{turnjs Läraren-5-2017}
Author: admin
-
Ledaren: Basunerna ljuder åter
Länge har vi i vårt land kastat avundsjuka blickar västerut. I Sverige har utbildningen länge utgjort ett ledande tema i olika valsammanhang. Så är det definitivt inte hos oss, utan tvärtom har skolfrågor fått hålla till i marginalen. Ett undantag utgör dock de regelbundet återkommande angreppen, som riktar sig mot svenskans ställning i finska skolor.
Lärarna har ihärdigt blåst i sina basuner, men Jerikos murar har inte fallit. Ekonomin och hälsovården har i regel utgjort centrala ämnen i valrörelserna i vårt land.
Nu ser det emellertid aningen bättre ut. Budskapet om att utbildning och fostran blir kommunernas viktigaste uppgift sedan vård- och landskapsreformen har sjösatts år 2019 börjar så småningom sjunka in i det allmänna medvetandet.
Utgångsläget är inte det bästa tänkbara. I början av året genomförde Stiftelsen för kommunal utveckling en enkät, som speglade medborgarnas åsikter om kommunala prioriteter inför kommunalvalet.
Åldringsvården, hemkommunens ekonomi och skuldsättning jämte hälsoservicen låg i traditionell ordning i topp, medan grundskolorna låg på en föga smickrande sjätte plats. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna återfinns på en 13:e plats och dagvården på en 16:e plats.
Men det var då det. Sannolikt har bilden ändrats i takt med att partierna har lanserat sina valteman. Redan nu kan sägas att utbildningen noteras högt i de flesta riksdagspartiernas kampanjer. En smärre islossning är alltså på kommande.
Men än finns mycket göra för att få upp de kommunala beslutsfattarnas ögon. Framförallt gäller det att få bukt med den förhärskande synen om att utbildningen framförallt är en nationell fråga, där kommunerna har föga spelrum. Nu, och än mer efter ett par år när den beramade hälso- och landskapsreformen har trätt i kraft, är det kommunerna som bär ansvaret för kvaliteten bl.a. i grundskolan.
När utbildningslagstiftningen kläddes av på 1990-talet talades mycket om att normstyrningen avvecklades till förmån för en målstyrning. Den bärande tanken var att kommunerna tog över makten, medan verksamheten skulle följas upp bl.a. genom utvärdering.
Föga har dock ändrats. Nyligen påvisades att utvärderingen alltjämt trampar i barnskorna i kommunerna. Det här berättar om att budskapet om det ökade svängrummet aldrig har sipprat ner till kommunerna. -
Ord för ord: Språkfrågan överskuggar skolans grunduppdrag
När den här frågan dryftas överskuggar tvåspråkigheten ofta det som skolan verkligen står för, nämligen främjande av bildning, jämlikhet och livslångt lärande. Jag tycker vi missar skolans grunduppdrag om vi låter språkfrågan styra.
FSL:s styrelse har följt med, gjort upp riktlinjer och agerat i debatten om en tvåspråkig skola som en naturlig del av verksamheten. Vår linje i frågan är klar: En tvåspråkig skola är en samlokaliserad skola där undervisningsspråk och administration är klart avgränsade mellan det finsk- och svenskspråkiga skolväsendet. Vi godkänner inte att lagstiftningen frångås, inte ens i försök. Men vilka kunde då vara alternativen?
Varför inte utveckla språkbadsundervisningen och erbjuda språkbad för svenskspråkiga elever också? Att tidigarelägga språkundervisningen och satsa mer resurser på lokala projekt som främjar en språklig stimulans är också ett fullgott alternativ. FSL förespråkar också en utveckling av konceptet med språkdusch och ett intensifierat samarbetet med den finskspråkiga skolan för en djupare språklig samvaro kring traditioner och kultur.
Mycket av det här görs redan nu. Vi borde bli bättre på att lyfta fram hur finskundervisningen förverkligas i olika områden av Svenskfinland och ta vara på alla goda idéer.
Det som helt har undgått debatten är hur en tvåspråkig skola skulle passa elever i behov av stöd för lärandet. Har t.ex. barn med hörselskador eller dysfasi samma förutsättningar för att lära sig två språk? Hur skulle en tvåspråkig skola passa alla nyanlända elever? Blir tvåspråkighet enbart en möjlighet för elever som klarar allmänundervisningen bra?
En tvåspråkig skola är nödvändigtvis inte en skola för alla. Risken är stor att en skola där undervisning ges på svenska och finska blir en exkluderande skola. Det kan också lätt leda till att vi får elitskolor eller -klasser för de mest språkbegåvade.
FSL anser att vår språkminoritet inte har råd att driva en agenda där vi frångår en uppdelning i skolor med svenskt eller finskt undervisningsspråk. Den modellen skulle nämligen leda till assimilation istället för interaktion.
-
SFP rasar mot diskriminering i Esbo
Nyanställda lärare i Esbo anställs vid olika tidpunkter på grund av att de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna inleder sitt arbete vid olika tidpunkter. De finska skolorna inleder höstterminen tidigare och har i stället ett längre höstlov.
”Det är oacceptabelt, att anställda i våra skolor får olika lön för skolåret beroende på vilket språk som skolan använder. Vi hoppas, att Esbo kan åtgärda detta och behålla sitt goda rykte som arbetsgivare”, säger Bo Lönnqvist, ordförande för SFP i Esbo.
SFP i Esbo föreslår att alla nyanställda lärare i Esbo anställs med samma startdatum i början av höstterminen. På det sättet skulle alla lärare ha lika många arbetsdagar och få samma lön för skolåret.
Hufvudstadsbladet har kontaktat bildningsdirektör Aulis Pitkälä i frågan och fick följande svar:
“Tyvärr gick det så här nu och jag beklagar det. Men det handlar inte om så många personer”, säger bildningsdirektören Aulis Pitkälä.
C-E Rusk
-
Spel gagnar hjärnan
Hon deltar i forskningsprojektet Mind the Gap och framför vissa rön i sin doktorsavhandling, som framläggs till allmän granskning den 31 mars vid Helsingfors universitet.
Spel utgör i dag en viktig del av underhållningsindustrin. Alltså finns det också en hel del forskning om hur spel påverkar oss.
Det handlar ofta om krävande hjärngymnastik. Ju mera ungdomar spelar desto bättre klarar de av uppgifter, som ansluter sig till användning av arbetsminnet. Deras reaktionstider blir bättre och de förmår lättare byta sin fokusering från syn till hörsel och tvärtom, resonerar Mona Moisala.
Men hon levererar förstås en brasklapp. För mycket är alltid för mycket.
– Om aktiviteterna övergår till problemspelande har detta inga gynnsamma effekter. Spelandet tar tid från andra aktiviteter som är viktiga för hjärnans utveckling, såsom social interaktion, säger Moisala.
.
-
Märkvärdig manöver i Esbo slår hårt mot svenska lärare
För några år sedan spreds i vissa kommuner en praxis, som innebar att lärare inte anställdes från början av läsåret. Istället för att anställa lärare från början av augusti anställdes de först från planeringsdagen, som i regel infaller i mitten av augusti.
Förfarandet har lett till högljudda protester och i år har bl.a. Helsingfors avstått från detta förfarande. Också Kyrkslätt har återgått till normal praxis, vilket gör att lärare ges möjlighet att förbereda sig inför terminsstarten.
Esbo planerar emellertid att anställa lärare först från planeringsdagen. Om så verkligen sker får detta märkvärdiga följder. Bildningssektorn i Esbo är nämligen uppdelad på språklig grund, så finska och svenska sidan beslutar om sina angelägenheter självständigt. Inför läsåret 2017-18 ämnar finska sidan i Esbo satsa på bl.a. ett långt höstlov, medan höstlovet är kortare på svenska sidan.
Det här innebär att skolstarten sker tidigare på finskt håll, medan sommarlovet i gengäld är längre på svenska sidan. Om planerna i Esbo fullföljs innebär detta att finskspråkiga lärare anställs från 7.8.2017 och svenska från 14.8. Antalet arbetsdagar är lika, men lärare på svenska sidan går miste om en veckas lön.
– Jag är bestört och förvånad! Jag har tidigare fått uppgifter om att Esbo, i likhet med Helsingfors, ämnar avstår från det kritiserade förfarandet om att anställa lärare först från planeringsdagen. Plötsligt har kommunen bytt linje, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL.
Han är särskilt upprörd för att Esbos planer leder till att lärare behandlas ojämlikt utgående från om de jobbar i finska eller svenska skolor.
– Detta är verkligen inte god arbetsgivarpolitik, säger Holmlund som misstänker att linjedragningen är i strid med diskrimineringslagen.
– Likvärdighet är a och o i en god arbetsgivarpolitik, påminner Holmlund.
Holmlund, som själv är Esbobo, säger att liknande linjedragningar minsann inte stärker Esbos aktier, då det gäller rekryteringen av behöriga lärare.
Det räcker inte att högljutt oja och voja sig över bristen på behöriga lärare, utan det krävs också åtgärder som visar att Esbo verkligen är en attraktiv kommun att jobba i. Jag hoppas verkligen att politikerna i Esbo vaknar och tar tag i denna fråga, säger Holmlund.
C-E Rusk
-
UBS söker god mobilpraxis
Mobiltelefoner och andra mobila enheter hör till vardagen i skolan. Mobila enheter främjar inlärningen då de används på rätt sätt, men användningen av dem medför även nya utmaningar för skolorna. Skolans ordningsstadga kan innehålla bestämmelser om användningen av skolans datorer, mobiltelefoner och andra mobila enheter, internet och skolans datanätverk samt om användningen av elevens egna enheter under lektioner eller under annan undervisning som sker enligt läroplanen. Enligt läroplanen för den grundläggande undervisningen kan elevens egen informationstekniska utrustning användas som stöd för inlärningen enligt sådana sätt som avtalas med vårdnadshavarna.
Vid bedömningen av god praxis fästs vikt vid följande faktorer: användbarhet och olika parters erfarenheter, innovativitet, lagenlighet, beaktande av synpunkter från skolans personal, elever och föräldrar i fråga om användbarheten samt om praxisen har en god effekt på skolans verksamhetskultur.
Tävlingstiden pågår 1.3–13.4.2017. Vinnarna offentliggörs på Utbildningsstyrelsens webbplats den 31 maj 2017. De tre mest intressanta förslagen belönas.
-
Vörå satsar på tidig finska
Undervisningen i A1- och A2-språk ska gå att påbörja tidigare via extrapengarna. Ministeriet hoppas också på att fler skolor bjuder på fler alternativ inom den tidiga språkundervisningen. Av 104 projekt som ansökte om understöd beviljades pengar till 96 stycken. Bland dem finns ett projekt för finska i Vörå, som fick 30 000 euro.
– Vi vill satsa på finskan redan i förskolan och lägga mer fokus på det kommunikativa i grundskolan, säger den österbottniska kommunens bildningschef Helena Emaus till Yle Nyheter.
Vasa har tilldelats 100 000 euro och såväl Sibbo som Karleby 95 000 euro. Enheten för svenska bildningstjänster i Esbo kommun får 50 000 euro. I Kimitoöns kommun satsas 23 000 på projektet “Över språkgränserna på ön”. Nykarlebys extrastöd är på 20 000 euro och går till projektet Topelius språkstig. Hangö stad får 8 000 euro under den svenska rubriken “Praktisk engelska inom småbarnspedagogik och förskola”.
– Barn har en förbluffande förmåga att lära sig nya saker. Nästan var fjärde kommun inleder nu försök med att tidigarelägga språkstudierna så att barnen börjar studera språk på första klass eller redan inom den småbarnspedagogiska verksamheten, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen i ett pressmeddelande. (FNB)
-
Ett steg bakåt för årsarbetstid
Hösten 2014 inleddes försök med årsarbetstid i tre specialyrkesläroanstalter med sammanlagt närmare 350 lärare. Lärarfacket OAJ förhandlade med Bildningsarbetsgivarna fram ett avtal på central nivå, till vilket läroanstalterna anslöt sig med egna lokala avtal.
Hästen 2016 meddelade Bildningsarbetsgivarna dock att man inte längre vill göra upp ett centralt avtal. Utbildningsanordnarna skulle ändå ha haft möjlighet att fortsätta med årsarbetstid genom lokala avtal. Nu har dock förhandlingarna strandat.
OAJ är förvånad över att ett tidsenligt och väl fungerande system skrotas på grund av kortsiktiga ekonomiska planer.
– Från och med hösten inleds försök med årsarbetstid i en del kommunala yrkesläroanstalter med siktet inställt på framtiden. Men inom den privata sektorn strävar man bakåt, förundrar sig OAJ:s förhandlingsdirektör Petri Lindroos.
Försöket med årsarbetstiden har fått god respons av såväl lärare som utbildningsanordnare.
-
Språkreserven synas
Målet är att utreda språkreservens situation i Finland, bedöma det internationella samarbetet samt vilka framtida behov som är centrala ur kultur- och bildningsbehovens synvinkel i fråga om språkkunskaper. Pyykkö ska också göra upp rekommendationer för att göra språkreserven mera mångsidig, för åtgärder som krävs för språkkunskapsbehoven inom utbildning och forskning, göra en uppskattning över kostnader för åtgärderna samt eventuella behov av författningsändringar. Rekommendationerna gäller hela utbildningssystemet.
Pyykkö får stöd av en styrgrupp, som leds av kanslichef Anita Lehikoinen. Styrgruppen är samtidigt styrgrupp för spetsprojektet för att tidigarelägga språkinlärningen.
Utredningspersonen ska överlämna utredningen senast vid utgången av 2017.