Author: admin

Dessa komponenter kan vara råa, färdigt tillredda eller delvis tillredda. Alla grönsaker som inkommer till centralköket skall vara färdigt skalade eftersom det inte får komma in mull i köket, berättar kostservicechef Birgitta Creutziger. Också stora mängder skal är ett problem. Rätten broiler i currysås skall tillredas så att kalla ingredienser blandas samman i centralköket och kokas först i serveringsköken i t.ex. skolorna. De anläggningar som inte kan tillreda maten själv får sina varma portioner från ett annat serveringskök.

Vörå idrottsgymnasium vill ha två grenar till i sitt sortiment, berättar Vasabladet. Nu önskar man ägna sig också åt ishockey och simning, två grenar som finns vid Vasa gymnasiums idrottsprofilering. Ett samarbete mellan dessa skolor kunde innebära att elever som är inskrivna vid Vörå idrottsgymnasium får sin undervisning och träning i dessa grenar vid Vasa gymnasium. Orsaken till detta arrangemang är att Vörå idrottsgymnasium skall söka nytt permanent tillstånd och önskar stärka sin position med flera grenar.

Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri får inget straff för att hon har sagt upp en förtroendeman, meddelar svenska.yle.fi. Det här slog Helsingfors hovrätt fast på måndagen. Hovrätten dömde henne ändå för kränkning av arbetstagarrepresentants rättigheter. Esbo tingsrätt dömde i november 2015 Teeri till dagsböter på 3 120 euro men hovrätten anser att Teeri kan förlåtas eftersom hon sade upp förtroendemannen för att skydda de anställda, vilket också kan ses som hennes skyldighet. Hovrätten ansåg ändå att hon gjort sig skyldig till kränkning av arbetstagarrepresentants rättigheter, berättar svenska.yle.fi. Fallet har också behandlats i arbetsdomstolen som i mars 2015 dömde arbetsgivaren till över 100 000 euro i skadestånd. Hovrättens dom har inte vunnit laga kraft utan kan överklagas till högsta domstolen. Tuula Teeri meddelade i februari att hon lämnar posten som rektor för Aalto-universitetet för att bli verkställande direktör för Kungliga Ingenjörsakademien i Stockholm.

Under Stafettkarnevalen i Alberga i Esbo kommande veckoslut den 19–20 maj är Finlands svenska lärarförbund också med. I FSL:s tält bjuds det på traditionsenligt kaffe och alla lärare får sig en kopp. Också öronproppar finns tillgängliga under detta evenemang och apparatur som ger nackmassage ställs till lärarnas förfogande. Ta en paus under de hektiska dagarna och besök FSL:s tält för litet avkoppling. Nästa år ordnas stafettkarnevalen i Åbo den 18–19 maj.

Stadsstyrelsen i S:t Karins diskuterade tillfälliga undervisningsutrymmen för eleverna i S:t Karins svenska skola och Hovirinnan koulu på sitt möte 15 maj. Alternativa utrymmen ska tas i bruk för åtminstone vissa klassrum men eventuellt för hela skolan, omtalar svenska.yle.fi.

Staden söker nu efter lediga utrymmen men överväger också möjligheten att bygga baracker, för vilka det finns bygglov på Hovirintaskolans tomt.

Föräldrarna har krävt att skolbyggnaden rivs och ersätts av en ny skola.

Stadsstyrelsen torde den 29 maj besluta om vilka lokaler som Hovirinnan koulu och S:t Karins svenska skola ska använda sig av i höst.

S:t Karins svenska skola har i dagens läge 170 elever och Hovirinnan koulu drygt 200 elever.

Svenska Yle berättar den 15 maj om planerna.

Orsaken till flytten är att det är trångt i huvudbyggnaden. Elevantalet i Kottbyområdet ökar och staden befarar att alla inte ryms i samma byggnad. Redan nu har Kottby också en kvarterskola i Arabiastranden med 16 elever i åk 1 och 2.

Kottbyföräldrar är upprörda över att de delvis har fått läsa om planerna i medier.

– Föräldrarna borde utan vidare ha fått veta om förslaget utan att läsa om det i medier, säger Magdalena Lindberg, direktionsordförande vid Kottby lågstadieskola.

I år har Kottby lågstadieskola 156 elever. I höst är antalet enligt preliminära siffror uppe i nästan 180 elever och antalet kommer enligt staden att fortsätta att öka med 10-20 elever under de kommande åren.

Folktinget sammanträdde nu för första gången i sin nya sammansättning efter kommunalvalet nyligen. Riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) omvaldes som ordförande.

Överlag intar Folktinget en kritisk hållning gentemot regeringen och anser att den medvetet försämrar svenskans ställning.

Åländska frågor är också finlandssvenska frågor. Folktinget kräver att regeringen uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland och ärligt beaktar Ålands självstyrelse och särställning. Folktinget är oroligt över att relationerna mellan Finland och Åland utvecklats i negativ riktning och i dagsläget är sämre än de har varit på mycket länge.

Jourreformen innebär att svenskspråkiga personers rätt till akut sjukvård i Österbotten försämras på ett oacceptabelt sätt. Folktinget förutsätter att man beaktar republikens president Sauli Niinistös uttalande i samband med stadfästande av hälso-och sjukvårdslagen

Folktinget anser att utbildningspolitiken i alla lägen är viktig och går inte med på att man nedmonterar svenskundervisningen i Finland. Folktinget påpekar att regeringen inte ska undervärdera de finländska ungdomarnas kunskap och vilja att lära sig svenska.

I höstens avtalsrörelse förhandlas sannolikt på förbundsnivå. Den offentliga sektorn, där lärarna och barnträdgårdslärarna utgör betydande grupper, går in för att trygga löneutvecklingen i ett läge där de offentliga lönerna släpar efter. Löneförhöjningarna har legat nära noll procent, semesterpenningarna besvärs och de lokala förhandlingarna har inte gett just något i motsats till den privata sektorn, sade Luukkainen.

Han säger att ingångslönen för alla, som har sin examen på magisternivå, inte borde underskrida 3 000 euro.

Han efterlyser ett löneutvecklingsprogram för de offentligt anställda.

Mera om OAJ-fullmäktiges sammanträde i Läraren nr 10/17, som utkommer den 18 maj.

Inom gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen har utvecklingen av verksamhet som främjar hälsa och välfärd gått framåt mellan åren 2012 och 2016, meddelar Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster har ökat och de studerande får allt oftare delta i planeringen av läroanstaltens gemensamma praxis.

Hälsovårdarnas arbetsinsats i förhållande till antalet studerande har minskat inom gymnasieutbildningen, men ökat inom den grundläggande yrkesutbildningen. Även om studerandevårdstjänsterna har ökat vid yrkesläroanstalterna erbjuds de fortfarande inte vid alla verksamhetsställen. Tillgången till tjänster i förhållande till antalet studerande är ännu bristfällig på sina håll. Vid gymnasierna har de studerande bättre tillgång till studerandevårdstjänster än tidigare, men tjänsterna erbjuds fortfarande inte vid alla gymnasier. Av gymnasierna saknar 12 procent psykolog- och läkartjänster, fem procent saknar kuratorstjänster. Alla gymnasier har haft tillgång till hälsovårdartjänster under uppföljningsperioden på åtta år. Läkartjänster är tillgängliga i 88 procent av gymnasierna.

Ingripande vid problem

Vid gymnasierna ingriper man utifrån gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden. Ingripandena gäller oftast frånvaro (85 procent), mobbning (81 procent) och användning av droger och rusmedel (79 procent och 75 procent). Studerande som riskerar att avbryta studierna stöds med gemensamt överenskomna åtgärder vid 68 procent av gymnasierna, men endast 50 procent av gymnasierna följer upp orsaken till avbrottet.Inom den grundläggande yrkesutbildningen ingriper man i alkohol- och drogbruk ännu oftare än vid gymnasierna. Av verksamhetsställena har 97 procent regler för ingripande i missbruk och 95 procent regler för hänvisning till vård. Cirka 90 procent av verksamhetsställena har också gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden för att förebygga frånvaro och studieavbrott. I skollagstiftningen betonas de studerandes möjligheter att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Vid nästan alla gymnasier (93 procent) deltar de studerande i arbetet med att utarbeta och uppdatera läroplanen. Vid många gymnasier har de studerandes delaktighet utvecklats i en positiv riktning.

Mat på bordet

År 2016 följde 83 procent av gymnasierna rekommendationen för skolbespisningen, år 2012 var andelen 74 procent. Inom yrkesutbildningen följde 89 procent av verksamhetsställena rekommendationen.
UBS och THL har sedan 2008 samlat information om främjandet av hälsa och välfärd i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. De färska uppgifterna om situationen år 2016 har samlats in från 336 gymnasier och 317 verksamhetsställen inom yrkesutbildningen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen samlade man nu för första gången in uppgifter från de enskilda verksamhetsställena.

Finska Vetenskaps-Societeten har i sedvanlig ordning utdelat två lärarpris vid sin årshögtid den 28 april.

Societeten har i flera år delat ut två pris åt framstående gymnasielärare, som genom sin lärargärning har inspirerat sina studerande till högre studier inom området.

Kerstin Björkas, lektor vid Gymnasiet i Petalax i Malax mottog det ena priset. Hon undervisar i biologi, geografi, hälsokunskap och kemi.

På finska sidan tillföll lärarpriset Heidi Repo, lektor i svenska vid Helsingin suomalainen yhteiskoulu

Prissumman är 5 000 € till lärarna och 2 000 € till respektive skola.

Lärarprisen betyder mycket för skolorna som ofta får bra publicitet på de orter där pristagarna verkar.

Finska Vetenskaps-Societeten är en nationell vetenskapsakademi, grundad 1838 för att främja vetenskaplig diskussion och publicering inom naturvetenskaperna och humaniora.

Enligt Statistikcentralen ökade utbildningens driftsutgifter med 0,4 procent år 2015 jämfört med året innan. Driftsutgifterna för utbildning var totalt 12,2 miljarder euro år 2015.

Den största andelen av driftsutgifterna för utbildningen utgörs av kostnader för den grundläggande undervisningen. År 2015 användes 4,6 miljarder euro för den grundläggande undervisningen. De näst största andelarna hade universitetsutbildningen och -forskningen, dvs. 2,3 miljarder euro, och yrkesutbildningen, för vilken man använde 1,8 miljarder euro.

Gymnasieutbildningen är långt billigare än yrkesutbildningen. År 2015 användes för gymnasieutbildning 736 miljoner. Detta motsvara 6,0 procent av totalutgifterna, medan yrkesutbildningens andel är 14,8 procent.

För att fira Finlands 100-årsjubileum har Föreningen för Drama Och Teater (DOT) tillsammans med Svenska odlingens vänner i Helsinge, Helsingfors kulturcentral och Helsingfors stadsmuseum denna vår arrangerat historiska tidsvandringar förlagda till Hertonäs gård med omnejd. Handlingen är placerad till dagarna under storstrejken i storfurstendömet Finland i november 1917.

Tidsvandringarna vill belysa hur samhällssituationen i Finland år 1917 påverkade människor; deras liv, åsikter och beslut, genom att tidsresenärerna möter och interagerar med fiktiva och historiska karaktärer från 1917 med olika bakgrund, samhällsklass och övertygelse. Under vandringarna möter de deltagande eleverna skådespelare som gestaltar människor från forna dagar.
Vandringen sker en gång till på hösten med program för åk 8, preliminärt vecka 36 i september. Anmälningar tas redan nu emot på www.dotdot.fi.

Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen varnar för de konsekvenser som överföringen kan innebära för den kommunala ekonomin. Här handlar det bl.a. om fastigheter.

– En överföring av egendom utan ersättning inverkar negativt på kommunernas riskklassificering och kreditbetyg och kan höja priset på deras lånefinansiering i framtiden. Egendomsarrangemangen kan också försämra kommunernas möjligheter att finansiera de tjänster som kvarstår hos dem efter 2019, säger Koskinen. Alltså bl.a. fostran och utbildningen som blir centrala områden för kommunerna framgent.

Koskinen talade i Karleby onsdagen den 10 maj.

Kommunförbundet har krävt att kommunerna ska få full kompensation för de ekonomiska konsekvenserna av egendomsarrangemangen, till exempel i form av riktade understöd.