Author: admin

Det har inte ordnats ett dylikt lopp sedan OS i Helsingfors år 1952.

Det är endast finlandssvenska skolor som deltar i loppet. Deltagarnas ålder varierar från ettor på lågstadiet till gymnasister. I princip är tanken att alla springer 500 meter. Totalsträckan per skola beror alltså på mängden elever som ställer upp.

– Den längsta sträckan som en enda skola springer är 60 kilometer, det vill säga lite på 100 elever, vilket väl är så gott som varje elev i hela skolan, säger projektsekreterare Marie-Therese Olenius.

Projektledare Jan-Erik Eklöf säger också att det lovas ett festligare program än vanligt på årets Stafettkarneval. (FNB–Felix Fortelius)

Lärarfacket har tidigare talat för maximitak för undervisningsgruppernas storlek. Nu byter man spår och föreslår relationstal för lärartätheten.

OAJ föreslår att personaldimensionering för lärare införs som grund när undervisningsgrupper bildas. Relationstalet skulle vara 1:18 i grundskolans nybörjarundervisning och 1:20 från åk 3. Alltså en lärare per 18 elever i åk 1-2 och en lärare per 20 elever i grundskolan i övrigt.
– Det här skulle stöda lärarnas möjlighet att tillämpa moderna undervisningsmetoder så som den nya läroplanen förutsätter. En personaldimensionering skulle också förbättra den individuella handledningen och trygga att eleverna får det stöd som behövs, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
Relationstalen skulle garantera en rättvis lärardimensionering i förhållande till elever och studerande i alla skolor och kommuner.

– Grupperna kunde också bildas smidigare, exempelvis kan tre lärare tillsammans ansvara för 60 elever. Arbetsron skulle förbättras och mobbning bättre motarbetas. Införandet av relationstal skulle också stärka stödet för de elever som behöver specialundervisning, anser Luukkainen.
– Arbetsron i våra skolor är en av de viktigaste kommunalvalsfrågorna. Vi har sammanställt en guide till hjälp för de kommunala beslutsfattarna med konkreta sätt för hur arbetsron och inlärningsglädjen kan tryggas i daghem, skolor och läroanstalter.
För yrkes- och gymnasieutbildningen föreslår OAJ relationstalet 1:20. Minst en speciallärare borde finnas för hundra elever och minst en studiehandledare per tvåhundra elever.För elever med behov av särskilt stöd skulle koefficienten vara 2 och för elever med främmande språk eller med effektiverat stöd 1,5.

Relationstalet för sammansatta klasser och i klasser där särskild arbetssäkerhet bör iakttas föreslås vara 1:16.

Sipilä konstaterade i pamfletten “Regeringen Sipilä och svenskan” att saken kan diskuteras, men valde mer försiktiga ord i ett e-postmeddelande till Helsingin Sanomat.

Enligt tidningens referat av meddelandet är obligatorisk svenska i studentexamen “knappast en central åtgärd” för att stärka tjänstemännens svenska. I stället efterlyser Sipilä andra sätt att inspirera tjänstemännen att förbättra sin svenska.

– För mig är det viktigt att den svenskspråkiga minoritetens rättigheter skyddas och därför är en diskussion nödvändig. Det är uppenbart att tjänstemännens kunskaper i svenska har blivit sämre i ett längre perspektiv. En orsak till detta är att obligatoriet tagits bort i studentexamen, skriver Sipilä enligt HS.

Sedan 2005 är bara modersmålet ett absolut obligatoriskt språk i studentexamen. Den ökade valfriheten för resten av proven har lett till att allt färre finskspråkiga väljer studentexamensprovet i svenska. (FNB)

Sommardahl säger att priset inte bara är ett erkännande av hennes insatser som språkvårdare utan också av det språkvårdsarbete som görs på svenska i Finland.

– Samarbetet med Sverige är A och O. Svenskan i Finland och svenskan i Sverige är inte skilda från varandra utan vi jobbar tillsammans för ett gott språk. Det här priset visar att det vi gör här i Finland inte har betydelse bara för svenskan i Finland utan också för allmänsvenskan.

Svenska Akademiens språkvårdspris delas årligen ut för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård. Prissumman är 80 000 kronor.

Bidragen var väldigt olika, men de tre prisbelönta bidragen stod klart över de övriga.

De tre bidragen som prisbelönades är:

DigabiEvo (Olli Koskinen)

Network based distribution of the Abitti Platform (Jari-Matti Mäkelä)

Introducing Trust into the Digabi Platform (Samuel Laurén)

SEN:s nuvarande provsystem utnyttjar den mångfald av datorer som examinanderna och gymnasierna har. Olli Koskinen föreslår med sitt tävlingsbidrag DigabiEvo att denna mångfald av datorer skulle ersättas med enhetliga datorer ämnade för examensbruk.

I Jari-Matti Mäkeläs tävlingsbidrag Network based distribution of the Abitti Platform skulle operativsystemet laddas ned från nätet i stället för att startas från ett USB-minne.

Samuel Laurén undersöker med sitt tävlingsbidrag Introducing Trust into the Digabi Platform möjligheterna att använda Trusted Platform Module tekniken (TPM) för att förhindra att USB-minnet skrivs på nytt

De värdefulla idéer som tävlingen gett oss är viktiga för den fortsatta utvecklingen av vårt system, konstaterar generalsekreterare Kaisa Vähäyyppä.

Studentexamensnämnden löser in de belönade tävlingsbidragen för 1000 euro var.

De gröna lämnade in en interpellation på grund av tidigare nedskärningar inom yrkesutbildningen och de följder som uppstått. Interpellationen hade undertecknats av alla fem oppositionspartier.

Enligt oppositionspartierna äventyrar regeringen framtiden för yrkesutbildningarna samtidigt som risken för utslagning bland unga ökar. Yrkesutbildningen drabbas av nedskärningar på 190 miljoner euro i år.

Interpellationsomröstning var årets första. (FNB)

Oppositionen har riktat kraftig kritik mot nedskärningarna i utbildningen under hela regeringsperioden. I yrkesutbildningen skär man ner med 190 miljoner euro i år.

Ville Niinistö, ordförande för De gröna, säger att regeringens nedskärningar har drabbat yrkesutbildningen verkligt hårt denna vår.

– Situationen är fruktansvärd, säger han.

I år skärs 190 miljoner euro bort från yrkesutbildningen.

– Oerhört kortsiktigt. Det är som att försöka stoppa en vårflod med sina händer, säger Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström.

Stockholms har tidigare haft en policy om att rektorerna inte bör lönekonkurrera med varandra när de anställer lärare som redan är anställda i staden. Om rektorerna ändå har velat höja lönen har de varit ålagda att först samråda med lönestrateger på utbildningsförvaltningen.

Men det har varit si och så med efterlevnaden till den policyn. Konkurrens om behöriga lärare har lett till att systemet har läckt.

– Detta har lett till en väldig irritation bland de rektorer som har följt reglerna. Rektorerna tycker att de blir sittande med Svarte Petter när andra rektorer köper över lärare till sin skola, säger personalchef Astrid Gadman på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Nu skärper Stockholms stad sina rutiner. Rektorerna stoppas från att bjuda över varandra. I det nya lönestrategiska dokument som ledningen för utbildningsförvaltningen har beslutat om står det att lönen inte får användas som konkurrensmedel inom utbildningsförvaltningen.

Orsaken är uttryckligen att många medlemmar inte har behov av kalendern, utan utnyttjar elektroniska hjälpmedel. Också ekologiska aspekter har beaktats i beslutet. Tryckningen och distributionen av kalendern belastar miljön orimligt, speciellt om kalendern i många fall upplevs som onödig.

Medlemmarna kan framgent beställa kalendern digitalt.

– Rätt tänkt, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL. Han säger att också inom FSL tas frågan till diskussion. Någon ändring är dock inte aktuell i år. Diskussionerna, som förs i styrelsen och fullmäktige, äger rum i år och eventuella ändringar träder i kraft från nästa år.

FSL producerar en svenskspråkig lärarkalender, som har postats automatiskt  till medlemmarna. Den tryckta kalendern har redan i ett par års tid kunnat avbeställas, men nu dryftas alltså en lösning som innebär att kalendern uttryckligen måste beställas.

– Man tar fram datorn, använder den och ställer undan den. De används främst som skrivmaskiner. Lärare sätter ihop spel med lek, när jag sätter ihop spel med simulering, säger Selander men påpekar att det naturligtvis också finns undantag.

Selander håller på att skriva en rapport om digitala lärmiljöer i de finlandssvenska skolorna för Svenska kulturfonden. För rapporten har han intervjuat 20 aktörer inom finlandssvensk utbildning.

Selander medverkar i en läromedelskonferens, som ordnas i Kulturfondens regi i Helsingfors den 9-10 mars. En rapport från konferensen ingår i Läraren nr 6/17, som utkommer den 23 mars.