Inför val och i synnerhet i debatter är det oerhört lätt att visa tummen upp för utbildning, men efter valet är det så oerhört lätt att skära i utbildningen då de politiska besluten ska tas. Beslut vars konsekvenser sällan analyseras. Beslut där elevens rätt till kvalitativt god och likvärdig utbildning inte respekteras.
I våra grundskolor och gymnasier går runt 600 000 elever och studerande. Det här är en grupp som har tagit många ekonomiska smällar i form av nedskärningar under de senaste åren. Framtidens Finland måste få en stabil grund att stå på, en grund som vi tillsammans tror på och som bygger på att vi ger våra ungdomar en bra start i livet. Här kan vi inte frånse utbildningens betydelse.
Det är synnerligen viktigt att analysera kommunernas framtida grunduppgifter.
Mer än hälften av kommunernas uppdrag kommer att gälla fostran och utbildning, vilket i sig visar på vikten av att politiker intresserar sig för morgondagens skola. Det viktigt att våra kommande beslutsfattare ute i kommunerna är kunniga och inspirerade att verkligen jobba för skolan och en kvalitativt god utbildning.
Idag satsar kommunerna olika mycket resurser på utbildning. Det innebär att eleverna får olika mycket undervisning och handledning, skolmaterial och tid med sina lärare. Jag är orolig över vilka konsekvenserna blir om vi inte lyckas vända den här trenden och åstadkomma en likvärdig skola där varje elevs rättigheter tillgodoses.
Vi måste bli bättre på att sköta våra skolbyggnader för att åstadkomma en sund arbetsmiljö för framtidens medborgare och alla som jobbar i dagens skola. Att ta hand om arbetsmiljön där elever, lärare och övrig personal vistas en stor del av dagen måste ses som en investering. Arbete och vistelse i en hälsovådlig miljö kostar mångfalt mer än underhåll och sanering av byggnader.
Dagens elever – vår framtid – behöver stöd för lärandet och måendet. Eleverna behöver mera tid med sina lärare och vice versa. Lärare vill hinna se, höra och undervisa varje elev under varje skoldag. Det finns en fungerande struktur, men så länge inte tillräckligt med resurser satsas på eleverna så kommer behovet av kompenserande åtgärder att behövas.
Nu om någonsin måste skolan bli den stora valfrågan. Så bästa lärare, bästa väljare, bästa politiker – nu är det dags att förverkliga det som finns och funnits på den politiska agendan. Gör vår skola till den bästa i världen!
Author: admin
-
Ord för ord: Dags att göra skolan till en valfråga!
-
Skolmusik blir större
Att festivalen lockar så pass många deltagare är ingen slump, säger verksamhetsledare Martin Enroth. Många skolor har i år valt att delta i Skolmusik 2017 bland annat för att fira Finland 100 år.
– Som arrangör är jag även väldigt glad över att vi lyckats nå ut till många som inte tidigare deltagit i Skolmusikfestivaler. Detta evenemang kommer säkerligen att bli ett minne för livet för deltagarna, menar Enroth.
Under Skolmusik 2017 ordnas konserter på olika platser i Vasa och Korsholm, till exempel på Ritz, Doo-Bop Club, Academill, i Rewell Center och i Korsholms vuxeninstitut. I Botniahallen ordnas även två stora konserter. På fredag kväll den 5 maj klockan 19.00 ordnas galakonserten Tusen sjöars land och på lördagen den 6 maj klockan 13.00 kulminerar festivalen i den gemensamma avslutande festkonserten.
Skolmusikfestivalerna har haft stor tillväxt de senaste åren. Antalet deltagande grupper, samt gruppernas storlek, har ökat markant under de senaste festivalerna.
– Att Skolmusik växer och mår bra är givetvis en positiv sak, och nu har vi en intensiv vår att se fram emot med alla festivalförberedelser. Att jobba med så många barn och unga och planera allt i minsta detalj är en stor utmaning, men en rolig sådan, menar Enroth. -
Lönen och miljön viktiga
Det handlar förstås inte om en villkorslös kapitulation. Men lärarnas krav är inte ohemula.
– Lärarna som lämnat skolan säger högt och tydligt vad som krävs för att de ska komma tillbaka: högre lön, mer makt över jobbet och en bättre arbetsmiljö. De politiker som menar allvar med att lösa den akuta lärarkrisen har nu åtgärdslistan klar, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
-
Inga försök med årsarbetstid
Styrelsen för OAJ preciserade sina förhandlingsmål i slutet av januari bl.a. rörande relationen mellan undervisning och andra uppgifter. Samt självfallet även lönesättningen.
Avsikten var att få igång försök med årsarbetstid, som skulle ersätta gängse arbetstid, som bygger på undervisningsskyldighet per vecka samt samplaneringstid, i augusti 2017.
I slutskedet dryftades en modell, som skulle ha berört lärare i en handfull grundskolor av olika slag. Skaran av försöksskolor skulle ha omfattat såväl sammanhållna grundskolor som grundskolor med åk 1-6 jämte åk 7-9 i utvalda tätorter.
– Förhandlingarna strandade eftersom lärarnas planeringstid för den egna undervisningen inte beaktades tillräckligt. Mängden planering går hand i hand med utbildningens kvalitet. Arbetsgivarsidans erbjudande skulle ha försvagat anställningsvillkoren för lärarna och OAJ går inte med på sparavtal, konstaterar OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.
Men OAJ ger inte upp, utan anser att det är dags för en reform.
Det nuvarande löne- och arbetstidssystemet som baseras på antalet undervisningstimmar och undervisningsskyldighet motsvarar inte till alla delar det arbete som idag görs i skolan. Arbetstidssystemet måste också i grundskolan utvecklas till att bättre motsvara lärarnas snabbt förändrade arbetsbild, säger Lindroos.
-
Bonus biter i Borås?
Sverige dras med en vådlig lärarbrist och utbildningsanordnarna tar till ovanliga grepp för att locka behöriga lärare.
Lärarnas tidning omtalar den 6 februari att Borås satsar på rekryteringsbonus. Annica Dahlén, förhandlingschef i kommunen, berättar att anställda i Borås får en bonus om 15 000 kronor om de tipsar om lärare, förskollärare eller fritidspedagog som börjar jobba i kommunen.
I bakgrunden finns att Borås har ett namn om sig att vara en stad med låga lärarlöner och hög arbetsbelastning.
– Därför har vi just tagit fram 28 åtgärder som ska göra det mer attraktivt att vara lärare i Borås och detta var en av de lite mer annorlunda idéerna, säger Dahlén.
-
58 kommuner med en skola
Det finns t.ex. 58 kommuner med endast en skola. En befogad fråga är huruvida alla kommuner verkligen har förutsättningar att erbjuda kvalitativt högtstående tjänster, sade Olli Luukkainen i ett tal i Uleåborg i början av februari.
Han pekade på att de senaste Pisa-resultaten visar att skillnaderna mellan kommunerna ökar, vilket obönhörligt ses i elevernas resultat.
Resultaten visar att lokala avgöranden faktiskt påverkar resultaten i skolorna, sade Luukkainen.
-
Billnäs flaggar gult
Med kampanjen Tillsammans ville man också påminna om att ingen är en nolla. Idén kom från klassläraren Kati Särmö i Seinäjoki. Hennes arbete för att motarbeta och förhindra mobbning i skolan spred sig och blev till en riksomfattande kampanj med republikens president Sauli Niinistö som beskyddare.
Projektet Gul Flagg har Billnäs skola genomfört tillsammans med Pojo kyrkoby skola, Västerby skola och Snappertuna skola.
Yellow Flag är ett koncept som enbart finns på Irland men som förts till Finland av skolans rektor Charlotta Allamo. Konceptet Gul flagg är en ny modell för att jobba med social välfärd och antimobbning på ett naturligt sätt, omtalar svenska.yle. den 31 januari.
20 bidrag belönades utan rangordning.
-
Avgörande veckor?
Tanken är de eventuella försöken kunde komma igång i höst, men det förutsätter att enighet om att starta försök i kommunala grundskolor borde nås i god tid. I sammanhanget har talats om de första veckorna i februari som en deadline för förhandlingarna. På detta sätt kunde försöket planeras och även förankras hos berörda lärare.
OAJ och Kommunarbetsgivarna KT förhandlar om ett rätt begränsat försök, som skulle gälla en handfull skolor i några tätorter.
Finland är det enda landet i Norden som i grundskolan tillämpar en arbetstid, vars bärande element är en undervisningsskyldighet per vecka. Nu diskuteras ett system, som bygger på en årlig arbetstid.
-
Educa slog rekord
Utbildningsmässan Educa, som ordnades i Mässcentret i Helsingfors den 26-27 januari, lockade över 16 500 besökare. Det innebär att Educa ökade besökarantalet jämfört med fjolåret. Branschmässan är uttryckligen riktad till personal inom fostran och utbildning. Inträdet är avgiftsfritt.
Educa ordnas årligen i början av januari. Lärarfacket OAJ står för programmet, medan Finlands mässa ansvarar för den kommersiella försäljningen.
Sammanlagt erbjöds över 150 programinslag på såväl finska, svenska som engelska.
Läraren berättar om programmet i nr 3/17.
-
Direktör är årets påverkare
Det är lärarfacket OAJ, som står bakom utnämningen. I motiveringarna anges att Lempinen har förtjänstfullt arbetat för att yrkesutbildningens synlighet. OAJ och AMKE samarbetar intimt och under Lempinens egid har samarbetet fördjupats.
Nätverket Suomen yhtenäiskouluverkko och nätverkets ordförande, rektor Kimmo Tanttu tilldelades samtidigt ett hedersomnämnande. I motiveringarna talas om långvarigt och initiativtrikt arbete till gagn för den pedagogiska utvecklingen.