Author: admin

Genomsnittslönen inom den kommunala sektorn uppgick i oktober 2016 till 3 137 euro i månaden, utvisar Kommunalarbetsgivarna KT:s färska uppgifter.

Skillnaderna mellan de olika sektorerna är stora, liksom även behörighetskraven och arbetets svårighetsgrad förstås. Inom undervisningssektorns avtal var snittlönen 3 807 euro i månaden, medan läkarna låg i topp med snittlönen 7 440 euro.

Inom den allmänna kommunala sektorn, som inkluderar bl.a. barnträdgårdslärarna, var snittlönen 2 767 euro i månaden. Inom teknikens avtalsområde var snittlönen 3 233 euro månaden.

Inkomsterna steg synnerligen måttfullt under perioden oktober 2015-oktober 2016. Inkomsten för regelbunden arbetstid ökade med 0,6 procent, medan totala månadslönen ökade i genomsnitt med 0,8 procent.

Hennes arbete genomsyras av uppfattningen om att barnet erövrar världen genom språket. Under dagvårdstiden förvärvar barnet den språkliga kompetens som behövs i skolan.

Daghemmets personal är i nyckelposition och som stöd för arbetet behövs en målmedveten språkstrategi för daghemmet.

Det här var utgångspunkten när Lillemor Gammelgård utformade skriften Språkstrategi för dagvården som blev en succé. Efter tio upplagor har språkstrategin uppdaterats och den heter numera Tänk språk.

Gammelgårds enklaste tips för daghemmen är: ”Skaffa en soffa och läs sagor för barnen i soffan.”

Kulturfondens stora kulturpris om 20 000 tillfaller författaren Maria Turtschaninoff. Hon har skapat världar där naturens sånger, världarnas andar och flickors starka röster vävs samman till storslagna berättelser om det uråldriga och tidlösa.

Maria Turtschaninoff har sedan debuten år 2007 utkommit med sex fantasyromaner och ett läromedel i historia. År 2014 tilldelades hon Finlandia Junior-priset för romanen Maresi – Krönikor från Röda klostret. Romanen har sålts till 18 länder, utkommit i lättläst version och ska eventuellt även filmatiseras.

Bland pristagarna finns även journalisten Tom Kankkonen, musikaliska mångsysslaren Marianne Maans samt teatermannen och musikern Tom Ridberg. Dessa får pris om 10 000 e.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) anser staten också borde stöda yrkeshögskolornas medelinsamling, skriver Keskisuomalainen.

Ministern anser att statens motfinansieringsprogram borde utvidgas så att även yrkeshögskolorna omfattas av det.

Modellen med motfinansiering lanserades för universitetens del år 2014. I grova drag innebär modellen att staten ger tre euro för varje euro som universiteten lyckats samla in under perioden som inleddes i november 2014 och som slutar vid utgången av juni i år.

Enligt tidningen har universiteten lyckats samla in över 110 miljoner euro hittills.

I början av april trädde en lagändring i kraft som möjliggör att även yrkeshögskolor får samla in donationer. (FNB)

Arbetsbördan upplevs som ohemult stor av de flesta medlemmarna. Kanske detta ligger som grund för att över en tredjedel av medlemmarna talar för ett paradigmskifte?

Enkäten visar att 36 procent av medlemmarna anser att FSL bör arbeta för att slopa undervisningsskyldigheterna till förmån för ett system som bygger på årsarbetstid. Dock så att all arbetstid uttryckligen inte är bunden till arbetsplatsen.

Hela 35 procent är osäkra, medan 29 procent inte är intresserade av årsarbetstid.

Mera om bl.a. dessa och andra enkätsvar i Läraren nr 10/17, som utkommer den 18 maj. Här berättas bl.a. om hur medlemmarna ställer sig till försök med årsarbetstid.

Barnträdgårdslärarna trivs inte i det allmänna kommunala avtalsområdet (akta), utan blickar mot det kommunala undervisningsområdet (ukta). Redan när Barnträdsgårdslärarförbundet BTLF anslöt sig till lärarfacket OAJ låg en övergång till ukta högt på dagordningen.

Frågan har inte fått någon lösning och styrelsen för BTLF yrkar på åtgärder från OAJ:s sida i en motion, som har riktats till OAJ:s fullmäktige som sammanträder i Helsingfors den 11-12 maj. I motionen yrkas på åtgärder, som möjliggör att undervisningspersonal, sakkunniga och chefer inom småbarnsfostran överförs till undervisningssektorns avtal. Primärt handlar det om kommunala ukta, men också inom den privata sidan efterlyses en liknande operation. I motiveringarna anges bl.a. de avtalsförändringar som är aktuella med anledning av den kommande vård- och landskapsreformen. Till fullmäktige har inkommit två motioner. I den andra motionen yrkar fyra regionföreningar inom OAJ på klarlägganden rörande bl.a. finansieringen av regionföreningarnas ordförandes verksamhet. Föreningar vill också har klarlägganden rörande ordförandenas arbetsbild.

I mars i år gick 1 593 personer med forskarutbildning arbetslösa, vilket är långt färre än ett år tidigare.

Men det finns stora skillnader mellan branscherna. Speciellt positiv var utvecklingen för ingenjörerna. Antalet arbetslösa ingenjörer minskade under ett år med 11,1 procent. Situationen var likartad för diplomingenjörer, där minskningen uppgick till 11,0 procent.

Socionomer och personer med yrkeshögskolexamen inom det sociala området noterade däremot en ökning av arbetslösheten med hela 10,7 procent.

Också för pedagogie magistrar noterades en negativ utveckling, så att antalet arbetslösa ökade med 3,2 procent. I mars i år gick 1 087 pedagogie magistrar arbetslösa.

Sysselsättningsläget är däremot gott för barnträdgårdslärare. 308 barnträdgårdslärare var arbetslösa i mars.

Allra bästa sysselsättningsläget har tandläkarna, av vilka 27 var arbetslösa i mars.

Det visar resultaten från den färska undersökningen Eurostudent.

Mest mobila är vanligen handelsstuderande eller humanister. Utbytesstuderandena använde olika sätt att finansiera sina studier. De två vanligaste sätten var studiestöd eller –lån från hemlandet samt tidigare inkomster eller besparingar.

Resultaten av Eurostudent VI -enkäten visar att personer som studerat utomlands i allt högre grad får sina utländska studiepoäng till godo i sin examen. På basis av enkäten fick 76 procent av de studerande som ansökte sina studiepoäng till godo helt och hållet och 12 procent till en del.

Nio miljoner européer har använt sig av Erasmus+ -programmet, av dem 235 000 finländare, under totalt 30 år.

Särskilt de svenska linjerna i medicin och odontologi ökade i popularitet bland de svenskspråkiga sökandena. Antalet sökande till medicin och odontologi ökade med sammanlagt nio procent jämfört med i fjol.

Om man ser till medicinen finns det 38 studieplatser, medan antalet sökande uppgår till 311. Inom juridiken finns det 22 studieplatser och 170 sökande.

Intresset för klasslärarutbildningen minskade jämfört med i fjol, då man för första gången kunde söka till utbildningen. 164 sökande konkurrerar om 40 studieplatser.

Patrik Scheinin, som är dekan vid pedagogiska fakulteten, tror att det är en naturlig minskning efter fjolårets stora ansökningsintresse för den nya utbildningen.

– Årets antal ansökningar ligger troligtvis närmare det vi kan anta för ett normalt år. I fjol fick utbildningen så många ansökningar att en minskning i år var att vänta.

Konkurrensen är inte direkt mördande för personer, som lockas av studier i nordiska språk och nordisk litteratur. Sökandena är 28 till antalet, medan det finns 20 studieplatser.

Det nya samhällsvetenskapliga utbildningsprogrammet vid Social- och kommunalhögskolan lockade nästflest svenskspråkiga sökande. 245 sökande är intresserade av 80 studieplatser.

Putus ser en klar koppling mellan de symptom som elever och lärare uppvisar och de allvarliga inneluftsproblemen i byggnaden.

I rapporten räknar Putus dessutom upp en lång rad problem och fuktskador som byggnaden har drabbats av sedan huset byggdes i början av 1980-talet.

S:t Karins svenska skola har 170 elever och Hovirinnan koulu drygt 200 elever.

– Läget är allvarligt och elever och lärare bör genast flyttas till andra utrymmen, skriver Putus bland annat i sin rapport.

Den 1 maj undersökte mögelhundar byggnaden och hittade mögel på hela 54 platser

Föräldrarna kräver att undervisningen sköts i modulhus i höst och vill att staden river det nuvarande skolhuset och bygger nytt. Frågan tas upp till behandling i stadsstyrelsen den 8 maj och går efter det vidare till fullmäktige.

Kulturfondens utbildningsombudsman är medlem av ledningsgruppen och bär det övergripande utvecklingsansvaret för fondens uppdrag inom utbildning och forskning. Utbildningsombudsmannen leder också fondens utbildningsteam.

Beslutet om den nya utbildningsombudsmannen tas i början av juni.

Den nya utbildningsombudsmannen efterträder Veronica Granö-Suomalainen som avgår med pension hösten 2017. Hon har jobbat på Kulturfonden sedan år 2003.