FSL Import

Author: admin

  • Skolan viktig arena för arbetet mot utanförskap

     

    – Världen är mer föränderlig och dynamisk än på länge, och det är viktigt att vi ger de barn som kommer hit den bästa möjliga starten, säger Norges kunskapsminister Torbjørn Røe Isaksen.

    Norge handhar ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2017, och kunskapsministern var värd för ministermötet i Oslo den 4 maj.

    –I en tid när utanförskap och extremism hotar är det viktigare än någonsin att främja demokrati, jämlikhet och jämställdhet, säger Røe Isaksen,

    Internationella organisationer och forskningsinstitutioner (bl.a. Unesco, EU, Europarådet och OECD) arbetar i dag för att stärka kunskapsunderlaget för utbildningens roll i att motverka radikalisering, våldsbejakande extremism och polarisering i samhället. Ett antal länder, inom och utanför Norden, är angelägna om att stärka utbildningens roll i att främja demokrati och delaktighet, elevernas förmåga till reflektion och kritiskt tänkande samt skolans bildningsuppdrag.

    – Händelsen i Stockholm i april gjorde ett djupt intryck. Även på Åland är vi angelägna om att förhindra terror genom inkludering. Bland det viktigaste för oss är att satsa på språkundervisning. Åland har under 30 000 invånare, men de kommer från över 100 länder och talar 60 olika språk. Vi prioriterar både modersmålsundervisning och svenskundervisning, säger Ålands undervisnings- och kulturminister Tony Asumaa.

  • Silja Borgarsdóttir Sandelin ordförande för UT

     Silja Borgarsdóttir Sandelin har valts till ny ordförande för Unga Teatern.

    – För Finlands kulturidentitet är det viktigt att det även för barn och unga finns professionell teater på landets båda nationalspråk. Unga Teaterns verksamhet i skolor och daghem, men även på fasta scener i Finland, är enastående, mångsidig och det finns en uttalad vilja att gå i bräschen för även nya former av barnteater, säger Unga Teaterns nyvalda ordförande Silja Borgarsdóttir Sandelin.

    – Jag är född och uppvuxen i en familj där teater och kultur varit en naturlig del av vardagen. Jag är därför väldigt ärad att få vara delaktig i Unga Teaterns verksamhet, en verksamhet som ser att barnen och unga är framtiden och att även de yngsta har rätt till högklassiga teaterupplevelser.

    Silja Borgarsdóttir Sandelin arbetar inom politiken och är nyligen invald i Helsingfors stadsfullmäktige. Unga Teatern är Finlands äldsta professionella teater för barn och unga. Teatern förbereder bland annat världsurpremiär i höst för föreställningen Mördarens Apa, som baserar sig på Jakob Wegelius prisbelönta ungdomsroman.

    Borgarsdóttir Sandelin efterträder Veronica Hertzberg som ordförande för Unga Teatern.

  • Förlag söker fadderförskolor

    Förra läsåret hade förlaget Schildts & Söderströms två stycken fadderförskolor, och det lyckade projektet får fortsättning även nästa läsår. För att gynna barns läsning sökes nu två nya fadderförskolor, som får friexemplar av alla årets barnböcker (ett ex av varje bok) och alla familjer som har barn i förskolan beviljas en 25 procents rabatt på barnböcker i förlagets nätbutik. Dessutom får skolan besök av en författare eller illustratör och en klassuppsättning av läromedlet Fikonfnatt och tips om hur man kan använda det i undervisningen. Fritt formulerade ansökningar skickas till info(at)sets.fi senast den 15 maj. Tillsammans med läsambassadören Katarina von Numers-Ekman väljs två vinnare som kungörs inom maj månad. Projektet kör igång efter sommarlovet.

  • Ledaren: Taxellsk tvångströja?

    En smärre språkstrid har blossat upp i Vasatrakten. Tony Viljanmaa, chefredaktör för Pohjalainen, står för ovan stående analys. Det är SFP:s framgång i kommunalvalet senast, som uppenbarligen utgör en bakgrund till den fräna dialogen som har förts mellan speciellt Pohjalainen och Vasabladet.
    Språkstrider hör för all del vardagen till, så det är inte värt att öda krut på denna debatt. Däremot finns det skäl att höja på ögonbrynen, då Taxells paradox – som faktiskt är en allmänt omfattad grundbult i den nationella utbildningspolitiken – lyfts in i diskussionerna på detta remarkabla sätt.
    Uppenbarligen är det så att Viljanmaa upplever sig som en varm vän av tvåspråkiga skollösningar, men bockfoten klapprar minsann i hans resonemang.
    Hans hätska utspel berättar åter en gång om att diskussionerna om tvåspråkiga skollösningar har hamnat in på villovägar. Envar tolkar begreppet på sitt eget lilla sätt och en ordentlig vägkarta saknas.
    Därom vittnar också den valenkät, som Vasabladet genomförde inför kommunalvalet. Tre av fyra kandidater i Vasa ställde sig positiva till att skolor och daghem ska vara tvåspråkiga. Största stödet fanns hos Sannfinländarna (!).
    I Åbo talade SDP inför kommunvalet för inrättandet av en nordisk och tvåspråkig skola i staden. I samma veva föreslogs att stadens enda svenska gymnasium Katedralskolan skulle bli denna tvåspråkiga skola. Tanken hade inte förankrats i Katedralskolan, som reagerade med förtrytelse.
    På Kimitoön är kommunen intresserad av invånarnas inställning till tvåspråkiga lösningar. Inför kommunalvalet kastades fram tanken om att göra Kimitoöns gymnasium tvåspråkigt.
    Den minst sagt diffusa debatten om tvåspråkiga skolor liknar i många stycken debatten om utbildningens kvalitet. Ingen vet riktigt vad som avses med kvalitet i utbildningen, men alla är överens om att den bör höjas.
    Frågan har ältats otaliga gånger i FSL och grundtesen är och förblir att det är uttryckligen skolspråket, alltså svenskan, som är i stort behov av förstärkning i våra skolor. FSL jobbar för att svenskan också i framtiden är ett komplett och samhällsbärande språk i vårt land samtidigt som vi för all del också talar för en levande och mångsidig undervisning i finska.
    Forskaren Barbro Allardt Ljunggren formulerar sig så här om vurmen för tvåspråkiga skolor så här: Det handlar om ett paradigmskifte där finlandssvenska elevers finska anses viktigare än deras svenska.
    Svårare än så är det inte.

  • Ord för ord: Hur få ordning på detta?

    Tidigare i år utförde vi en undersökning tillsammans med OAJ om hur trestegsstödet fungerar. Undersökningen var omfattande, men detta var i symmetri med den omfattande och komplexa helhet trestegsstödet innebär för skolan.
    Endast tre procent av lärarna och rektorerna i grundskolan anser att resurserna för att uppfylla det så kallade trestegsstödet är tillräckliga och hela 34 procent anser att de är bristfälliga. Dessutom är skillnaderna mellan skolorna stora.
    Över 90 procent av lärarna anser att arbetstiden har ökat i och med trestegsstödet. Det är framför allt uppgörandet av pedagogiska dokument som tar tid. Samtidigt som hela 87 procent av lärarna anser att undervisningsgruppens storlek inte anpassats efter antalet elever inom allmänt eller intensifierat stöd.
    För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste grundfinansieringen hel enkelt ökas. Svårare än så är det inte!
    På basis av resultaten tog vi fram åtta åtgärdsförslag.
    Åtgärdsförslagen är: resurser, att lärartäthet regleras via lag, möjlighet till olika pedagogiska lösningar, större befogenheter för övervakning till Regionförvaltningsverket, förenkla skrivningarna kring det mångprofessionella samarbete, förenkla processerna kring dokumentering, arbetstid för uppgörandet av dokument samt utbildning och fortbildning
    I samband med kommunalvalet gavs utbildningen stor uppmärksamhet av många partier och kandidater. Glädjande många politiker visade förståelse för argumentationen kring en kvalitativt god undervisning. Nu är det dags att komma upp till bevis. Är de kommunala beslutsfattarna på riktigt intresserade att ta itu med utbildningsfrågor och kvaliteten i undervisningen?
    Jag har full förståelse och respekt för alla som känner av den stora arbetsbelastningen bland annat trestegsstödet gett. Men samtidigt funderar jag på om min visa om trötta och utarbetade lärare längre har nån effekt. Borde vi byta spår och föra fram allt det vi som lärare och rektorer vill ge barnen och ungdomarna, men som de nu går miste om?
    Vi lärare och rektorer vill ge barn och ungdomar det som de har rätt att få. En högklassig undervisning som utgår från varje elevs individuella behov.
    Korsdraget som uppstår mellan verkligheten och strävansmålen tar bort glädjen i lärarnas arbete. En glädje som vi måste blåsa liv i innan det är för sent.

  • Läraren 9 2017

    {turnjs Läraren-9-2017}

  • Folktinget dryftar tvåspråkiga skollösningar

    Det nya Folktinget utsågs för två veckor sedan utgående från resultatet i kommunalvalet. Två av tre ledamöter är nya.

    Folktinget har 75 ledamöter. SFP har 40 ledamöter, Socialdemokraterna elva, Vänsterförbundet sex, De gröna och Samlingspartiet fyra var, Kristdemokraterna två och Centern en. Sju ledamöter har utsetts av Ålands lagting.

    I motionen, som berör behovet av ett klarläggande ifråga om kunskapsläget och strategierna när det gäller tvåspråkiga skollösningar, yrkar tidigare folktingsledamoten Thomas Rosenberg på att Folktinget måtte ta ett initiativ till att bl.a. främja en öppen diskussion utgående från förefintlig forskningsevidens om undervisning på två, ett eller flera språk.

    Utgående från detta måtte Folktinget dra slutsatser rörande den fortsatta strategin vad gäller språkliga lösningar i främst grundskolan.

    Rosenberg anför att det inte är särskilt välbetänkt att finlandssvenskarna själva frivilligt börjar rasera ett fungerande skolsystem.

  • Förlängt för förtroendemän

    Den förestående vård- och landskapsreformen gör att förhandlingsorganisationen FOSU förlänger de kommunala huvudförtroendemännens, förtroendemännens och vice förtroendemännens mandatperiod med ett år.

    Eftersom en del av FOSU-förtroendemännen övergår till landskapen från början av år 2019 upplever FOSU det som vettigt att förlänga kommunernas och samkommunernas förtroendemäns mandatperiod med ett år. Bl.a. övergår läkarna från kommunernas tjänst till landskapen. Övergången blir knappast helt odramatisk, varför det finns skäl att förlänga förtroendemännens period.

    Förtroendemännens nya mandatperiod inleds alltså 1.8.2019 i stället för ursprungliga datumet 1.8.2018. Mandatperioden omfattar tre år också i fortsättningen.

  • Många öppna språkfrågor

    Vårdnadshavarna till de barn, som deltar i försöket, bör vara medvetna om hurudana följder deras beslut har. De barn och unga, som deltar i försöket, får inte hamna i en sådan situation, att deras kompetens för fortsatta studier eller arbetssökande sätts i fara på grund av att de saknar de språkstudier som krävs.

    Sukols ordförande Sanna Karppanen säger att det finns många obesvarade frågor.

    Vilken gruppstorlek behövs för försöket? Kan eleven påbörja studier i ett annat språk endast vid vissa etappmål eller när helst hen vill? Hur garanterar man i små skolor att språkgrupperna förverkligas? Vilka språk vill man och kan man erbjuda i stället för det andra inhemska? Måste alla välja samma övrigt främmande språk?

    Sukol är ingen vän av försöket, utan fastslår att den finländska grundskolans styrka är uttryckligen att alla erbjuds jämlika möjligheter och det bör man hålla fast vid.

    Förbundet ser kunskaper i det andra inhemska språket också som en del av den allmänbildning, som tillhör alla invånare i ett tvåspråkigt land.

  • Tjänstemän lägger ner arbetet

    Påtryckningsåtgärderna syftar till att få till stånd kollektivavtal för de högre tjänstemännen inom handeln. Rent konkret vill YTN få arbetsgivarna till förhandlingsbordet. Idag råder närmast en vilda västern-situationen för de högre tjänstemännen.

    YTN har till arbetsgivarorganisationen Finsk Handel överlämnat ett förslag till kollektivavtal. Förslaget skulle innebära stora möjligheter till lokala avtal mellan arbetsgivare och förtroendemän. I vissa fall t.o.m. med enskilda arbetstagare. Finsk Handel har dock avvisat inviten.

    YTN säger att frånvaron av kollektivavtal innebär bl.a. att många tjänstemän inte får betalt för övertid och resetid.

    Påtryckningsåtgärderna innebär också ett förbud mot övertid och arbetsresor på egen tid. Förbudet, som gäller bl.a. Kesko, SOK och Stockmann, är i kraft 2.5.-8.5.2017.

    Akava har uttryckt sitt stöd för påtryckningsåtgärderna och kräver att de högre tjänstemännen inom olika områden också får kollektivavtal.