Gemensamt pressmeddelande: Bildningsalliansen rf, Finlands Folkhögskolförening rf , Finlands sommaruniversitet rf, Finlands svenska lärarförbund rf, Folkupplysningssällskapet sr. och Studiecentralerna rf
Vad handlar det om:
- Ändringar har gjorts i lagen om främjande av integration, enligt vilka kommunerna från och med den 1 januari 2025 ansvarar för invandrares integration och integrationsutbildning. Kommunerna kan själva anordna utbildning, upphandla den från andra aktörer eller hänvisa studerande till självorganiserad integrationsutbildning, exempelvis till läroanstalter inom fritt bildningsarbete.
- Arbetet med att reformera integrationsutbildningen fortsätter på arbets- och näringsministeriet. Följande stora ändringar är planerade att träda i kraft den 1 januari 2027. Som grund för det fortsatta arbetet finns en riktlinje enligt vilken läroanstalter inte skulle ha en självständig möjlighet, baserad på utbildningslagstiftning, att erbjuda integrations- och språkutbildning till invandrare.
- Om denna riktlinje förverkligas kommer den avsevärt att försvaga tjänsterna kring integrationsutbildning. Det skulle innebära att verksamhetförutsättningar för 123 läroanstalter inom den fria bildningen, som framgångsrikt anordnar utbildning för invandrare, skulle urholkas och utbildningen för cirka 7200 årliga studerande skulle upphöra.
Ett omfattande nätverk för integrationsutbildning hotas att försvinna i Finland
Av aktörerna inom den fria bildningen anordnar 123 läroanstalter integrationsutbildning, grundläggande litteracitet och grundläggande utbildning för vuxna som en lagstadgad uppgift. Dessutom erbjuder folkhögskolor utbildning enligt läropliktslagen för unga invandrare med läroplikt. År 2023 studerade 7 200 migranter inom den fria bildningen med integrationsplan. I övrigt fanns det 36 000 studerande med annan kulturell bakgrund än finländsk som studerade i den fria bildningen. Om reformen fortsätter enligt den preliminära riktlinjen, kommer den fria bildningen att förlora en viktig samhällelig uppgift. Som en följd skulle Finland förlora ett omfattande nätverk för integrationsutbildning som har svarat på invandrares mångfacetterade behov.
– Läroanstalterna har utvecklat utbildningen under flera årtionden. De har kompetenta och utbildade lärare, expertis inom språkutvärdering, högkvalitativa lärmiljöer, goda kontakter till arbetslivet, fungerande vägledningstjänster samt fritidsverksamhet som stöder delaktighet, säger Tytti Pantsar, Folkhögskolföreningens verksamhetsledare.
– Denna värdefulla kompetens bör inte gå till spillo! Invandrarbefolkningen har vuxit och behovet av flexibla tjänster är större än någonsin. En modell med flera aktörer erbjuder den bästa lösningen för detta behov, säger Tuija Österman, generalsekreterare på Finlands Sommaruniveristet.
En nedskärning till i finansieringen för fritt bildningsarbete
I beredningsarbetet som genomförs av arbets- och näringsministeriet ingår en plan på att allokera finansieringen för integrationsutbildningen till en kanal och en inbesparing som innebär att finansieringen minskas med 15 miljoner euro. En del av finansieringen för den fria bildningen planeras att överföras till arbets- och näringsministeriet och därifrån vidare till kommunerna för att anordna integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning. För närvarande finansieras integrationsutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildning av arbets- och näringsministeriet, medan utbildningen inom den fria bildningen finansieras av undervisnings- och kulturministeriet som en del av det finländska utbildningssystemet.
En överföring av finansieringen för fritt bildningsarbete till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde skulle i praktiken innebära en nedskärning av utbildningsfinansieringen överlag och den skulle slå mycket hårt mot det fria bildningen och särskilt folkhögskolorna och andra privata läroinrättningar inom den fria bildningen.
– Finansieringen för folkhögskolorna skulle minska med över 20 procent, vilket motsvarar en nedskärning på cirka 12 miljoner euro. Detta skulle påverka 45 folkhögskolor, varav en skulle förlora upp till 80 procent av sin finansiering och 21 folkhögskolor över 30 procent. Verksamheten vid dessa läroanstalter skulle vara allvarligt hotad och vissa skulle kanske behöva lägga ner, säger Finlands Folkhögskolförenings verksamhetsledare Tytti Pantsar.
Kan kommunerna hantera den ökade volymen?
I reformen av integrationsutbildningen skulle kommunernas ansvar för att anordna utbildningen öka samtidigt som resurserna minskas. Kommunerna skulle inte längre kunna förlita sig på att de lokala läroanstalterna inom det fria bildningsväsendet erbjuder integrationsutbildning, vilket innebär att de själva måste stå för hela utbudet.
År 2023 uppgick finansieringen för integrationsutbildning som arbetskraftsutbildning till 67,4 miljoner euro, deltagarna var 16 000 och utbildningsanordnarna 30. Motsvarande siffror för integrationsutbildning som genomförs som fri bildning var samma år: finansiering 16,8 miljoner, 7 200 studeranden och 123 läroanstalter.
– Klarar kommunerna av att hantera den ökade volymen med mindre resurser och på samma gång svara mot målgruppens ökande kompetenbehov? I integrationsutbildningen och den grundläggande litteraciteten behöver man speciellt beakta dem med bristfälliga grundläggande färdigheter och deras behov av både flexibla utbildningsmodeller och repetition. Eller blir en del av dem som ska integreras utan utbildning och grundläggande färdigheter, säger Tuula Kumpumäki, ordförande för Studiecentralerna rf.
Det svenskspråkiga nätverket av läroanstalter skulle försvagas
Reformen av integrationsutbildningen och dess finansiering påverkar det svenskspråkiga läroanstaltsnätverket. För närvarande erbjuder inte alla tvåspråkiga kommuner integrationsutbildning på svenska, vilket har inneburit att bland annat folkhögskolorna har kunnat möta lokala behov och ordnat svenskspråkig integrationsutbildning.
– Om en del folkhögskolor inte längre kan fortsätta sin utbildningsverksamhet på grund av ekonomiska förutsättningar, kommer också mängden av annan svenskspråkig utbildning att minska i flera kommuner. Det här skulle påverka utbildningsutbudet för svenskspråkiga läropliktiga och överlag de svenskspråkigas möjligheter till livslångt lärande , säger Henrika Nordin, verksamhetsledare för Bildningsalliansen.
I det långa loppet är det frågan om att kommer det att finnas utbildning tillgängligt för olika individuella behov och har alla möjlighet till utbildning och bildning, oberoende ålder, språklig eller kulturell bakgrund och boningsort.
För mera information:
Henrika Nordin
Verksamhetsledare
Bildningsalliansen rf
044 353 1813
henrika.nordin@bildningsalliansen.fi
Inger Damlin
Ordförande
Finlands svenska lärarförbund
040 089 7300
Inger.damlin@fsl.fi
Tytti Pantsar
Verksamhetsledare
Suomen Kansanopistoyhdistys – Finlands Folkhögskolförening ry
044 531 8000
tytti.pantsar@kansanopistot.fi
Tuija Österman
Generalsekreterare
Suomen kesäyliopistot ry – Finlands sommaruniversitet rf
050 302 8970
tuija.osterman@kesayliopistot.fi
Tuula Kumpumäki
Ordförande
Opintokeskukset ry Studiecentralerna rf
050 3239 143
tuula.kumpumaki@ksl.fi
Lauri Tuomi
Verkställande direktör
Kvs-säätiö (Kansanvalistusseura sr.)
050 476 9977
lauri.tuomi@kvs.fi
