Author: admin

Här kan du hitta svar på frågor, små som stora, som berör ditt lärarjobb. Har du en fråga du tycker platsar här, kontakta oss!

• Får elever fota eller filma under en lektion?
• Ska man som lärare ge elever medicin under skoldagen?
• Måste jag som lärare delta i penninginsamlingar?
• Vad ska man tänka på om skolgångsbiträdet fungerar som vikarie?
• Undervisning på sommaren?
  
• Får jag ersättning för klassresan, lägerskolan, Stafettkarnevalen eller liknande?
  
• Får man permittera lärare?

 

Får eleven fota eller filma under en lektion?

Vi utgår från att det är okej att filma, fota eller banda in ljud i klassrummet, om du som är lärare tillåter det. Det är ändå viktigt att alltid först komma överens om hur eleverna använder bilder, filmer eller ljud från klassrummet. Påminn gärna om att det hör till god etikett att man innan man publicerar be dem som syns på bild eller i film om tillåtelse. Varken elever eller lärare ska behöva vara oroliga för att de senare hittar filmer eller bilder på sig själv på nätet.

Utbildningsstyrelsens guide för användning av mobila enheter i skolan säger så här: “Fotografering eller filmning som inte är relaterad till undervisningen kan förbjudas i ordningsreglerna då det stör undervisningen och inlärningen.”(s. 8). 

Ska man som lärare ge eleverna medicin under skoldagen?

Facket ställer sig kritiskt till att lärare åtar sig uppgifter som medicinering utan att få den utbildning eller handledning som krävs för uppgiften. Till exempel medicinering och uppföljning av kosten för elever som lider av diabetes eller allergier hör inte till lärares arbetsuppgifter.

Lärarens huvudsakliga uppgift är att ge läroplansenlig undervisning åt eleverna. Om du som lärare åtar sig dylika vårduppdrag, finns det risk att de övriga elevernas undervisning och övervakning lider under tiden för medicineringen. Lärare har dessutom i regel inte den utbildning eller yrkeskunskap som krävs för medicinering. Tänk dig alltså noga för innan du åtar dig uppgifter såsom medicinering. Det är ofta bättre att skolhälsovården eller den kommunala hälsovården kopplas in.

Diskutera frågan med elevernas föräldrar och utbildningsanordnaren (vanligen kommunen) för att hitta en vettig lösning på situationen. Till detta resonemang om medicinering hör under inga omständigheter den hjälp som behövs om en elev råkar ut för en farlig situation eller olycka.

Också Rättsskyddscentralen för hälsovården (TEO) anser att lärare inte är skyldiga att åta sig uppgifter såsom medicinering. TEO påpekar att personer som inte fått utbildning för uppgiften och som inte är professionella inom hälsovården (bland annat lärare) i enskilda fall och efter övervägande kan delta i medicinering som ges via munnen, injiceras under huden (till exempel insulin). Lärare ska i så fall få tillräcklig utbildning av till exempel en hälsovårdare, sjukskötare eller läkare samt ett intyg av den läkare som ansvarar för hälsovårdsenhetens verksamhet.

Som lärare kan du alltså delta i medicinering, om du gett ditt samtycke och fått adekvat utbildning, men du är absolut inte skyldig att åta dig uppgiften. Om du ändå väljer att åta dig medicineringen måste alltid du, elevens vårdnadshavare och ledningen för hälsovårdsenheten göra en gemensam överenskommelse om detta. Du svarar därmed själv för din egen verksamhet vid medicineringen.

 

Måste jag som lärare delta i penninginsamlingar?

För dig som är lärare är det skäl att minnas att penninginsamlingar i första hand är en uppgift för eleverna och deras vårdnadshavare. FSL rekommenderar därför att du som är lärare undviker att hålla i trådarna för klassens penninginsamlingar.

 

Skolgångsbiträdet som vikarie?

När en lärare behöver en vikarie skall man alltid i första hand försöka anställa en vikarie som uppfyller behörighetsvillkoren för lärare. Om det dock är fråga bara om en kort tid som inte har gått att förutse, till exempel vid sjukdom, kan man också anställa en person som inte uppfyller behörighetskraven.

Brukar skolgångsbiträdena i din skola vikariera lärare, när det är fråga om en kort frånvaro på några timmar eller några dagar? Det är i så fall viktigt att minnas att alla lärare utövar offentlig makt i sitt arbete; till exempel ordningsfrågor och bestraffningar hör hit. Det här innebär att skolgångbiträden, som alltid är anställda i arbetsavtalsförhålllande och inte såsom lärarna i ett tjänsteförhållande, inte kan utföra lärararbete utan ett skilt tjänsteförordnande. Tjänsteförordnandet är nödvändigt också med tanke på ansvarsfrågor; det måste vara klart för skolgångsbiträdet, den frånvarande läraren, rektorn och föräldrarna vem som bär tjänsteansvar för tryggheten i klassen. Skolans rektor utfärdar tjänsteförordnandet.

Skolgångbiträdenas anställningsvillkor regleras i en bilaga till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). När ett skolgångbiträde fungerar som lärarvikarie, skall däremot lärarnas tjänstekollektivavtal, UKTA, tillämpas på skolgångbiträdets anställningsvillkor. Det här betyder att skolgångbiträdet under tiden för vikariatet har de rättigheter och skyldigheter som lärare har. För vikariatet betalas också lönen enligt lärarnas tjänstekollektivavtal.

 

Undervisning på sommaren? 

Du som arbetar inom den grundläggande utbildningen har alltid rätt att vara ledig under skolans sommarlov. För en del lärare på övriga stadier kan det däremot bli aktuellt att sköta undervisning eller andra förberedande arbetsuppgifter under sommaren. 

Ifall man vid din läroinrättning i regel inte har ordnat undervisning under sommaren, skall man inte heller göra det vare sig i år eller under kommande somrar. Om det däremot också under tidigare år i allmänhet har arrangerats sommarundervisning vid din läroinrättning, kan din arbetsgivare förutsätta att man också i fortsättningen skall göra det.

Om din arbetsgivare förutsätter att du och/eller dina kolleger skall utföra olika arbetsuppgifter under sommarlovet – till exempel arrangera förnyade förhör, inleda förberedande kurser inför studentskrivningarna eller ta emot nya elever – skall du först ta reda på om sådant sommararbete har utförts vid din skola också under tidigare somrar (speciellt innan år 1999). Du kan rådslå med dina kolleger eller kontakta din förtroendeman. Ifall man under tidigare somrar inte har utfört sommararbete, är inte heller du skyldig att utföra arbetsuppgifterna under sommarlovet. För att det skall vara möjligt att ändra på läroinrättningens praxis gällande arbetsuppgifter under sommarlovet måste man först avtala om saken i ett tjänstekollektivavtal.

 

Får jag ersättning för klassresan, lägerskolan, Stafettkarnevalen eller liknande?

Om du som lärare har arbete som sker utanför skolan och utanför den normala arbetstiden har du eventuellt rätt till dagtraktamenten och ersättning för dina resekostnader. För att ha rätt till ersättningar bör arbetsgivaren ha godkänt resan i läsårsplanen. Om resan är nämnd i skolans läsårsplan så fungerar den som ditt reseförordnande. Om du som lärare ska resa utomlands krävs ett skilt förordnande, det kan du fråga efter av skolans rektor.

Arbete som är utanför den annars normala arbetsrytmen i skolorna är t.ex. lägerskolor, klassresor, stafettkarnevalen och skolmusik. Den bästa lösningen för lärarna är att förhandla om ett lokalt avtal med arbetsgivaren om lön för det här arbetet eftersom dagarna ofta är långa och ansvaret för elevernas trygghet är stort. En del kommuner har redan ett lokalt avtal, ta reda på om man i din kommun redan har en överenskommelse. Man kan också i kommunen komma överens om engångsersättningar och då behövs inte ett lokalt avtal. Kontakta din förtroendeman om du är osäker på situationen i din kommun.  

 

Får man permittera lärare?

Tyvärr händer det att kommuner försöker stärka sin ekonomi genom att permittera sina anställda; ibland även undervisningspersonalen. Lärarfacket godkänner inte permitteringar inom undervisningssektorn, eftersom permitteringarna leder till brott mot elevernas lagenliga rättigheter.

I lagen om grundläggande utbildning (30 §) slår man fast att eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning och elevhandledning under arbetsdagarna. Lagen anger också att eleverna skall ha rätt till en trygg inlärningsmiljö. De här bestämmelserna gäller uttryckligen årskurserna ett till nio, men motsvarande formuleringar finns också i de lagar som reglerar andra läroanstalters verksamhet.

Lagen i sig förbjuder därmed inte att undervisningspersonal permitteras, men däremot leder permitteringar inom undervisningssektorn i allmänhet till att man bryter mot elevernas rättigheter till undervisning och till en trygg inlärningsmiljö.

Under 2002 gav förvaltningsdomstolen i Kuopio och länsstyrelsen i östra Finlands län två domslut som belyste de här regleringarna. Domsluten gällde permittering av undervisningspersonal i Lieksa och stadens arrangemang av undervisningen i samband med permitteringarna. Enligt domsluten kunde man inte anse att staden hade klarat av att trygga elevernas rättigheter, då undervisningen bland annat hade skett i avsevärt större grupper än normalt eller då eleverna hade uppmanats att arbeta på egen hand. Också mot gymnasieelevernas rättigheter hade man brutit, då undervisning inte hade ordnats i enlighet med läroplanen. I domslutet hade man beaktat speciellt abiturienternas möjligheter att förbereda sig för vårens studentskrivningar.

I en del kommuner har man försökt undvika andra sparåtgärder genom att till exempel föreslå att de anställda byter sin semesterpenning mot lediga dagar. Det är viktigt att du minns att du som enskild lärare inte kan sluta ett sådant sparavtal. I samband med permitteringar och andra nedskärningar inom skola och utbildning är det viktigt att lärarna själva inte medverkar till det kaos som lätt uppstår då skolan bemannas av alldeles för få lärare. Om du i egenskap av lärare och stöttepelare inom skolan frivilligt går med på sparåtgärderna, genom att till exempel anhålla om tjänstledigt på arbetsgivarens uppmaning eller byta ut din semesterpenning mot lediga dagar under läsåret, övertar du en del av ansvaret för skolornas försämrade situation från kommunens beslutsfattare.

Under en permittering bestäms rätten till inkomstrelaterad dagpenning mestadels på samma grunder som under arbetslöshet. Läs mera om ditt arbetslöshetsskydd i samband med en permittering i A-kassans information via länken nedan.

Rektorernas verktygslåda

Korta dagar och långt sommarlov? Knappast. Här sammanfattar vi vad läraryrket innefattar och ger dig tips på hur du kan behålla orken.

 

Lärarnas arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet (usk) i undervisningsämnena. Undervisningsskyldigheterna för de olika lärarkategorierna regleras i lärarnas kollektivavtal (UKTA). Undervisningsskyldigheten inom grundläggande utbildningen och gymnasiet varierar mellan 16 och 24 veckotimmar. Om en ämneslärare eller timlärare i huvudsyssla undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd usk mellan de olika ämnena.

 

Bland annat det här hör till jobbet

• Undervisa enligt läroplanen
• Ansvara för den egna elevgruppen
• Planering och genomförande av lektioner
• Efterarbete (bland annat korrigering och utvärdering)
• Arbete som hänför sig till prov
• Bedömning
• Olika övervakningsuppgifter, ordning och säkerhet som hänför sig till arbetet med undervisning och fostran
• Samplanering
• Utveckling av den egna yrkesskickligheten och deltagande i tre fortbildningsdagar som godkänts av arbetsgivaren, dessa sker utöver elevernas eller studerandenas arbetsdagar
• Samarbete med elevernas vårdnadshavare

Övertimmar

Om du åtar dig övertimmar, alltså undervisar mer än vad din usk ålägger dig, utökas din lön med ett övertimsarvode. Övertimsarvode är en ersättning för de timmar som överstiger din usk. Kom ihåg att arbetsgivaren är inte skyldig att erbjuda övertimmar.

Håll koll på din arbetsmängd

Läraryrket är givande men kan också vara tungt i vissa perioder. Lärarna och rektorernas arbetsuppgifter har ökat stadigt under åren och därför är det viktigt att prioritera den egna hälsan och orken i arbetslivet.

I vår broschyr med “På vilken arbetstid?” ser du en “karta” över hur din arbetstid som lärare är uppbyggd och hur mycket tid för samplanering du har. Vi går igenom arbetstiden för klassföreståndarskapet och beskriver i vilka enstaka fall arbetsgivaren kan köpa mer arbetstid av dig. Borshyern är kortfattad och ger dig en överskådlig bild av din arbetstid och uppmanar dig till att inte utföra uppgifter som det inte avvarats arbetstid för: På vilken arbetstid?

I den här broschyren har vi samlat råd för hur du behåller orken i ditt jobb: Pigg i skolan

Innehållet kan sammanfattas i de här punkterna:

• Gör en prioriteringsordning för dina uppgifter och uppdrag och sätt gränser för hur många nya åtaganden du orkar med. Använd dig av “det professionella nejet” när du känner på dig att tiden inte kommer att räcka till!
• Kartlägg dina kunskaper och färdigheter så har du bättre koll på vilken fortbildning du faktiskt behöver och vilka kurser/fortbildningar du kanske kan låta vänta. 
• Se till att det finns spelregler för hur konflikter i skolan ska lösas. Det skapar trygghet och minskar stressen. 
• Många stressymptom och konflikter på arbetsplatsen kan man råda bot på genom att ingripa i tid. Diskutera med dina kolleger, skolans rektor eller hälsovårdaren! 
• Sänk ribban ibland! Kom ihåg att du som lärare inte kan påverka alla faktorer i din omgivning. Även om du har full kontroll i klassrummet, kan du inte alltid förhindra negativa resultat.

 

Skoltrött eller utbränd?

Utbrändhet räknas faktiskt idag till en av våra vanligaste folksjukdomar. Det här innebär att stress eller utbrändhet kan drabba var och en som upplever att de krav som arbetet eller omgivningen ställer överstiger den egna förmågan. Läs mera om arbetsbelastningen inom läraryrket.

Hur tar sig då utbrändhet uttryck? Ofta känner sig de drabbade obeskrivligt trötta och uppger att vila inte hjälper. Samtidigt kan det vara svårt att överhuvudtaget kunna somna. Man kan ständigt drabbas av små infektioner eller ha problem med magen och stödmuskulaturen. Dessutom känner sig utbrända personer ofta nedstämda, lättirriterade eller till och med ångestfyllda. Det är också typiskt att man tar avstånd från arbetet och kollegerna, tvivlar på sin yrkeskompetens eller till och med blir cynisk mot såväl kolleger som elever.

Förutom de här somatiska symptomen uppstår ofta en rad olika kognitiva symptom. De kognitiva symptomen kan vara minnesstörningar, svåra koncentrationssvårigheter, ljuskänslighet, svårigheter att handskas med vardaglig stress, till exempel att hinna med bussen eller att kopiera prov innan rasten tar slut med mera.

Ge akt på såväl din fysiska hälsa som ditt humör och din arbetskapacitet. Ignorera aldrig kroppens signaler eller din egen intuition! Du kan alltid vända dig till företagshälsovården om du känner dig osäker på din hälsa eller har lagt märke till nya, kanske litet skrämmande symptom.

Undervisningspersonalens behörighetskrav regleras i den så kallade behörighetsförordningen. Här kan du läsa mera om vilka behörighetskrav förordningen ställer på olika lärartjänster.

 

Lärares behörigheter regleras i Förordning om undervisningspersonalens behörighetskrav (986/1998). Förordningen berör de lärare som tagit sin examen efter att förordningen trädde ikraft 1.1.1999, dock inte universitets- och yrkeshögskollärare. De lärare och rektorer som tidigare har uppnått behörighet, har behållit sin behörighet också efter att lagen trädde ikraft. Lärare behåller sin redan uppnådda behörighet även om hon eller han inte kontinuerligt innehar en tjänst eller fungerar i ett tjänsteförhållande.

I och med behörighetsreformen 1999 kan behörighetskraven inte längre bindas till tjänstebenämningen. Istället definieras behörigheten numera som rätten att ge undervisning i ett bestämt ämne eller att fungera som rektor.

En lärare ska vara behörig för sin uppgift eller för de ämnen eller studier som han eller hon undervisar i. Behörigheten förutsätter att läraren har avlagt studier i alla de ämnen som han eller hon undervisar i.

 

Hur anställs obehöriga?

Om arbetsgivaren inte har utrett ifall det finns behöriga sökande till en befattning, kan en obehörig anställas som lärare för högst sex månader. Om arbetsgivaren aktivt har sökt och det fortfarande inte finns någon behörig sökande, kan en obehörig anställas för högst ett år. I det senare fallet krävs dock tillräcklig utbildning och den förmåga som arbetet kräver.

En obehörig kan inte anställas för flera sex månaders -snuttar, utan att arbetsgivaren utreder om det finns behöriga sökande att tillgå. Om det rör sig om ett begränsat antal timmar ska arbetsgivaren utreda om någon av de anställda, behöriga lärarna kan ansvara för undervisningen.

Också anställningen av obehörig personal regleras i behörighetsförordningen.

 

Behörighet för rektorer

Av rektorer krävs enligt huvudregeln högre högskolexamen. Detta gäller inom alla skolformer och på alla stadier. Även en person som inte har en högre högskolexamen, men ändå har lärarbehörighet eller studiehandledarbehörighet inom den grundläggande utbildningen, har rektorsbehörighet inom samma skolstadium. Också inom yrkesutbildningen kan en behörig rektorsexamen vara en annan än högre högskolexamen.

Rektorer ska dessutom ha lärarbehörighet på skolstadiet i fråga, tillräcklig erfarenhet av lärarjobbet, examen i undervisningsadministration eller på annat sätt ha fått tillräcklig kännedom i ämnet.

 

Om rektorsbehörighet i enhetsskolor

Inom den grundläggande utbildningen kan klasslärare, ämneslärare, speciallärare eller studiehandledare ha rektorsbehörighet då de uppfyller de krav som beskrivs ovan. Detta innebär att också klasslärare med ”gammal” examen kan ha rektorsbehörighet inom en enhetsskola. Likaså kan en klasslärare ha rektorsbehörighet också i en skola med årskurs 7-9, även om läraren inte har ämneslärarbehörighet. I det här fallet kan lärare undervisa för att fylla sin undervisningsskyldighet i en annan av kommunens skolor för årskurs 1-6.

 

Behörighet inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet

 

Klasslärare

Klasslärare ska ha avlagt pedagogie magisterexamen, minst 60 studiepoäng (35 sv) i ämnen eller ämneshelheter som undervisas inom den grundläggande utbildningen samt pedagogiska studier för lärare. Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.

En klasslärare med högre högskolexamen och ämneslärarbehörighet i ett gemensamt ämne som undervisas inom den grundläggande utbildningen har dubbelbehörighet. Läs mera om dubbelbehörighet längre ner i den här artikeln. 

 

Speciallärare och specialklasslärare (behörighetskraven gäller från och med 1.8.2025)

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare delvis i smågrupper och i samband med annan undervisning som gruppspecifik stödform enligt 20 b § i lagen om grundläggande utbildning eller som elevspecifik stödåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i den lagen är den som:

• avlagt speciallärarexamen eller

• har klasslärarbehörighet och studier för speciallärare (60 sp eller 35 sv) eller

• avlagt högre högskolexamen och studier för speciallärare.

Behörig att ge undervisning som ges av en speciallärare eller specialklasslärare i smågrupper som elevspecifik specialåtgärd enligt 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning är den som:

• har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller

• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller

• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

Behörig att ge undervisning som ges av en specialklasslärare i en specialklass som en i 20 c § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd elevspecifik stödåtgärd är den som:

• har avlagt speciallärarutbildning och studier i olika ämnen och ämneshelheter eller

• har klasslärarbehörighet och avlagt speciallärarstudier eller

• har ämneslärarbehörighet, avlagt studier i olika ämnen och ämneshelheter samt speciallärarstudier.

 

Ämneslärare i högstadiet och i gymnasiet

Av lärare som ger grundläggande ämnesundervisning krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv) i alla ämnen som läraren undervisar. Av ämneslärare inom gymnasiet krävs grund-, ämnes- och fördjupade studier omfattande minst 120 sp (55 sv) i ett av de ämnen som undervisas. I de övriga ämnen som undervisas krävs grund- och ämnesstudier omfattande minst 60 sp (35 sv).

Av ämneslärare krävs dessutom högre högskolexamen och pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv).

 

En religionslärare måste inte höra till kyrkan

Av ämneslärare i religion krävs slutförda ämneslärarstudier i undervisningsämnet. Av lärare som undervisar i andra religioner än den evangelisk-lutherska eller ortodoxa krävs avlagda högskolstudier i religionen i fråga eller att läraren på annat sätt har fått tillräckliga kunskaper om religionen.

 

Studiehandledare

Av elevhandledare inom den grundläggande utbildningen och studiehandledare inom gymnasiet krävs

• pedagogie magisterexamen, omfattande 60 sp (35 sv) studier för studiehandledare eller
• någon annan högre högskolexamen och ovannämnda studier för studiehandledare eller
• studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.

 

Dubbel behörighet

För att du som är klasslärare skall ha dubbel behörighet måste du ha

1. högre högskoleexamen och
2. klasslärarbehörighet samt dessutom
3. ämneslärarbehörighet för den grundläggande utbildningen i en av de ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen. Ämneslärarbehörighet har de som har avlagt minst 60 studiepoängs/35 studieveckors studier i undervisningsämnet inom ramen för ett universitets eller en fakultets utbildningsprogram för ämneslärare. 

Hör du till de klasslärare som under din klasslärarutbildning avlade minst 35 studieveckors specialiseringsstudier i ett av de ämnen som du idag undervisar i? Om du avlade dina klasslärarstudier och då samtidigt specialiseringsstudier i ett av dina undervisningsämnen före 1.1.1999, uppfyller du enligt undervisningsministeriets ståndpunkt de behörighetskrav beträffande undervisningsämnet som ställs på en lektor inom den grundläggande utbildningen.

 

Behörighet för lärare i fritt bildningsarbete

En lärare i fritt bildningsarbete är behörig om hon eller han har en lämplig högskolexamen samt pedagogiska studier för lärare omfattande minst 60 sp (35 sv). En lärare som var behörig inom det fria bildningsväsendet före år 1999, är fortsättningsvis behörig för motsvarande undervisning.

 

Behörighet för lektorer och universitetslektorer

Varje universitet kan själv uppgöra egna behörighetskriterier.

Av lektorer krävs i allmänhet lämplig doktorsexamen, god undervisningsförmåga och, om det är viktigt för arbetsuppgiften, praktisk förtrogenhet med ämnesområdet. Som timlärare vid universitet kan också en person som har avlagt högre högskolexamen och är mycket väl förtrogen med ämnesområdet anses vara behörig. Innan tjänsten lediganslås beslutar universitetet om man kräver praktiskt förtrogenhet med ämnesområdet.

De samma behörighetskraven gäller också universitetslektorer, dock så att doktorsexamen krävs.

 

Behörig med utomlands avlagd examen

Om du vill ha behörighet för lärarjobb i Finland måste Utbildningsstyrelsen först besluta om godkännande av din examen.

Om du i Sverige, Norge, Danmark eller Island har avlagt examen för klasslärare inom grundskolan och ditt studieprogram var minst treårigt, har du klasslärarbehörighet också i Finland.

EU/EES-ländernas medborgare som har rätt att utöva sitt yrke i ett annat medlemsland, har rätt att få sitt examensbetyg godkänt. Om det finns stora skillnader i utbildningens längd eller uppgifternas innehåll, är det möjligt att införa tilläggskrav. Om den utomlands avlagda utbildningen är minst ett år kortare än i Finland, kan arbets- eller yrkeserfarenhet krävas av den sökande. Om utbildningen eller uppgifterna till stora delar avviker från de i Finland, kan den sökande åläggas en anpassningstid om högst tre år eller ett avlagt behörighetsprov.

Om en sökande kommer från ett land utanför EU/EES, påförs han eller hon alltid tilläggskrav. I tilläggskraven uppges de studier som den sökande måste avlägga för att bli behörig. Vid behov kan den sökande och avkrävas tilläggsstudier i undervisningsämnet. De pedagogiska studierna måste alltid kompletteras.

Närmare information om utomlands avlagda examina och behörigheter i Finland hittar du på Utbildningsstyrelsens webbplats.

 

Krav på språkkunskaper

I och med ändringen av språklagen ändrades också lärarnas och rektorernas krav på språkkunskaper 2004. Av lärare och rektorer inom den grundläggande undervisningen och förskoleundervisningen krävs utmärkta muntliga och skriftliga färdigheter i skolans undervisningsspråk. Också av lärare i modersmål och litteratur vid gymnasiet samt av lärare i modersmål vid yrkesskolor rävs utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i undervisningsspråket. Av de övriga lärarna inom gymnasiet och yrkesutbildningen krävs dock endast att läraren behärskar undervisningsspråket. I dessa fall bedömer utbildningsanordnaren om språkkunskaperna är tillräckliga.

Utmärkt muntlig och skriftlig förmåga i svenska och finska uppvisas genom statsförvaltningens språkprov (det så kallade stora språkprovet), allmänna språkprov eller i samband med studierna.

I behörighetsförordningen bestäms att om undervisningens ges på ett annat språk än skolans officiella undervisningsspråk, ska läraren behärska språket som används i undervisningen. I detta fall avgör Utbildningsstyrelsen hur språkkunskaperna påvisas.

Efter att du har avlagt dina lärarstudier är du väl rustad för ditt lärarjobb. Du har en gedigen teoretisk grund och du har också tillbringat tid bland elever och andra lärare. Som nyutbildad lärare kan du känna dig trygg i din lärarroll och i din identitet som pedagog.

 

Bra med en mentor

Som ny lärare i ett stort kollegium kan det vara bra att ha en speciell kontaktperson, en mentor, att vända sig till ibland. Du kan också själv diskutera saken med en kollega eller med skolans rektor.

 

Fråga och nätverka

För många nya lärare är tid en bristvara. Lektionsförberedelser och efterarbete, utvecklingssamtal och möten är ofta mera tidskrävande i början av karriären. Det kan vara bra att minnas att du eventuellt har erfarna kolleger som vill dela med sig av sina råd, metoder eller sitt material. Det kommer säkert ett läge, då det blir din tur att ge en handräckning.

Om det i skolan eller kommunen finns många nya lärare, kanske ni kan skapa ett nätverk för att stöda varandra under de första åren av er karriär. Det här kan dessutom vara ett bra sätt att utbyta erfarenheter, undervisningsmetoder och kanske också att spara litet tid i arbetet.

 

Kom ihåg att andas

Sprudlar du av idéer och pedagogiska initiativ? Då du inleder din lärarbana är det bra att känna till att de första läraråren kan vara arbetsdryga. Eftersom det är naturligt att det tar tid innan du får rutin, är det bra att ge sig själv ett par år för att komma igång och hitta sin plats. Att ofta byta skola under de första åren kan förlänga den här inkörningsperioden. Kom ihåg att också unga lärare måste stanna upp och dra andan.

 

Hjälp och stöd

Ibland kan det uppstå situationer då lärare kan ha svårt att nå överenskommelser med både elever och föräldrar. Om du råkar i en situation som känns svår att lösa på egen hand, kan du alltid vända dig till skolans rektor, skolkurator eller klassens föreståndare. Tillsammans med mera erfarna kolleger går det ofta att få rätsida på en knepig situation. Om du har en problematisk relation till någon kollega, kan du vända dig till rektorn eller företagshälsovården.

 

Läs mer på fsl.fi

FSL:s webbplats innehåller en hel del nyttig information för dig som inleder din lärarkarriär. Surfa gärna runt, speciellt under menyn “Mitt yrke” och “Råd och stöd”. 

Ta dig tiden att framför allt bekanta dig med de lagar och avtal som gäller för en lärare. Du har väl koll på lärarnas kollektivavtal och vad som till exempel sägs om undervisningsskyldigheter?

Lönen brukar också intressera de flesta, att själv känna till hur lärarlönen är uppbyggd och vad som berättigar till extra ersättning och arvoden är smart. 

Att de som jobbar och vistas i skolan ska ha en bra arbetshälsa och en trygg miljö att vistas i garanteras i lagen. Läs på så du vet vilka dina rättigheter och skyldigheter är!

Ditt yrke är lärare, men visste du att du samtidigt är tjänsteman, tjänsteinnehavare eller befattningshavare? 

Känner du till din anställningsform? Har du utnämnts till tjänsteman eller har du undertecknat ett arbetsavtal? Typen av anställningsförhållande avgör vilka lagar och avtal som reglerar flera olika rättigheter och skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

 

Tjänst eller befattning?

Inom staten och i kommunerna används i regel två typer av anställningsförhållanden; tjänster och befattningar. Om du anställs inom staten utnämns du till tjänsteman, medan kommuner och samkommuner använder sig av benämningen tjänsteinnehavare. Både inom stat och inom kommun finns dessutom arbetsavtalsanställda befattningshavare.

 

Tjänsteman eller tjänsteansvar?

Som lärare utövar du offentlig makt då du bedömer eller bestraffar elever. Detta innebär att lärare i allmänhet innehar tjänster, både inom staten och i kommunerna. Vid privatskolor och vid universiteten är lärare befattningshavare som enligt lag arbetar under tjänsteansvar.

 

Tillsvidare eller till juni?

En ordinarie tjänsteinnehavare eller tjänsteman är anställd tillsvidare. Att du är anställd tillsvidare innebär att anställningen är i kraft tills antingen du själv eller din arbetsgivare säger upp den. Din anställning är alltså inte tidsbunden.

En tillförordnad (tf.) tjänsteinnehavare eller tjänsteman, anställs som vikarie eller för viss tid på en vakant tjänst. Anställningen är därmed tidsbunden. Trots att utgångspunkten är att lärare endast undantagsvis ska anställas för viss tid, är det tyvärr inte ovanligt med tidsbundna anställningar bland lärare. Det är dock endast lärare som uppfyller tjänstens behörighetskrav som kan få en tjänsteutnämning som är i kraft tills vidare.

 

Timlärare i huvudsyssla eller i bisyssla?

Som timlärare kan du vara anställd antingen i huvudsyssla eller i bisyssla. Timlärare i huvudsyssla har minst 16 timmar undervisning per vecka, medan timlärare i bisyssla har färre än 16 timmar undervisning per vecka. Både timlärare i huvudsyssla och timlärare i bisyssla kan vara anställd tillsvidare, förutsatt att läraren är behörig för tjänsten. Timlärare i bisyssla anställs dock oftast för ett läsår i taget. Likaså anställs även obehöriga timlärare i huvudsyssla oftast för viss tid.

 

Behörig?

Undervisningen ska enligt huvudregeln ges av behöriga lärare. Om utbildningsanordnaren har försökt få en behörig lärare, men inte lyckats, får en obehörig lärare anställas för högst ett läsår. I allmänhet ska dock obehöriga anställas endast för högst sex månader.

 

Inget arbetsavtal?

Har du funderat på varför du aldrig undertecknade något arbetsavtal? Eftersom de flesta lärare fungerar som tjänstemän eller tjänsteinnehavare, räcker det att du skriftligen eller muntligen accepterar utnämningen. Endast de lärare som är anställda vid privatskolor eller vid universitet undertecknar ett arbetsavtal med sin arbetsgivare.

Mitt yrke