Author: admin

– Huvudet blir inte fullt av att lära sig en viss mängd språk. Tvärtom stöder det inlärningen av nya språk, om man fått bra undervisning i det andra inhemska.” konstaterar Bicca Olin, som nyligen valdes till ordförande för FFF.

– Ingen vinner på segregation, medan tvåspråkighet är en rikedom, säger Olin.

FSS vill se en förnyad och förbättrad språkundervisning, framför allt inom det andra inhemska. Undervisningen ska fokusera på muntlig kommunikation och att kunna göra sig förstådd, samt att våga prata språket. Språkundervisning får gärna införas i undervisningen tidigare, och komma med i form av lek och spel, samt genom samarbete över språkgränserna skolor emellan.

Målet med språkundervisningen ska vara ett ökat intresse för det andra inhemska, samt förmågan att förstå andra. Däremot ska det andra inhemska vara frivilligt i studentexamen, så att språkkunskaperna inte avgör valet av studier på andra stadiet.

Kjell Herberts vid Institutet för samhällsforskning kunde berätta om en medlemskår, som till många delar är rätt nöjd med sitt förbund. Herberts är inte ny i sammanhanget, utan han var spindeln i nätet också åren 2007 och 2011 då liknande enkäter genomfördes.

Dock speglades nu för första gången hela medlemskårens åsikter. Resultaten år 2007 och 2011 baserade sig på sampel, som innebar att 50 resp. 25 procent av medlemmarna kunde delta. Årets enkät genomfördes helt och hållet digitalt. Responsen var skäligen god, så att sammanlagt inflöt 1 677 svar. Det motsvarar ca 42 procent av medlemskåren.

Resultaten från de tre enkäterna är inte till alla delar jämförbara, eftersom frågor har tillkommit och försvunnit i takt med att verksamhetsomgivningen har ändrats.

Det finns orsak att vara försiktig om man jämför de tre enkäterna med varandra, sade Herberts.

I årets upplaga hade t.ex. lyfts in frågor rörande hur pass nöjda medlemmarna är med sitt yrkesval. Det visar sig att nio procent har ångrat sitt yrkesval, medan hela 91 procent uttalar ett nej på denna fråga.

80 procent är beredda att rekommendera läraryrket åt andra, medan 20 procent inte vill rekommendera yrket. Var och en kan begrunda varför bilden ser ut så här.

De som inte vill rekommendera yrket tänker måhända på arbetsbördan, som obestridligen har ökat. Andra undersökningar har tidigare berättat om att lärarnas arbetsmängd har ökat och enkäten berättar att så verkligen är fallet.

57 procent av lärarna och rektorerna anger att arbetsmängden har ökat mycket under de senaste åren, medan 28 procent anger att den har ökat litet. Om man slår samman dessa två kategorier upplever alltså hela 85 procent att arbetsmängden har ökat.

Mera om undersökningen och fullmäktiges sammanträde i Läraren nr 9/17 som utkommer den 4 maj.

Målet är att yrkesutbildningen snabbare än för närvarande ska kunna svara på förändringar i arbetslivet och framtidens kompetensbehov. Individuella studievägar skapas för såväl unga som vuxna som redan är i arbetslivet. Lärandet på arbetsplatser ökas och en ny utbildningsavtalsmodell införs. Med en ny finansieringsmodell sporrar man till att minska avbrotten i studierna och till bättre genomslag för utbildningen.

De nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning upphävs. Enligt förslaget samlas bestämmelserna om yrkesutbildningen till en sammanhängande helhet i en enda lag.

Reformen av yrkesutbildningen är den största utbildningsreformen på två decennier. Reformen har gjorts i ett svårt ekonomiskt läge, men den är väntad och nödvändig och stärker yrkeskompetensen i Finland, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (saml).

För alla studerande görs en personlig utvecklingsplan för kunnandet som utreder och erkänner kunnande som den studerande förvärvat tidigare. Vidare planeras vilket kunnande den studerande behöver samt hur kunnandet förvärvas i olika inlärningsmiljöer. Samtidigt planerar man de stödåtgärder som behövs. Planen utarbetas av studeranden tillsammans med läraren eller studiehandledaren.

Antalet examina minskar från nuvarande 360 till 150 examina. Enligt förslaget får den studerande större valfrihet att specialisera sig inom examen. Behörigheten för fortsatta studier i högskolor bevaras även framöver.

De individuella studievägarna innebär att handledningen och stödet till de studerande är viktigare än tidigare. Lärarna är pedagogiska sakkunniga som tillsammans och i samarbete med arbetslivet skapar motiverande vägar för de studerande. Läraren är allt oftare aktiv på arbetsplatserna och handleder de studerande i andra inlärningsmiljöer än i läroanstalter.

Lagpaketet säkerställer studerandenas rätt till undervisning, utvärdering och studiehandledning, som förmedlas av lärare. Detta bidrar till att trygga studerandenas likvärdighet också med tanke på fortsatta studier, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ.

Tidigare har bl.a. Bildningsarbetsgivarna talat för att minska lärarnas roll t.ex. i fråga om utvärderingen av studerandenas kunskaper. I arbetsgivarlägret har man talat för huvudmännens maximala beslutsrätt rörande lärarnas arbete. Lagförslaget innehåller nu klara formuleringar om studerandens rätt till lärarledd undervisning och utvärdering.

C-E Rusk

Speciellt vill SUKOL betona att testandet av muntlig språkfärdighet inte får ske enbart digitalt via en dator. ”Utvärderingen av färdigheter i kultur och växelverkan kräver ett äkta möte, eftersom endast en liten del av kommunikationen är ord. Dessutom är de språkkunniga finländska ungdomarnas kunskaper på så hög nivå och de kan uttrycka sig så mångsidigt att en automatisk bedömning är mycket problemfylld”, konstaterar SUKOLs ordförande Sanna Karppanen.

Att utnyttja teknologi i utveckling i testandet är befogat, men inte på bekostnad av färdigheter i växelverkan och social förmåga.

SUKOL påminner också om att man bör få extra poäng för språkstudier då man söker vidare, så som undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp föreslagit. Att ha studerat många främmande språk är också ett tecken på uthållighet och mångsidiga studiefärdigheter, som behövs i högskolestudier.

HoS anger att frågan äger stor dignitet.

I många kommuner handlar det om att bli aktivare redan i det skedet när upphandlingen för ett nytt bygge görs. Hurdana kriterier ställer man redan i början av byggprocessen? Från kommunernas sida så måste man våga välja alternativ baserade på kvalitet, inte på det billigaste priset. I sorgligt många kommuner finns exempel på redan från början dåligt byggda skolhus som bristfälligt underhållna blivit mögelskolor. På många håll måste man nu fatta svåra beslut om att riva en gammal byggnad istället för att försöka lappa den här och där.

HoS fastslår att det bör finnas en person som långsiktigt ansvarar för skolbyggnaden och har ett helhetsansvar.

Har skolor t.ex. en gårdskarl som ser till att byggnaden blir omskött och som slår larm genast då reparationer behövs?, frågar styrelsen för Hem och skola.

Du har väl inte missat att följa oss på sociala medier? Där delar vi dagligen förbundets senaste uttalanden, aktuella nyheter och intressanta kommentarer (och kanske en och annan bild från våra tillställningar också…!). 

Klicka dig vidare till våra konton på Facebook, Instagram och Twitter. 

Skolkommissionen föreslår att det ska införas en bestämmelse om att huvudmän ska verka för allsidig social sammansättning, att aktivt skolval ska införas och att kötid inte längre ska få användas som urvalsregel för fristående skolor, istället ska lottning tillåtas.

Förslaget om att lotta ut skolplatser har föranlett en het diskussion. Men Kommissionens rapport, som omfattar över 450 sidor, innehåller också mycket annat.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund omfattar kommissionens förslag till stora delar. Lärarförbunden vill inte se och höra politiskt käbbel, utan anser att tiden är mogen för blockövergripande samarbete som gagnar skolan i sin helhet. Lärarfacken finner mycket gott i förslagen, som syftar till att stärka bl.a. lärarnas kompetensutveckling.

Byråkratiseringen av lärarna har upplevts som ett stort problem. Kommissionen anser att ”förutsättningarna för lärare och rektorer att ägna sig åt sina kärnuppgifter, undervisning och skolledning, ska förbättras genom förenkling och minskning av administrativa uppgifter, bl.a. genom digitaliseringens möjligheter. Såväl staten som huvudmännen ska visa återhållsamhet med att ålägga lärare och rektorer dokumentations- och redovisningskrav”.

Mera om rapporten i Läraren nr 9/17, som utkommer den 4 maj.