Author: admin

FSL förespråkar mångspråkiga lösningar i skolmiljön men understöder inte idén om en tvåspråkig skola där elever från både den svenska och finska skolan undervisas samtidigt i en gemensam undervisningsgrupp. Den modellen skulle nämligen leda till assimilation istället för interaktion och dessutom tvinga fram en omskrivning av skollagen.

I det språkklimat som råder i landet är det viktigt att noggrant överväga förslag som skulle försämra det svenska språkets ställning både juridiskt och i praktiken, påpekar Holmlund.

– Det finns många möjligheter att skapa en stimulerande språkmiljö utan att ge avkall på den rådande lagstiftningen. Inom ramen för den nuvarande skollagen är det fullt möjligt att till vissa delar undervisa på ett annat språk än skolans undervisningsspråk. I läroplansgrunderna finns också ett helt kapitel om undervisning på två språk, där bl.a. språkbad och språkberikad undervisning är två goda exempel på utvecklad språkundervisning. Varför inte utnyttja dessa möjligheter till fullo först?

FSL:s tolkning av en tvåspråkig skola är en samlokaliserad skola där undervisningsspråk och administration är klart avgränsade mellan det finsk- och svenskspråkiga skolväsendet. Som språkminoritet har vi inte råd att driva en agenda där vi frångår en uppdelning i skolor med svenskt eller finskt undervisningsspråk. Samarbete mellan de olika språkgrupperna är naturligtvis välkommet.

FSL uppmanar till en diskussion om hur man kan utveckla en mångspråkig lärmiljö, inom lagens ramar, genom pedagogiska lösningar och ett utvecklat samarbete mellan lärare och olika läroämnen.

Enligt det ursprungliga förslaget skulle staden lägga ner alla skolor med färre än 48 elever.

Nämndens förslag innebär att de svenska skolorna i Rödsö och Vittsar skulle få fortsätta sin verksamhet. På finskspråkigt håll undgår likaså två skolor en nedläggning.

Karleby stad har en ytterst ansträngd ekonomi och avsikten med utredningen av skolnätverket har varit att hitta miljonbesparingar. Såväl skolpersonal som föräldrar har dock kommit med kraftig kritik mot förslaget.

Fullmäktige säger sista ordet. Detta torde ske i mars.

Avsikten är att inspirera skolorna till att fira den språkliga och kulturella mångfalden och utmana alla att fundera på språkets betydelse för identiteten, trygghetskänslan och delaktigheten. Dagen erbjuder ett utmärkt tillfälle att granska hur globaliseringen och den internationella migrationen förändrar vår språkliga miljö och gör den mångfaldigare.

Dagen för hundra språk stöder kulturell mångfald och språkmedvetenhet som en del av utvecklandet av verksamhetskulturen i enlighet med läroplansgrunderna. Samtidigt betonar man multilitteracitetens betydelse som en del av mångsidig kompetens och lyfter fram språkfostran. Målet med språkfostran är att utveckla elevernas flerspråkliga kompetens, som består av modersmålen, andra språk och olika dialektala varianter, på olika nivåer. Språkfostran ökar elevernas språkmedvetenhet och användningen av flera språk parallellt.

Dagen för hundra språk kan firas under festivalen Satakielikuukausi (månaden för hundra språk), som inleds på Internationella modersmålsdagen (21.2) och slutar på Världspoesidagen och Internationella dagen mot rasism (21.3). Dagen kan också firas på Europeiska språkdagen 26.9 eller i samband med firandet av Finlands 100-årsjubileum.

PM Anna-Maria Karf, 34, från Helsingfors har valts till ny förbundsekonom i FSL. Karf tillträder sitt nya jobb i mars. Hon efterträder EM Agneta Roine, som har valts till ekonomichef för Hanaholmens kulturcentrum.

Den ledigförklarade befattningen lockade åtta sökande. Förbundskansliet består av förbundsordföranden jämte sju anställda.

Helsingin Sanomat skrev i början av februari om ett lagutkast där man föreslår att universiteten i framtiden kunde erbjuda nästan hälften av de obligatoriska studierna för en examen vid till exempel en yrkeshögskola.

Hämeri säger att andelen utlagda studier måste ses över. Han anser att omkring hälften låter som för mycket.

– Om man ser på saken ur studentens synvinkel, så hur känns det om hen får höra att hälften av studierna sker någon annanstans? Motsvarar det den utbildning studenten trott sig få?

Hämeri säger att lagutkastet beretts i all tystnad och forcerat på grund av Tampere 3-projektet, som handlar om att slå ihop Tammerfors universitet, tekniska universitet och yrkeshögskola. Lagen är dock tänkt att gälla alla högskolor, vilket Hämeri säger kräver en mer omfattande diskussion.

Överdirektör Tapio Kosunen vid Undervisnings- och kulturministeriet säger till Helsingin Sanomat att den så kallade dualmodellen inte kommer att försvinna i och med omläggningen. Universitet och yrkeshögskolor kommer enligt honom att även framöver ha separata lagar och finansieringar.

Helsingin Sanomat säger att motiveringarna i lagutkastet redan nu slår fast att universiteten även i framtiden ska se till att undervisningen håller tillräckligt hög standard och att studierna är tillräckligt starkt kopplade till examen. (FNB)

SUKOL anser att digitaliseringen av studentproven är ett steg i rätt riktning, eftersom språkproven blir mångsidigare och språkanvändningssituationerna mera autentiska.

Förbundets ordförande Sanna Karppanen anser att språklärarna ändå upplever att de har lämnats ensamma med de förändringar förnyelserna hämtar med sig.

Avsaknaden av modellprov, otympligheten i Abitti-systemet för övningsprov, oklarheterna i bedömnings- och rättningsmetoder och den obetydliga mängden specifik fortbildning för ändamålet utgör smärtpunkter enligt Karppanen.