Author: admin

FSL har av ministeriet ombetts ge sin syn på regeringens lagproposition.

Försöket, som avses inledas i augusti 2018, kräver en temporär ändring av lagen om grundläggande utbildning.

Det är frivilligt för elever att delta i försöket. Undervisningsanordnare med tillstånd kan delta i försöket med elever som inleder årskurs 5 eller 6 i grundläggande utbildning läsåret 2018 och som inte har inlett studierna i det andra inhemska språket.

FSL anger att förbundet stöder regeringsprogrammets målsättning om att utöka och göra språkundervisningen mera mångsidig. FSL anser dock att den föreslagna frivilligheten i praktiken får motsatta effekter.

Och vem är det egentligen styr barns språkval?

” De val föräldrarna skulle göra för sina barn kan få stora konsekvenser senare i individernas liv i samband med fortsatta studier och vid placeringen på arbetsmarknaden”, antecknar FSL i sitt utlåtande.

FSL fastslår vidare att det föreslagna försöket medför tilläggskostnader för utbildningsanordnarna.

FSL blickar också framåt och anger att den föreslagna frivilligheten kan i förlängningen leda till att vi får ett enspråkigt land, där grundlagens anda och nationalspråkstrategin inte förverkligas.

– Mångsidiga språkkunskaper stöder arbetskarriären och utgör är en del av allmänbildningen. Kunskaper i det andra inhemska språket är nödvändiga med tanke på framgång i de fortsatta studierna och även med tanke på en karriär som tjänsteman. I stället för att välja bort borde eleverna sporras och beredas möjligheter till att bedriva studier i flera språk redan i ett tidigt skede, säger Miika Sahamies, sakkunnig vid Akava.

Erfarenheterna visar att ökad valfrihet i språkstudier inte leder till ett mångsidigare språkkapital. Då det andra inhemska språket blev frivilligt i studentskrivningarna minskade samtidigt språkstudierna överlag i gymnasiet.

Akava, som ju representerar de högutbildade löntagarna, lyfter även fram socioekonomiska aspekter, som ansluter sig till försöket.

– Försöket kan leda till att individer, som deltar i försöket, kan eventuellt tvingas betala själva för inhämtandet av kunskaper i det andra inhemska språket, vilket krävs i studier på andra stadiet eller på högskolenivå, antecknar Akava i sitt utlåtande.

Akava antecknar vidare att svensk- och finskspråkiga elever inte har likvärdiga möjligheter att delta i försöket.

Också OAJ och FSL har getts möjlighet att uttala sig om den planerade försöksverksamheten, som maximalt kan omfatta 2 200 grundskolelever.

Vi återkommer till dessa utlåtanden, när dessa har offentliggjorts.

Opettaja berättar i 11/17 om festligheterna, som uttryckligen inte utgör en bitsk kommentar till det kyliga vädret. Det är elevkåren, som framför en stillsam protest till permitteringen av lärarna i Ulfsby, som ligger nära Björneborg.

Första årets studerande i gymnasiet står traditionellt för programmet på gymnasiets julfest, men i fjol inhiberades festen. Lärarna var permitterade i slutet av december och skolan drog in julfesten.

Bättre sent än aldrig, resonerade styrelsen för elevkåren. Ettorna, som kände att de hade snuvats på konfekten, kompenserades på detta sätt.

Vi vill framföra budskapet om att barn och unga inte får utgöra sparobjekt. Det finns bättre sätt att spara, säger Ira Koskinen, som sitter i elevkårens styrelse, till tidningen Satakunnan Kansa.

Gymnasiets vårfest och dimissionen av studenterna står på programmet dagen därpå, alltså lördagen den 3 juni.

På plussidan finns möjligheterna att utnyttja det egna pedagogiska kunnandet mångsidigt, goda möjligheter att påverka arbetet i skolan och rektorsyrkets mångsidighet.

Utrymmet för kärnuppgiften, alltså det pedagogiska ledarskapet, är dock ett stort problem. Rektorerna uppfattar att deras tid går till så mycket annat.

Rektorerna belastas speciellt av tunga uppgifter, som ansluter sig till personalfrågor och administrativa göromål. Därtill kommer sekreteraruppgifter, arbetsuppgifter gällande fastigheter och undervisningsutrymmen plus en stor mängd andra uppgift, som inte annan verkar ta ansvar för, säger Antti Ikonen, ordförande för Finlands rektorer. Han tillägger att det handlar om uppgifter, som väldigt sällan ansluter sig till lärandet.

– Och det handlar inte heller om uppgifter, som har lockat folk till ledaruppdraget, säger Ikonen.

Finlands rektorer säger att det är väldigt kortsiktigt att trötta ut rektorer med uppgifter, som är sekundära när man ser till helheten. Skolledarnas arbetsmiljö har en stor inverkan på hur läroanstalterna fungerar och överlag välmågan i skolsamfundet.

Tillstånd att ordna grundläggande utbildning beviljades till Kuopion kristillisen päiväkodin ja koulun kannatusyhdistys, Keski-Uudenmaan kristillisen koulun ja päiväkodin kannatusyhdistys, Porin kristillisen koulun kannatusyhdistys, Lahden kristillisen koulun kannatusyhdistys, CONFIDO-Pohjanmaan Kristillinen Kasvatus -Österbottens Kristliga Uppfostran och Rovaniemen seudun kristillisen koulun kannatusyhdistys.

Endast Rovaniemis tillstånd är nytt och gäller åk 1-6. I övrigt handlar det om verksamhet som redan bedrivs och där tillstånden nu förlängs. Skolor med tillstånd får också offentlig finansiering för verksamheten.

Ansökningarna av Kitinojan koulun kannattajayhdistys ry, Kielo International School of Dialog ry och Lappeenrannan kristillinen kasvatus ry avslogs.

Omkring 2,7 procent av eleverna inom den grundläggande utbildningen får undervisning i en privat grundskola (16 651 elever).

För tillfället har 68 privata aktörer beviljats tillstånd av statsrådet att ordna grundläggande undervisning för elever i läropliktsåldern.

Svensklärarna försvarar sitt revir och hävdar att kunskaperna i svenska allt sämre p.g.a. omläggningen. Skillnaderna i lärarnas utbildning och variationen i det antal lektioner som tillhandahålls leder emellertid till ojämlikhet mellan elever i olika kommuner.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade år 2016-17 alla lärarutbildningar som ger behörighet för undervisning i svenska, med undantag av en högskola. Syftet med utvärderingen var att utreda vilka färdigheter lärarutbildningen ger för undervisning i svenska, särskilt i årskurserna 1–6.

En del lärarstuderande ansåg att nöjaktiga språkkunskaper är tillräckliga för att undervisa i svenska i årskurserna 1–6

Av klasslärarstuderandena ansåg 64 procent att deras kunskaper i svenska är högst nöjaktiga. Studerandena ansåg inte att de obligatoriska studierna i svenska som ingår i deras examen (2–3 sp) är tillräckliga för att höja deras kunskaper i svenska, än mindre för att undervisa i svenska.

Överraskande är att över hälften av klasslärarstuderandena (58 %) trots allt ändå litar på att de i framtiden kommer att kunna undervisa i svenska även i årskurserna 1–6. De anser att innehållet i undervisningen i årskurserna 1–6 är enkelt, och att det inte krävs så mycket kunskaper i språket eller språkets didaktik för att undervisa grunderna i språket.

Paula Rossi, ordförande för utvärderingsgruppen och professor i nordisk filologi vid Uleåborgs universitet, konstaterar dock att det krävs goda språkkunskaper även i årskurserna 1–6:

– En ganska stor del av klasslärarstuderandena tror att de klarar sig även med svaga kunskaper i svenska. Men så är det i själva verket inte, i åk 1–6 bör man ha verkligt goda språkkunskaper. Där bör man kunna korrekt uttal, eftersom det är där eleverna tar modell och lär sig. Där är mycket lek och sång och det klarar man inte av med svaga språkkunskaper, säger Rossi.

Tills vidare har Raseborg fått smågymnasietillägg till statsandelarna eftersom de två nämnda gymnasierna varit två separata enheter med separata antagningsförfarande och skilda gymnasiekoder. Huruvida sammanslagningen kan ske så att dessa tilläggsandelar beviljas också i fortsättningen är för tillfället oklart, varför en total sammanslagning inte sker i detta läge.
Rektorn för Ekenäs gymnasium Mikael Eriksson föreslogs tidigare av bildningsnämnden bli rektor för det nya Raseborgs gymnasium, men nu skall bildningsnämnden fatta ett nytt beslut beträffande ledarskapet för gymnasieutbildningen i Raseborg.