Åtta av tio lärare rekommenderar sitt yrkesval åt andra. En av tio lärare ångrar sitt yrkesval.
De preliminära och rykande färska resultaten från FSL:s medlemsenkät, som genomfördes tidigare i år, presenterades i samband med förbundsfullmäktiges sammanträde i Tammerfors den 26-27 april.
Också i fortsättningen ska studerandena primärt utvärderas av lärare. Lärarfacket OAJ reagerar positivt på regeringens lagförslag rörande en reform av yrkesutbildningen. Regeringen överlät reformpaketet till riksdagen måndagen den 24 mars.
Finlands språklärarförbund SUKOL förhåller sig positivt till att förnya studentproven. SUKOL gläder sig speciellt över att provet i muntlig språkfärdighet tas som en del av proven i främmande språk och det andra inhemska språket. Förbundet påminner ändå att förkortningen av provtiden från sex till fyra timmar kräver en radikal förändring i provets struktur och innehåll. Det är önskvärt, att denna förändring görs i lugn takt.
{turnjs Läraren-8-2017}
Utbildningen blev en central fråga i kommunalvalet häromsistens. Kommunalval är ju uttryckligen lokala val, där röstarna i många fall tyr sig till bekanta ansikten. Men också kommunalval har en riksdimension, vilket minsann yppade sig denna gång.
De tre regeringspartierna fick nämligen rejält med stryk och för den största, och föga hedrande, djupdykningen stod Sannfinländarna.
I debatten inför kommunalvalet var det många kandidater som talade om hur viktigt det är med skolbyggnader där både elever och lärare mår bra. En del av de här kandidaterna som då riktade sitt budskap till oss föräldrar är nu invalda i kommunernas fullmäktige.
– Nu är det dags att agera och trygga alla barns rätt till en sund skolmiljö, säger Förbundet Hem och Skolas styrelse i ett uttalande inför förbundets årsmöte i Helsingfors den 22 april.
Den 17 mars år 2008 inledde jag ett nytt kapitel i mitt yrkesvesliv. Den dagen var min första som ombudsman på FSL. I praktiken innebar det att jag tog ett steg bort från skolvardagen för att kunna vara en av förbundets intressebevakare. Det har gått över nio år sedan min första arbetsdag på FSL och mycket har hänt i skolvärlden. Universiteten har privatiserats, studentexamen digitaliserats och trestegstödet införts i grundskolan – bara för att nämna några saker.
Det här är orsaken till att jag bestämde mig för att åka på en skolturné och träffa rektorer och lärare men också elever och studerande, för att se skolvardagen som den är idag. Skolan har utvecklats och det är viktigt också för mig att se vad som fungerar, vad man vill förändra och vilka faktorer som belastar. Ett mål var också att inte bara komma som gäst utan verkligen delta under lektioner, vara med under raster och försöka hjälpa till.
Vad gav besöken mig?
Jag träffade många inspirerande lärare, rektorer och kollegier med ett stort intresse och glöd för sitt arbete. De fanns visioner om hur skolan kunde utvecklas och vad som saknades för att garantera kvalitet. Samtidigt återspeglades en känsla av sporrande arbetsgemenskap där man håller om varandra i vått och torrt.
Under besöken upplevde jag också en känsla av trötthet och att inte räcka till för den utveckling av skolan som de uppdaterad styrdokumenten förutsätter.
Den här känslan finnshos allt för många lärare, även den mest inspirerade läraren kunde känna otillräcklighet ibland.
En skola i utveckling kan vi ha som devis, men vi måste bli bättre på att göra konsekvensanalyser av hur förändringar i styrdokumenten påverkar lärarnas och rektorernas arbete.
Se till exempel på grundskolan där införandet av trestegsstödet och ibruktagandet av den nya läroplanen helt klart förändrat lärarnas och rektorernas arbetsbild. Vi har ropat efter resurser men för döva öron. Skolorna behöver tilläggsresurser för att kunna via olika undervisningsarrangemang tillgodose det läroplanen förutsätter. Det kan handla om specialklass, smågruppsundervisning, specialundervisning på deltid, kompanjonundervisning eller nytt tänk gällande sammansättningar av undervisningsgrupper. Samtidigt måste vi minska på byråkratin.
En annan belastande faktor var skolbyggnaderna. Det råder utrymmesbrist, problem med inneluften och krav på att man flyttar eftersom fastigheterna inte uppfyller hälsokriterierna.
Tror vi att det sker en utveckling utan ekonomiska satsningar så blundar för verkligheten. Skolan behöver definitivt mera pengar för att kunna leverera det som styrdokumenten förutsätter. Det är uppenbart – vi kan inte vänta med att förbättra lärarnas och rektorernas arbetsförhållanden!
Segregerade skolor är ett otyg i Sverige. Det fria skolvalet har i praktiken lett till att det har uppstått A- och B-skolor, vilket ses i läranderesultaten. Just detta har påtalats bl.a. av Pisa-generalen Andreas Schleicher i samband med ett besök i Sverige tidigare i år.
– Ju större valfrihet ett land har när det gäller skolor, desto mindre jämlikhet. Ett helt öppet skolval ger högre segregation och det förbättrar inte heller resultaten, sade Andreas Schleicher.
Han talade för att skrota det fria skolvalet, men så långt vill Skolkommissionen inte gå. Skolkommissionen är en statlig utredning, som tillsattes för ca två år sedan. Kommissionen framlade sina förslag den 20 april.
En tidigare anställd medarbetare vid lärarfacket OAJ, som misstänks ha förskingrat ca 235 000 euro under åren 2013-16, har dömts till villkorligt fängelse. Helsingfors tingsrätts dömde medarbetaren för grovt bokföringsbrott och grov förskingring till 1 år 8 månaders villkorligt fängelse och 80 timmars samhällstjänst.
(more…)
