Author: admin

Enligt uppgifterna i Statistikcentralens register över utbildningsanordnare och läroanstaltsregister var 737 utbildningsanordnare och 3 395 läroanstalter med totalt 1,85 miljoner studerande verksamma i slutet av år 2016.

Grundskolorna hade i slutet av fjolåret sammanlagt 532 700 elever. Det fanns 75 specialskolor på grundskolstadiet och i dessa gick 4 400 elever.

Under fjolåret indrogs 72 skolor. De små skolorna blev färre: 10 skolor med färre än 20 elever försvann.

Överlag har skolorna blivit större. Under tio år har antalet grundskolor, vilkas elevantal understiger 100 elever, minskat med 43 procent. Under samma tid har antalet skolor med över 500 elever ökat med 54 procent.

Oppositionspartierna inlämnade den 3 mars på De grönas initiativ in en interpellation om vilka följder nedskärningarna i yrkesutbildningen får och om jämställdheten i utbildningen.

SDP:s ordförande Antti Rinne säger att det är fråga om en synnerligen allvarlig sak. Han säger att chockerande många ungdomar saknar utbildningsplats.

– Regeringens nedskärningar fördjupar de utslagnas hopplösa situation och därför är det nu ytterst viktigt att lämna in en interpellation, säger han.

Oppositionspartierna SDP, De gröna, Vänsterförbundet, SFP och Kristdemokraterna har hårt kritiserat sparbesluten inom utbildningen under hela regeringsperioden. Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har svarat med att alla partier har varit med om att genomföra nedskärningar inom yrkesutbildningen. De nedskärningar som planerades under den förra regeringsperioden kunde dock inte genomföras på grund av den tilltrasslade situationen i slutet av perioden.

I år skärs 190 miljoner euro bort från yrkesutbildningen. (FNB)

– Studentprovet motiverar för det fanns en stor skillnad i kunskapsnivån hos dem som inte tänkte skriva den korta kursen och dem som förberedde sig för att göra det. Vore det förnuftigt att kräva att alla som går i gymnasiet når en grundnivå i matematik som är på en högre nivå än i åk 9 i grundskolan, frågar Jari Metsämuuronen, specialsakkunig vid NCU.

Kunskaperna i matematik har inte tidigare speglats i samma utsträckning i en longitudinell studie. Studerandena avlade i slutet av sina studier på andra stadiet samma prov, som de hade avlagt i slutskedet av grundskolestudierna. Avsikten var att spegla huruvida det matematiska kunnandet ökar eller minskar.

Resultaten visar att de sämsta resultaten redovisades i gymnasiet av de gymnasiestuderande (ca 13 procent), som avlade endast minimiantalet kurser i matematik och som inte siktade på att delta i studentprovet i sagda ämne.

Inom yrkesutbildningen varierade resultaten beroende på studieinriktningen. Många studerande hade svaga kunskaper i matematik redan när de inledde sina yrkesstudier. Inom vissa områden retarderade matematikkunskaperna, så att de i vissa fall motsvarade kunnandet i åk 6 eller t.o.m. åk 3 i grundskolan.

I utvärderingen deltog över 2 000 studerande vid gymnasier eller yrkesläroanstalter under åren 2005–2015.

Vårens kommunalval är ett riktigt utbildningsval. I och med social- och hälsovårdsreformen, som torde träda i kraft år 2019, kommer kommunernas framtida tjänster att i första hand gälla utbildning, småbarnspedagogik och bildning

Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, påminner om att de kommunala beslutsfattarna långt avgör utbildningens kvalitet och även undervisningens omfattning. Framtiden för den egna kommunens barn och unga är alltså i händerna på de lokala beslutsfattarna.

Redan nu kan skönjas stora skillnader i kommunernas satsningar på fostran och utbildning och Luukkainen befarar att skillnaderna kommer att öka.

– Exempelvis gruppstorlekarna och antalet lärare varierar mellan kommunerna och också läroplanen kan betonas lokalt. Kommunerna ansvar även i huvudsak för anordnandet av gymnasie- och yrkesutbildningen, vilket innebär ansvar för de ungas möjligheter till fortsatta studier, säger Luukkainen.

Kommunernas satsningar på stöd till elever, som är i behov av detta, varierar också storligen.

Olli Luukkainen talade vid en redaktörsträff som OAJ ordnade inför det stundande kommunalvalet. OAJ:s valslogan är Rösta – låt inte Finland fördummas! Också FSL driver en egen kampanj inför kommunalvalet.

Den första enkäten ordnades vintern 2016. Då deltog en dryg femtedel av eleverna i grundskolan. I enlighet med de skolspecifika önskemålen har ministeriet understött ordnandet av tusentals hobbytimmar i anknytning till skoldagen.

Syftet med den andra enkäten och ansökan om understöd som inleds samtidigt är att öka antalet konst- och kulturrelaterade aktiviteter utgående från elevernas önskemål. Med enkäten vill man också utreda varför barnet eller den unga inte hittat en lämplig hobby.

Enkäten som riktades till en halv miljon skolelever för ett år sådan var den största kartläggningen någonsin om elevernas fritidsintressen. Den exceptionellt omfattande enkäten besvarades av 118 160 skolelever från 230 kommuner och 1 107 skolor.

– Varje barn och ung person ska ha möjlighet till åtminstone en hobby som intresserar dem, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Det nya med den andra enkäten är att varje skola får sina egna resultat direkt efter att de svarat. De riksomfattande resultaten publiceras i början av april.

Till utbildningen antas också sökande som redan har avlagt magisterexamen, men som saknar lärarbehörighet. För examensstuderande består studierna av grundstudier 25 studiepoäng och ämnesstudier 35 studiepoäng.
Det finns alltså två antagningsgrupper: en för examensstuderande vid Helsinginfors universitet vid bio- och miljövetenskapliga, humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga, teologiska, beteendevetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten som har ämneslärarinriktningen som alternativ i sin utbildning samt en grupp för sökande som redan har avlagt magisterexamen. Till den första gruppen väljs sammanlagt 15 studerande; 6 inom språkämnen, 6 inom naturvetenskaper och 3 inom humaniora. Fördelningen är densamma i den andra gruppen. Helsingfors universitet kallar utbildningen tvåspråkig, men nästan all undervisning sägs dock meddelas på svenska, med undantag av en kurs. Detta betyder enligt HU att minst 55 av 60 studiepoäng kan avläggas på svenska, enligt universitetets pressmaterial.

Det handlar om ett skolprojekt med kostnadsfri utbildning i att t.ex.känna igen livshotande situationer och att påbörja återupplivning av en livlös patient.

– Johanniterhjälpen står till tjänst med t.ex. en lektion (1–3 timmar) i nöd-första hjälpen riktad till elever, berättar projektledare Johan Nyman, som gärna tar emot samtal från skolorna. Han nås per tfn 040-744 42 58 och per e-post på johan.nyman@johanniter.fi.

Konsttestarna är ett projekt som bjuder tre hela årskullar med åttondeklassare på två konstupplevelser. Ett konstevenemang ordnas i elevernas närmiljö och ett i huvudstadsregionen. Under läsåren 2017-2020 deltar nästan 200 000 elever och lärare. Suomen kulttuurirahasto och Svenska kulturfonden bekostar alla resor och inträden för elever och lärare.
– Inbjudan har gått till alla skolor med årskurs 7-9 i Finland. Nu gäller det för skolorna att anmäla sig till projektet senast den 15 mars, säger Sonja Ollas-Airinen, ombudsman på Svenska kulturfonden.
Både bokning och planering av besök och transporter sköts av projektet Konsttestarna. Av hela projektets budget på cirka 20 miljoner euro går drygt hälften till resekostnader. Transporterna ordnas med tåg, buss eller flyg. Resebyrån CWT Finland har fått i uppdrag att sköta alla bokningar för fjärrtåg och flyg.
För de praktiska arrangemangen kring Konsttestarna ansvarar Förbundet för barnkulturcentren i Finland och deras 19 regionala koordinatorer.
– Vi fungerar som en länk mellan skolorna och konstinstitutionerna. Det allra viktigaste för oss är att alla åttondeklassare får chans att delta i Konsttestarna; oberoende av var eleverna bor eller om de har särskilda specialbehov, säger Anu-Maarit Moilanen, ansvarig koordinator vid Förbundet för barnkulturcentren i Finland.
Mera information finns på www.konsttestarna.fi.

Diskussionen om lärarsituationen i Svenskfinland har länge handlat om nord eller syd men nu har även väst klivit in i bilden. Tre av fyra svenskspråkiga lärarstuderande kan tänka sig att flytta till Sverige för att jobba som lärare. Det visar Jutta Maunulas enkät som på bara några dygn samlade 171 svar från klasslärare, ämneslärare och speciallärare vid Åbo Akademi.

– Jobbutsikterna i Finland är inte särskilt ljusa för till exempel lärare i slöjd eller huslig ekonomi, säger Maunula som studerar för fjärde året.

Trots att många kan tänka sig att jobba i Sverige är det få som tror att de verkligen kommer att slå slag i saken.

Resultaten från enkäten beskriver lärarstuderandenas oro över att jobben inte räcker till. En bidragande orsak är den nyetablerade klasslärarutbildningen i Helsingfors. De lärarstuderande som har tänkt jobba i södra Finland har ökat på studietakten för att bli färdiga så fort som möjligt.

– De vill nå examen snabbt för att ha goda chanser att få jobb i söder, säger Maunula.

Christer Holmlund beklagar att den utökade utbildningsvolymen har lett till turbulens på arbetsmarknaden och att studerandena riktar blickarna mot Sverige.

– Vi måste se till att Svenskfinland är den attraktivaste arbetsmarknaden för våra lärare. För arbetsgivarna gäller det att sköta om att lönerna och arbetsmiljön är i skick.

Österbotten och Nyland lika populära

Resultaten från enkäten visar att intresset för lärarjobb i Österbotten och Nyland är lika stort bland studerandena. 58 procent vill jobba i Österbotten och 57 procent i Nyland (studerandena kunde välja flera alternativ, därför överskrids 100 procent).

– Det gamla påståendet att lärarstuderande i Vasa inte kan tänka sig att flytta söderut utmanas nu.

En längre intervju med Jutta Maunula går att läsa i nr 4 av tidningen Läraren som utkommer torsdagen den 23 februari. I samma tidning kommenterar också Christer Holmlund i sin kolumn oron kring sysselsättningsläget. Läraren kan du läsa på www.fsl.fi/lararen.