Author: admin

  • Språklärare slår larm om ojämlikt utbud

    Förordningen om timfördelningen från år 2012 ändrade det årskursvisa timantalet i det första främmande språket, d.v.s. A1-språket. I grunden är det fråga om att man förr studerade ett A1-språk två timmar i veckan i årskurserna 3–6, men nu finns det tre veckotimmar för ett år. Samtidigt minskade timantalet från åtta till sju i årskurserna 7–9. Under övergångsperioden är utbildningsarrangörerna skyldiga att ordna undervisningen så att alla elever får den mängd undervisning, som timfördelningen och läroplanen förutsätter, till slutet av den grundläggande utbildningen. Det vill säga, om den nya timmen, som flyttats till de lägre klasserna, har satts t.ex. till den tredje klassen, måste utbildningsarrangören se till att också eleven i sjätte klass får undervisning en extra timme.

    Vi har fått budskap från flera, också stora, kommuner, att utbildningsanordnarna trots lärarnas aktiva förfrågningar inte har vidtagit åtgärder för att garantera minimiantalet undervisningstimmar. Det är mycket oroväckande att eleverna i alla kommuner inte får den undervisning, som de enligt lagen ska ha, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.

    SUKOL kräver att utbildningsarrangörerna garanterar att de elever,som fått mindre undervisning, uppnår den uppställda målsättningen i läroplanerna under grundutbildningen

  • Näringslivet talar för terminsavgifter i högskolorna

    De nedskärningar som har gjorts rörande forskningen och utbildningen under de senaste åren är skadliga på längre sikt, säger verkställande direktör Vesa Vihriälä och forskningsdirektör Niku Mättänen i promemorian.

    Vad göra? Etla nämner som en tänkbar åtgärd att högskolorna ges rätt att uppbära en ”skälig” terminsavgift av finländska studerande och studerande från EES-området.

    Etla-duon hävdar att införandet av terminsavgifter sammanslaget med ett välplanerat studielånssystem inte utgör hinder för social rörlighet och att barn även från mindre bemedlade familjer kan studera på högskolenivå. Däremot kan terminsavgifterna effektivera studierna och högskolornas verksamhet.

  • Försök med frivillig svenska inte aktuellt i höst

    Försöket med frivillig undervisning i svenska i grundskolan skjuts troligen upp. Projektet hinner enligt Lännen Media inte starta i augusti då grundskolorna inleder sina läsår.

    På Undervisnings- och kulturministeriet säger man att frågan ska behandlas av en ministerarbetsgrupp först i april-maj.

    Det regionala försöket med frivillig svenska hör till regeringens spetsprojekt. Tanken var att det skulle köra igång i höst, men nu ser det ut som om starten skjuts upp till hösten 2018.

    Kommunerna och skolorna behöver informationen om försöket i god tid till exempel för att kunna anställa personal. Försöket kräver också en ändring av lagen om grundläggande undervisning.

    Sannfinländarnas riksdagsgrupp har inte godkänt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonens (Saml) linje om att försöket som ska ersätta den obligatoriska undervisningen i svenska kan genomföras bara i ett par kommuner. (FNB)

  • Håll tassarna borta från SEN!

    Låt Studentexamensnämnden (SEN) förbli en självständig myndighet liksom även Nationella centret för utbildningsvärdering (NCU)!

    Så resonerar lärarfacket OAJ i sitt yttrande rörande planerna på att slå samman SEN och NCU med Utbildningsstyrelsen. Det är undervisnings- och kulturministeriet som umgås med liknande planer i syfte att nå kostnadsinbesparingar.

    OAJ finner det centralt att både SEN och NCU kan fortsätta som oavhängiga och självständiga myndigheter. Också SEN kämpar med näbbar och klor mot planerna.

    Det vore olämpligt att en myndighet som fattar beslut om normen kommer att fungera i samma ämbetsverksstruktur som myndigheten som bedömer normen, resonerar SEN.

    Här pekas på studentexamen syftar till att klarlägga huruvida examinanderna har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter, som anges i gymnasiets läroplansgrunder. Dessa grunder är i sin tur fastställda av UBS.

  • Klockars till Övis

    Bernt Klockars har en mångårig erfarenhet av undervisning, skolledarskap, personal- och ekonomiadministration samt undervisningsförvaltning. Klockars är för närvarande anställd som rektor vid Korsholms gymnasium.

    Till ledande rektors uppgifter hör enligt instruktionen för Vasa övningsskola, bland annat att göra upp verksamhets- och ekonomiplaner; ansvara för skolans ekonomi, förvaltning och resultat och leda, övervaka och utvärdera fostran och undervisning i skolan. Dessutom leder och utvärderar ledande rektorn skolans verksamhet inom lärarutbildningen och ansvarar för skolans utvecklingsarbete och forskningsverksamhet i samråd med fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
    Sex personer sökte anställningen. Nuvarande ledande rektor för Vasa övningsskola, Gun Jakobsson, går i pension till hösten.

  • Lokala intressen har inget spelrum i högskolepolitiken

    Han öppnade OAJ:s traditionella högskoledag, som riktar sig till anställda vid universitet, högskolor och yrkeshögskolor, den 24 mars.

    Han fastslog att utvecklandet av vårt högskolesystem bör ske utgående från nationella och internationella premisser. Lokala intressen har inget rum i denna process

    Undervisnings- och kulturminister inledde i mitten av mars ett visionsarbete, som syftar till att fånga in åsikter för den framtida utvecklingen.. Luukkainen applåderar initiativet, eftersom OAJ anser att högskolepolitiken har under de senaste åren präglats av visionslöshet och svag nationell styrning.

    Luukkainen förespråkar måttfullhet, när det gäller en så pass viktig nationell angelägenhet.

    – Frågan om att slå samman universiteten och yrkeshögskolor omfattar många svåra detaljer. En grundbult som bör bevaras är examinas olikhet, säger Luukkainen som också är bekymrad för att arbetstagarnas pensionsarrangemang är öppna.

    Luukkainens ståndpunkt är entydig:

    – Finland har inte råd med något annat än en nationell och internationell högskolepolitik. I annat fall slösar vi med resurser och naggar den nationella konkurrenskraften i kanten, säger Luukkainen.

  • Fullspikat på Tredje klass

    – Jag är mycket nöjd. Uppenbarligen fyller kursen sin funktion, medan programmet också verkar locka, säger kursansvarige ombudsmannen Jens Mattfolk vid FSL.

    Det handlar om ett helt nytt kurskoncept, som nu sjösätts i form av Tredje klass. Kursen riktar sig till lärare, som jobbat 20 år eller mera.

    Senare ordnas Första klass hösten 2017, medan Andra klass ordnas våren 2018. Första klass riktar sig till nya lärare, medan Andra klass har ett innehåll som riktar sig till lärare som har jobbat 5-20 år.

  • Ledaren: Blandade känslor

    På programmet på den fackliga kursen stod inlägg av Robban Nilsson, ombudsman vid Lärarförbundet i Sverige, och Pekka Pankkonen, förhandlingschef vid lärarfacket OAJ. Bägge tangerade själva kärnan i läraruppdraget. Hur mycket annat kan rimligen rymmas in i arbetsmängden förutom undervisningen?
    Det blir inget arbetstidsförsök i grundskolan i höst i vårt land. I Sverige har lärarna 20 års erfarenhet av årsarbetstid jämte fri lönesättning. I denna fråga skiljer sig de två länderna åt.
    Lärarnas arbetstider diskuterade livligt inom FSL och OAJ i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Två arbetsgrupper inom FSL jobbade med frågan utgående från bl.a. ett rättviseperspektiv. Tongångarna var på den tiden optimistiska. Det fanns pengar i omlopp i samhället och resonemanget från lärarfackets sida var att det rimligen finns fräscha pengar, som kan användas som smörjmedel i samband med en övergång från ett usk-drivet system till årsarbetstid.
    Grundbulten i resonemangen var entydig: ett system som bygger på undervisningsskyldighet per vecka speglar under inga omständigheter vidden i lärarjobbet. Redan då fastslogs att arbetstids- och lönesystemet inte låg i linje med det som hade hänt rörande lärarnas uppgifter. En reform skulle synliggöra alla tänkbara uppgifter, som ingår i lärarjobbet. Men förnyelsen rann ut i sanden.
    Nu skriver vi år 2017 och föga har ändrats. Eller i själva verket har utvecklingen gått i fel riktning, så att lärarnas uppgifter har blivit fler än tidigare. Uppgifterna om olika lärargruppers och skolledares uppfattning om den egna arbetsmängden, som speglas i Kunta10-undersökningen, är talande. Ur undersökningen framgår bl.a. att över hälften av klasslärarna anger att arbetsmängden överskrider toleransgränsen.
    Inne i denna tidning finns en intervju med Pia Pujol, som får fungera som ett språkrör för klasslärare överlag. Varje individ är förstås olika, men sannolikt är de faktorer som hon nämner rätt centrala bovar i sammanhanget då man ser till arbetsbelastningen.
    Kunde en reform leda till en mindre arbetsbelastning? Tja, svårt att säga. Då man för flera decennier sedan laborerade med en arbetstidsreform och dess följer var resonemangen teoretiska till många delar. Nu finns det evidensbaserade uppgifter till handa, eftersom lärare i våra nordiska grannländer har arbetstider uträknade på årsnivå.
    Erfarenheterna är inte till alla delar upplyftande. Eller sagt på annat sätt: Vestigia terrent (spåren förskräcker)!

  • Ord för ord: Rektorn – spindeln i ett komplext nät

    De preliminära resultaten av en undersökning gjord av OAJ och Finlands rektorer (SURE-FIRE), där även FSL-anslutna rektorer deltagit, vittnar om en krass ökning av arbetsbelastningen. Det finns sannerligen orsak att se närmare på de här siffrorna när de publicerats i sin helhet.
    Uppgift efter uppgift öses över rektorn. Undersökningar och uppföljningar haglar in i e-postlådan och tidtabellen är tight. Lärarnas samplanering läggs på årsbasis, rektorn ska planera och följa upp. Hen förväntas se till enhetens bästa och samtidigt planera och följa upp den enskilda lärarens vardag.
    Rektorn är spindeln i ett komplext nät. Fastigheten hyrs vanligen av en instans, maten köps av en annan och städtjänsterna av en tredje. Det otroliga är att rektorn förväntas lägga hela detta pussel, utan att själv egentligen kunna plocka med bitarna.
    Det är uppenbart att varje kommun nu behöver se över ledarskapet i skolorna. Ett delat ledarskap som domineras av flexibilitet tjänar bäst de behov som dagens skola har. Det är väl helt klart att rektorn ska leda men frågan är om hen måste göra allt själv?
    Kvalitativt gott ledarskap är grunden för en bra skola. Det är grunden för en välmående organisation där varje lärare ges utrymme att växa och får det stöd som behövs för att klara av skolvardagen. Lärare som levererar ser barnets och ungdomens behov och har energi till handledning för livslångt lärande. Rätt dimensionerat ledarskap skapar större möjligheter att se resursbehov och tillgodose verkliga behov.
    Nu är all orsak att kommunerna se och reagera på rektorernas förändrade arbetsbild och så fort som möjligt anpassa ledarskapet till vår förnyade skola.

  • Läraren 6 2017

    {turnjs Läraren-6-2017}