FSL Import

Author: admin

  • Kristinestad i topp

    Kristinestads gymnasium placerade sig för all del också väl i rankingen, som baserar sig på resultaten i de obligatoriska ämnena i studentskrivningarna. I denna ranking brukar topplaceringarna i regel gå till gymnasier med höga inträdeskrav. I vissa finska gymnasier krävs för inträde vitsordsgenomsnitt om över nio i grundskolans avgångsbetyg.

    Så icke i lilla Kristinestads gymnasium, där tröskeln för inträde är låg. Det samma gäller för Kotka svenska samskola som är tvåa i den nationella rankingen, medan Sibbo gymnasium ligger på en fjärde plats.

    Hangö gymnasium, som tidigare har legat i topp i FNB-rankingen, ligger nu på en 37:e plats.

  • Stabil sjukfrånvaro

    – Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldersgrupperna minskat, säger Tuula Oksanen, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

    – De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt.

    Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största undersökning för uppföljning av kommunanställdas hälsa. I undersökningen medverkar Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Reso, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Med hjälp av arbetsgivarnas personalregister följs över 90 000 kommunanställdas årliga sjukfrånvaro, beräknat på ett enhetligt sätt som antalet sjukdagar i proportion till antalet utförda årsverken.

  • Industrifacket föddes

    Metallarbetarförbundets ordförande Riku Aalto har valts till det nya Industrifackets ordförande.
    Industrifacket bildades då Metallarbetarförbundet, Träfacket och Industrifacket TEAM slogs ihop.
    Riku Aalto, 52, har varit Metalls ordförande sedan 2008. Förbundets socialdemokratiska grupp föreslog enhälligt Aalto för posten som ordförande för Industrifacket.
    – Vårt största misstag skulle vara att tro att jobbet nu är gjort. Det är nu jobbet börjar på allvar, sade Aalto vid Metallarbetarförbundets extra kongress då det nya förbundet bildades.
    Tekniskt går sammanslagningen till så att medlemmarna i Träfacket och TEAM senast i november blir medlemmar i Metallarbetarförbundet som nu bytt namn. Pappersförbundet står utanför fusionen.

  • Ledaren: Surt, sött, salt och beskt

    Det är självfallet omöjligt att i detalj återge innehållet i de uppskattningsvis 200 kommentarerna och hälsningarna jämte de många tipsen och önskemålen. Men åtminstone finns det skäl att intyga att de har lästs och analyserats.
    Speciellt välkomna är kommentarerna i detta läge, eftersom den redaktionella strategin lades om från ingången av år 2016. Tidningens layout förnyades, antalet nummer minskade från 26 till 20 nummer per år och omfånget i numren utökades så att tidningen i de allra flesta fallen omfattar 12 sidor.
    De två redaktörernas arbetsbild blev dessutom mångsidigare, då vi år 2016 introducerade Lärarens nyheter på webben. Här handlar det om aktuella nyhetsnotiser, som i de flesta fallen publiceras endast på webben. Notiserna minskade därmed i den tryckta tidningen.
    Produktpaletten omfattar dessutom en blogg, där jag antecknar och ofta även kommenterar aktualiteter på arbetsmarknaden speciellt i samband med avtalsrörelser.
    Lyckades omläggningen av strategin och arbetssättet? Svaret måste bli ett ja, eftersom de positiva omdömena dominerar. Vi är självfallet tacksamma för denna respons.
    Responsen visar entydigt att papperstidningen har många vänner. Endast i få kommentarer framkommer önskemål om att slopa pappersversionen till förmån för en digital tidning.
    De positiva omdömena värmer, men de negativa omdömena är för all del mera intressanta med tanke på arbetet på redaktionen.
    Läraren är primärt en medlemstidning och det är alltså värt att ha en lyhörd inställning till responsen. Samtidigt är det värt att hålla i minnet att tidningen också har andra funktioner. Detta ses i innehållet och redigeringen.
    Läraren fungerar också som lärarfackets brobyggare till övriga Norden. Det nordiska samarbetet är intensivt och tack vare språket utgör Läraren en kontaktlänk till lärarfacken i våra grannländer.
    Ytterligare fungerar Läraren som ett visitkort för FSL i relation till politiker och beslutsfattare i vårt land. Sålunda sänds tidningen avgiftsfritt till bl.a. svensk- och tvåspråkiga riksdagsledamöter.
    Vad är vi på redaktionen själva mest nöjda med? Medier brukar i regel kritiseras för svajande språkbruk, men så icke i fråga om Läraren. Självfallet finns det sporadiskt språkfel också i Läraren, men redaktionen eftersträvar konsekvent en god och förståelig svenska. I själva verket uppstår spontana diskussioner regelbundet på redaktionen. Ofta gäller dessa språkriktighet.
    ”Vad säger din språkkänsla” lyder i regel den centrala frågan, när vi kollar ord och uttryck med varandra.
    Uppenbarligen har vi lyckats rätt väl, eftersom ingen kommentar tar fasta på det förment usla språket i tidningen.

  • Ord för ord: Med nya perspektiv mot framtidens skola

    Efter att ha hört kolleger från utvecklingsländer beskriva sin vardag insåg jag att jag kan vara tacksam över att leva i ett tryggt land där både lärare och fackföreningar kan utföra sitt samhälleliga uppdrag utan förtryck eller fysiska hot. Finland är ett land som kännetecknas av en god utbildning och grundtrygghet, men som trots det inte kan luta sig bakåt i tron att inget ska göras.
    Av Kailash Satyarthin, som tilldelades Nobels fredspris 2014, lärde jag mig att antalet barn som inte fått någon utbildning alls har minskat fån 130 miljoner till 60 miljoner dels via hans projekt, men säkert också den allmänna utvecklingen till det bättre i världen. Han har arbetat mot barnarbete och människohandel i Indien och beskrev en vardag som återigen fick mig att inse att man inte ska ta allt det goda vi har i Finland för givet. Allt det goda vi har måste utvecklas och resurseras rätt för att vi även framöver ska kunna upprätthålla den höga nivån på utbildningen.
    Satyarthin beskrev en alternativ värld där alla resurser som satsas på militären skulle styras om till utbildningen. ”It will be a great day when our schools get all the money they need and the airforce has to hold a bake sale”. Tanken är utopistisk men samtidigt fascinerande i och med att den blottlägger det faktum att i sista hand är resursallokering en fråga om prioriteringar och politisk vilja.
    Medan man i många länder diskuterar behovet att förnya traditionella sätt att undervisa och införa mera engagerande metoder i inlärningen, diskuterar vi hur vår skola kan utvecklas till den bästa i världen. Vi ligger steget före när det kommer till lärarutbildningen, lagstiftningen och styrdokumenten – försprånget är vårt varumärke. Ett varumärke som utbildningens försvarare aktivt ska jobba för och som vår regering måste inse att de håller på att förstöra. Låt det sunda bondförnuftet styra, ge resurser till framtidens skola.

  • Läraren 10 2017

    {turnjs Läraren-10-2017}

  • Föräldrar och kön styr yrkesval

    Det är Ekonomiska informationsbyrån (TAT), som huvudsakligen finansieras av Finlands näringsliv EK, som har undersökt vad som rör sig i unga huvuden. Undersökningen Kun koulu loppuu ( När skolan tar slut) besvarades tidigare i år av omkring 7 700 ungdomar.

    Framtiden är osäker och det visar sig att många unga tyr sig till vuxna, alltså föräldrar, släktingar och vänner, när de gör sina val rörande studier och framtida yrkesval. I själva verket har de vuxnas inflytande vuxit under de två senaste åren.

    – Släktingarnas och vännernas råd är värdefulla för en ung person, men t.ex. föräldrarnas uppfattningar om arbetslivet kan vara föråldrade. Råden kan därmed leda till mera skada än nytta, analyserar direktör Liisa Tenhunen-Ruotsalainen vid TAT.

    Endast 30 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna i högstadiet bedömer att de har fått tillräckligt med handledning för sina karriärval under tiden i högstadiet.

    TAT förfasar sig över den bristfälliga handledningen och anger att dessa brister i gymnasiet leder till ett stort intresse för ett mellanår efter slutförda gymnasiestudier. 29 procent av gymnasisterna uppger att de siktar in sig på ett mellanår.

  • Vi har publicerat vår nya webbsida

     

    Förutom att designen på vår webbsida är ny har vi också struktererat om vårt innehåll så att det ska vara så lätt som möjligt för er att hitta det ni söker. Fsl.fi är numera också en interaktiv sida, vilket innebär att innehållet formar sig enligt den skärm du surfar på. 

     

    I menyraden i övre kant kan du navigera dig till den information du söker. På första sidan hittar du direktlänkar till aktuella artiklar, håll dig uppdaterad genom att läsa dem!

     

    Scrollar du lite lägre ner på första sidan kommer du bland annat till tidningen Lärarens nyhetsflöde, en lista på alla våra lärarföreningar och en länk till medlemsregistret där du kan uppdatera din hemadress eller liknande.

     

    Kontakt till lärarföreningarna

    I och med förnyandet av vår webbsida har vi  bytt ut lärarföreningarnas gamla webbsidor mot ett enklare kontaktkort med den viktigaste informationen. FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström administrerar det här innehållet så är du aktiv i en förening får du gärna vara i kontakt med henne och diskutera vad som kunde ingå i ert kontaktkort.  

     

    Hjälp oss med den nya webbsidan

    Vi fortsätter förstås utveckla den nya webbsidan och är tacksamma för respons. Är det något du saknar i innehållet? Finns det någon funktion vi kunde utveckla? Vad tycker du är bäst med den nya sidan? 

     

    Hör av dig till Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi, med feedback och dina adressuppgifter så skickar vi ett tack per post till dig. 

     

    Appen Lärarrummet är också uppdaterad

    Du visste väl att FSL har en egen mobilapplikation som är helt gratis och inte kräver registrering eller inloggning?!

     

    I Lärarrummet-appen kan du till exempel räkna ut ditt övertimsarvode och följa upp samplaneringstiden. Vi har uppdaterat appen hösten 2017 så nu kan du följa med samplaneringstiden på årsbasis.

  • Enbart grundskola ger stympad karriär

    De som har nöjt sig med bara grundskola får i snitt räkna med att vara arbetslösa i nästan åtta år. En examen från yrkeshögskola eller universitet halverar tiden, konstaterar FFC.

    – Bland dem som har bara grundskola bakom sig följs tre år av arbete grovt räknat av ett års arbetslöshet. Det är svårt att komma bort från arbetslösheten om man bara har en grundskoleexamen, konstaterar Mikko Koskinen som är chef för utbildningsfrågor vid FFC.

    Skillnaden till andra examina är stora. En examen på andra stadiet förlänger den förväntade arbetskarriären till klart över 30 år och bland dem som har avlagt en examen i en högskola är den över 35 år.

    FFC påminner om att det i Finland finns över 600 000 människor i arbetsför ålder som inte har någon annan utbildning än grundskola. (FNB)

  • Ekenäsvän skrev fin uppsats

    – Det är jättehäftigt att få erkännande för sitt arbete och jag är lycklig över det, säger han.

    På andra plats kom Eveliina Ahola från Kempeleen lukio i Kempele och Samuli Jussila från Uudenkaupungin lukio i Nystad tilldelades tredje priset.

    Tävlingen ordnades i år för elfte gången. Skribenterna kunde välja mellan två rubriker för sin uppsats: “Svenska för livet” eller “Svenskans betydelse för det hundraåriga Finland”. Nieminen valde det första rubrikalternativet.

    – Jag skrev om hur jag ska ha nytta av språket i framtiden. Min plan är att bli läkare och jag vill ge service till var och en på deras eget modersmål. Det är jätteviktigt.

    Idén till att delta fick Nieminen av sin lärare, men han säger att svenskan varit närvarande i hans liv redan länge.

    – Min gudfar är finlandssvensk och min familj har rest mycket till Åland och Ekenäs. De är de vackraste ställena i Finland. Jag har jag lärt mig att se alla de nyttiga och fina sidor som svenskan har att erbjuda oss finländare.

    Gymnasiernas svensklärare valde skolans bästa bidrag som de skickade vidare till representanter från Svensklärarna i Finland som utsåg finaltexterna. I finalen valde Paula Rossi, professor i nordisk filologi vid Uleåborgs universitet, de tre bästa uppsatserna.

    Första priset är ett stipendium på 2 000 euro. Vinnaren kan använda stipendiet till att finansiera studier vid ett svenskspråkigt universitet eller en svenskspråkig högskola eller resa till en nordisk stad. (FNB)