Author: admin

” Lärarnas orubbliga arbetsmoral gjorde intryck på mig. Man tog hand om eleverna med hjälp av ett strikt och kärleksfullt grepp. Lärarna berättade att många elever önskar att skolan skulle pågå ända till kvällen och att det inte skulle finnas något sommarlov. Hemmet är skrämmande och ångestfyllt. Tryggheten skapas av skolan och lärarna”, skriver Uusikylä och anmärker att barns smärta berör honom alltid. I detta fall alltså till den grad att han grät.
Rubriken på hans inlägg lyder ”Förmedla mina hälsningar till Juha Sipilä”. Lika gärna kunde rubriken ha lytt ”Hälsningar från verkligheten”.
Skolfrågor är Uusikyläs specialitet, men han är överlag kritisk mot regeringens nyliberala politik. Han anser att statsminister Sipilä & co har glömt bort människorna och deras nöd. Regeringen är inne i en ideologisk dimma där den snöda mammon anger kursen.
Det här berör förstås i hög grad barn och unga, som ju regeringen minsann borde bära omsorg om.
Sipiläs regering har vid det här laget ca två år på nacken. Dessa två år har präglats av dramatiska nedskärningar inte minst inom utbildningssektorn. Länge nog – i själva verket långt innan den sittande regeringen tillträdde – har varningsklockorna skrällt: Jämlikheten är hotad.
Sipilä är de snabba vändningarnas man, vilket inte minst hans diffusa utspel om studentsvenskan vittnade om nyligen. Hans piruetter rörande studentsvenskan lyckades överrumpla t.o.m. hans regeringskollegor.
Kort därefter överraskade statsministern åter. I en tv-intervju yttrade han nämligen att han känner oro för situationen i grundskolan. Han hade nämligen sent omsider fått veta att föräldrarnas sociala bakgrund avspeglades för första gången i de nationella resultaten i den senaste Pisa-undersökningen.
Det här är för all del inte sant. I otaliga undersökningar har samma fenomen identifierats, vilket uppenbarligen har undgått statsministern, som också hade fått veta att pojkarnas resultat släpar efter.
Alltså meddelade Sipilä att åtgärder för att få bukt med problemen dryftas i regeringens s.k. halvtidsgranskning. Regeringen sätter sig efter kommunalvalet ner och synar regeringsprogrammet med argusögon. Samtidigt dryftas eventuella korrigeringar i kursen.
Också i denna fråga kom hans utspel som en överraskning för de övriga partierna i regeringen.
Ingen vet därmed om utspelet glöms bort i tysthet eller om regeringen i traditionell ordning plåstrar om såren med hjälp av projektpengar. Bestående och grundläggande åtgärder för att få ordning på problemen inom utbildningssektorn är knappast aktuella under denna regerings egid.
Det är lätt att förstå Kari Uusikyläs reaktion.

Här kommer en kort genomgång för den som inte känner till fallet: När Esbo stad i år anställer nya lärare till svenska skolor inleds anställningsförhållandet sju dagar senare än på finska sidan. Det innebär att varje nyanställd lärare som anställts av Svenska bildningstjänster i Esbo går miste om en veckas lön. Orsaken är att tjänstemännen gjort en konstgjord koppling mellan lärarnas planeringsdag inför skolstarten och datumet då anställningen inleds. På svenskt håll är planeringsdagen helt enkelt en vecka senare då den finska sidan valt ett längre höstlov.

Jag och många andra frågar naturligtvis hur detta är möjligt? Det känns som en självklarhet att lärare ska behandlas jämlikt oberoende av om de arbetar i finska eller svenska skolor.

Kanske man bara vill spara pengar? Inbesparingen för varje nyanställd ligger under 1 000 euro för en veckas lön samtidigt som Svenska bildningstjänsten gjort ett överskott på 1,5 miljoner inom personalutgifterna förra året. Det är alltså en liten summa för staden men en stor summa för läraren.

Kanske man bara inte tänkt efter? Tjänstemännen som fattat beslutet har kanske inte haft all information eller förstått vad beslutet får för konsekvenser i praktiken. I så fall borde det vara lätt att medge sitt misstag och korrigera det. Att bara beklaga hjälper inte, i synnerhet då möjligheten att rätta till missförhållandet endast ligger i ett nytt beslut.

Fallet i Esbo blottlägger en annan och mycket större principiell fråga som har att göra med kommunernas beslutsfattande. I många kommuner har man överfört beslutsfattandet från politiker till tjänstemän i allt högre grad. Detta har lett till att Esbopolitikerna nu står maktlösa inför det fattade beslutet och inte har några direkta påverkningsmöjligheter.

Inom en snar framtid kommer utbildningen att utgöra cirka 50 procent av kommunernas budget. Därför är det av största vikt att vi väljer kommunalpolitiker som är intresserade av och insatta i utbildningsfrågor. Men det räcker inte. Man måste också se över förvaltningsstadgarna i kommunen för att ge politikerna en möjlighet att påverka utbildningen i praktiken.

Nu, då den riktiga valdagen snart är här riktar jag ett stort tack till alla som varit involverade i valarbetet, speciellt dem som arrangerat lärarskuggningarna. De har gett politikerna en bättre bild av dagens skola.

Att rösta är ett privilegium! Nyttja den rätten. Det finns gott om skolvänliga kandidater i kommunerna. Min rekommendation är att välja en kandidat som vill jobba för en bättre skola!