FSL Import

Author: admin

  • Utvärderingen för fäfot

     

    – En tydligare nationell styrning behövs, lyder en slutsats i en täckande utredning av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).

    Ämbetsverket granskade i våras förfarandena för självvärdering och kvalitetsledning hos anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.

    Den nationella utvärderingen genomfördes genom en självvärdering: anordnarna utvärderade sina egna förfaranden med skalan ”saknas-har påbörjats-under utveckling–väl utvecklat”. Utvärderingen gjordes inom följande delområden: ledning av kvalitetsledning och självvärdering, förutsättningar, uppföljning och utvärdering samt utveckling och förbättring.

    Klart mer än hälften (58,7 procent) av dem som anordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning befinner sig på nivån ”har påbörjats”. På nivån under utveckling befann sig 37,8 % och på nivån saknas 3,5 % av anordnarna. Ingen av anordnarna bedömde att de hade en kvalitetsledning på nivån väl utvecklad.

    Som en central orsak till den låga nivån nämndes resursbrist.

  • Sune Alén tar över som vice ordförande i FSL-styrelsen

    Styrelsen sammanträdde till sitt konstituerande möte i Helsingfors den 23-24 januari. Tidigare vice ordföranden Joakim Häggström har inte längre säte i styrelsen. Två kandidater till posten nominerades och Sune Alén besegrade motkandidaten Linda Felixson från Korsholm med rösterna 5-4.

    Alén fungerar även som ordförande för Akava-Åland. Han jobbar som grundskollärare (åk 7-9) i Mariehamn.

  • Språklärarna varnar: Språkförsöket i svenska påverkar ansökan till fortsatta studier

     

    SUKOL påpekar att fastän studier i svenska blir frivilliga i grundskolan bör studerande i gymnasium eller yrkesinriktad läroanstalt avlägga studier i svenska. Språklärarna bekymrar sig över hur detta ska skötas i den rådande finansiella situationen. Man bör också beakta att svenskan som inleds först i gymnasium och yrkesinriktad läroanstalt påverkar studerandens övriga ämnesval. De som deltar i försöket måste efter grundskolan välja en läroanstalt som kan erbjuda en passande lärokurs. Detta kan begränsa studerandes möjligheter att söka till t.ex. specialgymnasier. Det kan även uppstå problem när de studerande går vidare till högre nivå och senare till arbetslivet.

    SUKOL ry:s ordförande Sanna Karppanen anser att ett eventuellt försök bör förberedas noggrant och under tillräcklig tid, så att man hinner bedöma alla konsekvenser.
    – SUKOL förhåller sig i regel positivt till initiativ som gör språkstudier mångsidigare. De barn och ungdomar som deltar i försöket ska ändå inte försättas i en sådan situation att deras fortsatta studier eller arbetsansökan sätts i fara därför att de saknar krävda språkstudier, tydliggör Karppanen.

  • Öronmärkta pengar främjar likvärdighet

    Syftet med statsunderstödet är att förbättra den utbildningsmässiga likvärdigheten och specialundervisningens kvalitet genom att stöda utbildningsanordnares möjligheter att i första hand anställa lärare för parallellundervisning, för att dela grupperna eller för uppdelade timmar samt för att anställa skolgångsbiträden. Statsunderstödet syftar till att trygga verksamhetsförutsättningarna för sådana skolor som arbetar i utmanande verksamhetsmiljöer.

    Understödet beviljas till utbildningsanordnaren till namngivna skolor, på basis av skolspecifika indikatorer, för att användas för skolor och förskolegrupper i daghem inom skolornas verksamhetsområde.

    Understöd beviljas utbildningsanordnare för enskilda skolor utifrån indikatorer som beskriver skolornas verksamhetsmiljö: andelen 30–54-åringar i åldersklassen som endast avlagt grundnivå 1, arbetslöshetsgraden samt andelen elever med främmande modersmål.

    Specialunderstödet ska fördelas på sådana skolor i vars verksamhetsmiljö det nationella medelvärdet överskrids i fråga om åtminstone en av de tre indikatorerna.

    Ansökningstiden går ut den 24 februari 2017.

  • Kör ännu hårt

    – I höstas när jag fick frågan om att ta över dirigentskapet så fann jag det naturligt att träda till. Min paroll är “Kör hårt – livet är kort!”, säger han.
    Trots att åren i Hangö var intressanta tror inte Mecklin att tiden som ledare för kören i Ekenäs blir lika lång.
    – Också jag är en vuxen man. Men nog ska en dirigent bli åtminstone en termin vid sin läst, säger Mecklin i VN.
    Det som VN:s historia inte förtäljer är att Mecklin redan i början av 1980-talet var körledare för en kvartett vid namn Hassen kone, som uppträdde i gymnasiet Lärkan på olika fester och sammankomster. Repertoaren var blygsam, men väl inövad. Många var de raster då kvartetten bestående av fyra gossar, med kemiläraren Hasse Mecklin vid pianot, övade i musiksalen. Verksamheten rann ut i sanden då de studerande blev studenter och veterligen fick Hassen kone efter det aldrig någon ny sammansättning.

  • K:stad utreder tvåspråkigt campus

    Fördelen med ett tvåspråkigt campus kunde vara ett starkt utbildningscentrum som även lockar elever från andra orter till ett konkurrenskraftigt gymnasium som kan utvecklas med beaktande av arbetslivets framtida behov, resonerar stadsstyrelsen.

    Även möjligheten att ha gemensamma lärare lyfts fram liksom att utbudet av gymnasiekurser kunde öka.

    Under behandlingarna i respektive utbildningsnämnd har man också konstaterat att högstadierna och gymnasierna har gemensamma lärare och mycket nära samarbete, vilket skulle förutsätta att samtliga fyra skolor borde tas i beaktande om skolorna placeras i samma utrymmen.

  • Smalt språkutbud

    Elever och studerande försätts i ojämlik position, när det gäller val av språkstudier. Utbudet av språk varierar starkt mellan boningsorter och skolor.

    En del unga kan välja mellan flera språk, medan andra erbjuds endast ett språk. SUKOL:s uppgifter visar att mångsidig språkundervisning är i huvudsak koncentrerad till tätorterna.

    Vårt land behöver språkkunniga och -medvetna unga, vilka förfogar över ett kulturellt kunnande som är mångsidigt och som uppskattar såväl den egna kulturen som andra kulturer. Dessa färdigheter borde vara tillgängliga i alla läroanstalter, säger Karppanen, som är fransklärare i Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu i Helsingfors.

  • Utbildningen i lä i kommunerna

    Sysselsättningen ligger på en fjärde plats medan tekniska tjänster (bl.a. vatten och avfall) är femte i rankingen. Grundskolorna noteras på en sjätte plats.

    Gymnasierna och yrkesläroanstalterna återfinns på en 13:e plats och dagvården på en 16:e plats.

    Kulturtjänster (musik, teater m.fl.) och kommunsammanslagningar upplevs som de minst viktiga.

    Undersökningen genomfördes med stöd av intervjuer av sammanlagt drygt 1 000 medborgare i hela landet, förutom Åland.

    Undersökningen presenteras på kaks.fi

  • Ledaren: Vägen västerut

    Här intill finns en liten text om det snabbspår som har etablerats för att fånga upp nyanlända med lärarutbildning. Lärarförbundet har uppskattat att det inom några år finns en lärarbrist, som kan uppgå till 60 000 personer. Många bäckar små, såsom snabbutbildningen av nyanlända, bidrar till och gör en stor å. Också Finland håller på att hamna i blickfånget, då man rekryterar lärare till skolorna i Sverige.
    Lärarbristen har drivit upp, och kommer sannolikt också framgent att driva upp lärarlönerna i Sverige. Regeringen har insett att situationen är besvärlig och har alltså pumpat in extra lönepengar, som ska bidra till att locka lärare och även se till att lärare hålls kvar i branschen.
    Många finlandssvenskar har genom tiderna sökt sig till Sverige. Det gäller speciellt österbottningar, för vilka det är lätt att blicka över Bottniska viken. Men Sverige ter sig också allt mera lockande också i landets södra delar.
    Det visade en utredning av tankesmedjan Magma i höstas. Andelen unga personer som flyttar till Sverige från södra Finland har ökat markant, framför allt under de senaste fem åren. Det hårdare språkklimatet här hemma lär också påverka intresset för att söka sig västerut.
    Eskilstuna lär ha fått napp, då man rekryterade lärare på en träff i Åbo i höstas. Också andra kommuner i Sverige har hört sig för om annonsmöjligheter i Läraren och det finns faktiskt en skola, Gripsholmsskolan i Mariefred som allra helst rekryterar enbart finlandssvenska lärare. Vid det här laget kan man redan tala om en finlandssvensk koloni i den relativt nyetablerade friskolan, som har visat sig vara synnerligen populär.
    En titt på medlemsstatistiken för FSL vid årsskiftet visar att förbundet har 76 arbetslösa medlemmar, vilket faktiskt motsvarar en minskning om 10 personer jämfört med situationen ett år tidigare.
    Men statistik är dock endast statistik. Den berättar inte om hur många som hankar sig fram snuttjobb eller hur många som har sökt sig till andra jobb eller till Sverige.
    I höstas tog Helsingfors universitet in ca 40 studerande till sin nya klasslärarutbildning. Samtidigt fortsätter Åbo Akademi i Vasa sin utbildning i normal ordning. Om några år utexamineras årligen sannolikt över 100 nya klasslärare på svenskt håll.
    Samtidigt visar FSL-statistiken att den finlandssvenska klasslärarkåren är förhållandevis ung. Pensionsåldern har höjts och sannolikt ser vi ser inget slut på vågen av skolindragningar.
    Mycket talar för att Eskilstuna, Umeå, Örnsköldsvik och svenska friskolor utgör framgent attraktiva alternativ, då finlandssvenska klasslärare söker sig ut på arbetsmarknaden. Sverige kan också vara lockande för aktiva lärare, som inte är nöjda med arbetsmiljön och anställningsvillkoren här hemma.

  • Ord för ord: Nytt år – nya utmaningar!

     

    Den miljö som våra lärare jobbar i är hektisk och utmanande. Läraren står inför ständiga krav på ökad dokumentation, men även krav på förnyelse och kreativitet kombinerat med en ny syn på elevens roll i skolan.

    För att kunna diskutera skolvardagen på riktigt med våra lärare har jag bestämt mig för att ta pulsen på och göra en rundtur i skolorna i Svenskfinland.

    Klassläraren i mig vill gärna följa med hur lärare handleder eleverna och iaktta hur den nya läroplanen förverkligas. Jag ser med förväntan fram emot att få kolla hur väl stora grupper fungerar i digitaliseringens tider, hur trestegsstödet förverkligas och hur lärarna lyckas väcka elevernas lust till lärande. Rastdiskussionerna i lärarrummet tror jag att blir sådana stunder som får mig att tänka efter hur väl gällande avtal egentligen fungerar samt orsakerna till oron över hur lärarna mår.

    Skolledaren i mig är intresserad av att se hur rektors arbetsbild ser ut idag. Rektorn som i dag förväntas vara alert för att hänga med i projektfinansieringens innovativa värld, rektorn som ska jobba för ökad delaktighet i skolan och gärna vara aktiv även på nationellt plan. Inte heller rektorernas arbetstid vill räcka till och därför vill jag gärna gå med rektorn några dagar för att verkligen känna tempot och vindarna som blåser på rektorsstolen från olika håll.

    Jag kommer inte ut i skolorna som en bedömare eller granskare, utan sträcker ut en hjälpande hand och vill delta i skolvardagen och förstå dagens skola bättre. Erfarenheten tar jag med mig i det fackliga arbetet för att göra skolan till en ännu bättre plats för lärare och elever.

    För övrigt innehåller det kommande året ett synnerligen viktigt kommunalval. Social- och hälsovårdsreformen leder till att bildningsväsendet kommer att stå för lejonparten av kommunens budget. Våra kommunala förtroendevalda behöver alltså verkligen vara insatta i utbildningsfrågor. Kandidaterna i kommunalvalet kunde också ta klivet in i skolan en dag eller två för att få erfara hur skolan fungerar och för att inse att det lönar sig att satsa på utbildningen.

    Jag önskar er en god fortsättning på det nya året!