%

    Klasslärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla
    (exkl. lönepunkterna 4 03 04 02 8 och 4 03 07 05 4)

    		 3% 3% 6% 6% 6%
    Tjänsteinnehavare som lektor i elevhandledning i grundskola 2% 2% 5% 11%  –
    Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6% 2% 9% 6% 6%
    Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vuxengymnasium 6% 2% 10% 4% 6%
    Studiehandledare i gymnasium 2% 3% 5% 11% –

     

    Den årsbundna delen uträknas på grundlönen med principen ränta på ränta.

      

    Övertimsarvode

    Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

    Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid läroanstalten.

    Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut så här:  
     

    Den uppgiftsrelaterade lönen enligt respektive bilaga x 0,84
    _________________________________________________ (delat med) 
     undervisningsskyldigheten i tjänsten  

    Övertimarvodet avrundas med en cents noggrannhet.

    Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

    Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits. Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

    Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12 (ett årligt övertimarvode) och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten. Det här gäller om inget annat bestäms i respektive bilaga i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal. 

     

    Övriga tillägg och arvoden

     

    Klassföreståndare och grupphandledare

    En ersättning som motsvarar årsarvodet för 1,3 veckoövertimmar betalas till en lärartjänsteinnehavare (lektor) som utsetts till klassföreståndare. Nu kan också klassföreståndaruppgifterna fördelas mellan två lärare, om man har kommit överens om detta och om fördelningen av uppgifterna med de berörda lärarna. I fall uppgiften delas, delas också ersättningen. Det är rektorn som avtalar om fördelningen av uppgifterna och ersättningarna med de lärare som utför klassföreståndaruppgifterna. Grunden för ersättning är 1,3 veckoövertimmar enligt lönepunkt 4 03 04 00 5 med undervisningsskyldigheten 18 årsveckotimmar.

    En ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme betalas till en klasslärare i årskurs 6 som utsetts till klassföreståndare. Om minst 2/3 av eleverna i en sammansatt klass går i årskurs 6, räknas den som en årskurs 6. I övrigt får kommunen besluta om en sammansatt klass ska jämställas med en årskurs 6. Grunden för ersättningen är lönepunkt 4 03 04 03 0 med undervisningsskyldigheten 24 årsveckotimmar.

    En lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare, får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

     

    Stödundervisning

    Arvodet för stödundervisning bestäms enligt övertimarvodesgrunden (engångstimarvode – enskilt hållen timme) i lärarens egen tjänst. Ersättningen betalas enligt UKTA, DEL A, Kap. II § 22.

    Tilläggsuppgifter i enskilda skolor – ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg

    Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola betalas en ersättning utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå. Arbetsgivaren fastställer ersättningen enligt tabellerna nedan:

    Grundskolan, månatliga belopp, räknas ut per skola (gäller från 1.8.2024):

    Antal lönegrunds-
    grupper

     

    Skola med årskurs 1-6

    Belopp/månad 

    Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola

    Belopp/månad 
     6-8  – 359,95
     9-16 359,95 719,94
     17-21 539,97 899,90
     22-25 539,97 1259,90
     26-29 719,94 1619,87
    30-33 899,90 1799,82
    34- 1079,89 1979,82

     

    Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9.  

    Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola (gäller från 1.8.2024):

     Elevantal Belopp/månad
     100-200  246,15
     201-400 369,18
     401-600 492,24
     601- 615,30

     

    Konst- och färdighetsämnen

    Till en innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen nedan. Detta förutsätter att det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan.

    Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9   Belopp/månad
     1–2  203,86
     3–8  407,69
     9–   611,56

     

     

    Timmar för förberedelse av demonstrationer

    Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9 och innehavare av klasslärartjänst. 

    Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i åk 7–9 och innehavare av klasslärartjänst.

    Grundskolor och gymnasier

    Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar
    2,50–7,49 1
    7,50–12,49 2
    12,50–17,49 3
    17,50–22,49 4

     

    Vuxengymnasier

    Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar
    5-14,99 1
    15-24,99 2
    25- 3

     

    Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier

    Klasstimmar i biologi (ej geografi)   Demonstrationstimmar
     10-29,99 1
     30- 2

     

     

    Ersättning för ambulerande lärares arbete

    131,08 euro/månad

    Om en lärartjänsteinnehavare eller timlärare i huvudsyssla undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna, betalas en ersättning enligt lönebilagan (i medeltal en eller två gånger). Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt tre eller fyra gånger per vecka, betalas ersättningen förhöjd med 50 procent. Om läraren förflyttar sig minst fem gånger betalas ersättningen fördubblad.

    En ersättning enligt avtalet betalas inte om avståndet mellan verksamhetsställena är kortare än två kilometer. Avtalsbestämmelsen kan undantagsvis också tillämpas på en tjänsteinnehavare och en timlärare i huvudsyssla som undervisar vid två eller flera verksamhetsställen även om bytet av verksamhetsställe inte sker mitt under dagen.

    En förutsättning för att avtalet ska tillämpas är en orsak som följer av särskilda lokala undervisningsarrangemang. Sådana orsaker kan vara långa avstånd mellan verksamhetsställen eller skärgårdsförhållanden och då det på grund av det låga antalet elever/studerande är nödvändigt att använda ambulerande lärare. Avståndet mellan verksamhetsställena ska vara minst 40 kilometerm. En ersättning enligt lönebilagan betalas om läraren har minst två verksamhetsställen. Om antalet verksamhetsställen är tre eller flera betalas ersättningen förhöjd med 50 procent. En förhöjd ersättning betalas också om avståndet mellan verksamhetsställena är minst 80 kilometer.

     

    Löner och tillägg vid medborgarinstitut och folkhögskolor

    Den tid som berättigar till årsbundet tillägg för rektorer, lärare i huvudsyssla och planeringsansvariga lärare och uträkningen av tiden bestäms enligt UKTA, DEL A, § 13–18. Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen är som nedan. Dessa hittas i respektive bilaga i UKTA.

    5 år  10 år  15 år  20 år 
    Rektorer och biträdande rektorer  – 5 % 4 % 6 %
    Lärare 3% 9 % 6 % 6 %
    Planeringsansvariga lärare 3% 10 % 10 % 10 %

     

    5 år  10 år  15 år  20 år 
    Rektorer och biträdande rektorer  – 5 % 4 % 6 %
    Lärare med alternativ 2 3% 5 %

     

    Löner och tillägg för timlärare vid medborgarinstitut och folkhögskolor

    Till en timlärare betalas 26,74 – 30,67 euro för varje undervisningstimme läraren hållit.

    Till en timlärare som har behörighet som lärare i huvudsyssla vid folkhögskolor och medborgarinstitut samt till en timlärare som har slutfört 35 studieveckors pedagogikstudier för lärare betalas ett timarvode som är 10 % högre än vad som annars betalas timläraren. Om timläraren slutfört endast grundstudierna i vuxenpedagogik är timarvodet 5 % högre.

     

    Årsförhöjning

    Till en timlärare som i snitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 3 år har undervisat i snitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 6 %.

    Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 5 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4 %. 

    Till en timlärare som i genomsnitt undervisar minst 16 timmar per vecka och i 7 år har undervisat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka vid sitt eget eller något annat medborgarinstitut, betalas timarvodet förhöjt med 4 %.

     

    Semesterersättning och semesterpenning

    En timlärares rätt till (semester, semesterlön och) semesterersättning följer semesterlagen (162/2005). Semesterersättning betalas vid utgången av medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsperiod eller när anställningen upphör.

    Timläraren skall ges en specifikation över semesterersättningen som innehåller en utredning över ersättningsgrunden.

    Om timläraren för samma tid får semester, semesterersättning eller semesterpenning på basis av ett annat anställningsförhållande hos samma arbetsgivare, har läraren inte rätt till den semesterersättning som avses i denna paragraf.

    En timlärare intjänar semesterpenning för sådana kalendermånader då timläraren har minst 14 arbetade dagar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 14 arbetade dagar, eller 35 arbetstimmar, om läraren omfattas av regeln om intjäning med 35 arbetstimmar (full kvalifikationsmånad).

    Semesterpenningen räknas ut enligt följande:

    50 % semesterersättning för arbetsåret x månader med 14 arbetsdagar eller 35 undervisningstimmar 
    _________________________________________________________________________________ (delat med) 
    Antalet anställningsmånader 

    Semesterförmånerna för en timlärare fastställs med stöd av bestämmelserna i semesterlagen med undantag av semesterpenningen.

    Semesterersättningen är 9 % av de löner som betalats under hela anställningsförhållandet (11,5 %, om anställningen har fortgått utan avbrott minst ett år före kvalifikationsårets utgång).

    Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren en specifikation över semesterersättningen.

     

    Sjuklön och lön för graviditetsledighet

    Till en timlärare som i snitt undervisar minst 14 timmar per vecka betalas sjuklön och lön för graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 2 och 8.

    Vid beräkningen av karenstider betraktas timlärarens anställning som sammanhängande, om läraren har varit i sitt eget medborgarinstituts eller sin egen folkhögskolas tjänst fram till utgången av föregående ordinarie arbetsperiod och då undervisat i snitt 14 timmar per vecka.

    Rätten för andra timlärare än de i mom. 1 avsedda timlärarna att få moderskapsledighet och avlönad sjukfrånvaro bestäms i enlighet med arbetsavtalslagen.

     

    Tillfällig vårdledighet

    En timlärare som undervisar i snitt minst 14 timmar per vecka har i enlighet med AKTA kap. V § 9 rätt till avlönad arbetsledighet (tillfällig vårdledighet) för att ordna vård för eller vårda sitt barn då barnet insjuknat plötsligt.

     

    Ersättningar för resekostnader

    En timlärares rätt att få resekostnadsersättningar följer respektive bestämmelser i AKTA, dock med följande undantag:

    Till en timlärare som är bosatt i någon annan kommun än den där medborgarinstitutet eller folkhögskolan är belägen betalas resekostnadsersättning för timlärarens resa från bostaden som ligger utanför kommunen eller från lärarens verksamhetsställe utanför kommunen till medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsställe till den del resans längd överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan samt betalas dagtraktamente.

    Till en timlärare som är bosatt i samma kommun betalas resekostnadsersättning från timlärarens bostad eller verksamhetsställe till medborgarinstitutets eller folkhögskolans arbetsställe, dock högst till den del resan överstiger sex kilometer. På samma grunder ersätts återresan. 

     

    Lönebetalning

    Perioden och tidpunkten för lönebetalningen följer AKTA kap. II § 17.

     

    Nyttiga länkar

    På KT:s webbsida finns en sammanställning av grundlönerna och arvodena i UKTA enligt lönepunkt. 

    Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal UKTA

  • Råd och stöd

    Råd och stöd

  • Nyheter från FSL

    Nyheter från FSL

  • FSL-filmer

    FSL-filmer

  • Kurser och möten

    FSL ordnar kortare kurser och webbinarier som är öppna för alla FSL-medlemmar. Våra kurser är alltid gratis för deltagarna. Vi utbilar även fackombud och föreningsaktiva medlemmar.

     

    Mer information om aktuella kurser hittar du här. En kursanmälan gör du enklast via vår medelemsintra där hittar du också information om hur du bokar resorna till kursen och hur vi ersätter eventuellt lönebortfall om du måste vara tjänstledig.

    FSL-kurser och webbinarier hösten 2025

    24-25.10, I första klass för nya lärare, Tammerfors – fullsatt

    5-6.11, Kurs för fackombud och förtroendemän, Tammerfors –  Läs mer här! 

    Förbundsstyrelsens möten 2025

    26-27.8, Helsingfors
    30.9, distans
    22.10, distans
    11.11, Helsingfors
    11.12, Helsingfors

    Förbundsfullmäktiges möten 2025

    Höstmöte 12-13.11, Helsingfors

    Alla ledamöter bör anmäla om deltagande i mötet via medlemsintran!

     

    Educamässan 

    Den 23-14 januari 2026 i Helsingfors – läs mer

     

    Övrigt

    En Kiila-rehabilitering för FSL:are i december 2025.

  • Kampanjer

    Kampanjer