S:t Karins söker ersättande skolutrymmen med ljus och lykta. Den svårt fukt- och mögelskadade skolbyggnaden, som inrymmer finska Hovirinnan koulu och S:t Karins svenska skola, duger inte för undervisningsändamål.
Author: admin
-
Trångt värre i Kottby
I Helsingfors är det troligt att åk 5 och 6 i Kottby lågstadieskola i Helsingfors inleder nästa läsår i den finskspråkiga grundskolan Yhtenäiskoulu. Skolan ligger ungefär en kilometer från huvudbyggnaden på Pohjolagatan.
-
Stäng inte dörrarna, manar Folktinget
Regeringen väljer att stänga dörrar till Norden om man försämrar möjligheterna att studera svenska, fastslår Svenska Finlands folkting i en resolution från sessionen i Hangö den 12-13 maj.
-
OAJ vill se löneutveckling
De uteblivna löneglidningarna och OAJ-medlemmarnas löneeftersläpning bekymrar OAJ-ordföranden Olli Luukkainen. Han fokuserade på lönefrågor, då han öppnade OAJ-fullmäktiges vårmöte i Helsingfors den 11 maj. Han krävde att ingångslönerna för anställda som jobbar med undervisning, fostran och forskning höjs med hundratals euro.
-
Bättre tjänster för hälsa och välfärd
Inom gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen har utvecklingen av verksamhet som främjar hälsa och välfärd gått framåt mellan åren 2012 och 2016, meddelar Utbildningsstyrelsen (UBS) och Institutet för hälsa och välfärd (THL). Tillgången till psykolog- och kuratorstjänster har ökat och de studerande får allt oftare delta i planeringen av läroanstaltens gemensamma praxis.
Hälsovårdarnas arbetsinsats i förhållande till antalet studerande har minskat inom gymnasieutbildningen, men ökat inom den grundläggande yrkesutbildningen. Även om studerandevårdstjänsterna har ökat vid yrkesläroanstalterna erbjuds de fortfarande inte vid alla verksamhetsställen. Tillgången till tjänster i förhållande till antalet studerande är ännu bristfällig på sina håll. Vid gymnasierna har de studerande bättre tillgång till studerandevårdstjänster än tidigare, men tjänsterna erbjuds fortfarande inte vid alla gymnasier. Av gymnasierna saknar 12 procent psykolog- och läkartjänster, fem procent saknar kuratorstjänster. Alla gymnasier har haft tillgång till hälsovårdartjänster under uppföljningsperioden på åtta år. Läkartjänster är tillgängliga i 88 procent av gymnasierna.
Ingripande vid problem
Vid gymnasierna ingriper man utifrån gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden. Ingripandena gäller oftast frånvaro (85 procent), mobbning (81 procent) och användning av droger och rusmedel (79 procent och 75 procent). Studerande som riskerar att avbryta studierna stöds med gemensamt överenskomna åtgärder vid 68 procent av gymnasierna, men endast 50 procent av gymnasierna följer upp orsaken till avbrottet.Inom den grundläggande yrkesutbildningen ingriper man i alkohol- och drogbruk ännu oftare än vid gymnasierna. Av verksamhetsställena har 97 procent regler för ingripande i missbruk och 95 procent regler för hänvisning till vård. Cirka 90 procent av verksamhetsställena har också gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden för att förebygga frånvaro och studieavbrott. I skollagstiftningen betonas de studerandes möjligheter att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Vid nästan alla gymnasier (93 procent) deltar de studerande i arbetet med att utarbeta och uppdatera läroplanen. Vid många gymnasier har de studerandes delaktighet utvecklats i en positiv riktning.
Mat på bordet
År 2016 följde 83 procent av gymnasierna rekommendationen för skolbespisningen, år 2012 var andelen 74 procent. Inom yrkesutbildningen följde 89 procent av verksamhetsställena rekommendationen.
UBS och THL har sedan 2008 samlat information om främjandet av hälsa och välfärd i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. De färska uppgifterna om situationen år 2016 har samlats in från 336 gymnasier och 317 verksamhetsställen inom yrkesutbildningen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen samlade man nu för första gången in uppgifter från de enskilda verksamhetsställena. -
Kerstin Björkas fick lärarpris
Finska Vetenskaps-Societeten har i sedvanlig ordning utdelat två lärarpris vid sin årshögtid den 28 april.
Societeten har i flera år delat ut två pris åt framstående gymnasielärare, som genom sin lärargärning har inspirerat sina studerande till högre studier inom området.
Kerstin Björkas, lektor vid Gymnasiet i Petalax i Malax mottog det ena priset. Hon undervisar i biologi, geografi, hälsokunskap och kemi.
På finska sidan tillföll lärarpriset Heidi Repo, lektor i svenska vid Helsingin suomalainen yhteiskoulu
Prissumman är 5 000 € till lärarna och 2 000 € till respektive skola.
Lärarprisen betyder mycket för skolorna som ofta får bra publicitet på de orter där pristagarna verkar.
Finska Vetenskaps-Societeten är en nationell vetenskapsakademi, grundad 1838 för att främja vetenskaplig diskussion och publicering inom naturvetenskaperna och humaniora.
-
Billiga gymnasier
Enligt Statistikcentralen ökade utbildningens driftsutgifter med 0,4 procent år 2015 jämfört med året innan. Driftsutgifterna för utbildning var totalt 12,2 miljarder euro år 2015.
Den största andelen av driftsutgifterna för utbildningen utgörs av kostnader för den grundläggande undervisningen. År 2015 användes 4,6 miljarder euro för den grundläggande undervisningen. De näst största andelarna hade universitetsutbildningen och -forskningen, dvs. 2,3 miljarder euro, och yrkesutbildningen, för vilken man använde 1,8 miljarder euro.
Gymnasieutbildningen är långt billigare än yrkesutbildningen. År 2015 användes för gymnasieutbildning 736 miljoner. Detta motsvara 6,0 procent av totalutgifterna, medan yrkesutbildningens andel är 14,8 procent.
-
Vandring i spåren efter storstrejken
För att fira Finlands 100-årsjubileum har Föreningen för Drama Och Teater (DOT) tillsammans med Svenska odlingens vänner i Helsinge, Helsingfors kulturcentral och Helsingfors stadsmuseum denna vår arrangerat historiska tidsvandringar förlagda till Hertonäs gård med omnejd. Handlingen är placerad till dagarna under storstrejken i storfurstendömet Finland i november 1917.
Tidsvandringarna vill belysa hur samhällssituationen i Finland år 1917 påverkade människor; deras liv, åsikter och beslut, genom att tidsresenärerna möter och interagerar med fiktiva och historiska karaktärer från 1917 med olika bakgrund, samhällsklass och övertygelse. Under vandringarna möter de deltagande eleverna skådespelare som gestaltar människor från forna dagar.
Vandringen sker en gång till på hösten med program för åk 8, preliminärt vecka 36 i september. Anmälningar tas redan nu emot på www.dotdot.fi. -
Kommunerna skräms av tom kassa
Egendomsarrangemangen mellan kommunerna och landskapen hotar försvaga kommunernas ekonomiska ställning. I samband med vård- och landskapsreformen kommer en förmögenhet på uppskattningsvis cirka två miljarder euro att överföras från kommunsektorn till landskapen utan ersättning.
-
I snitt 3 137 euro
Genomsnittslönen inom den kommunala sektorn uppgick i oktober 2016 till 3 137 euro i månaden, utvisar Kommunalarbetsgivarna KT:s färska uppgifter.
Skillnaderna mellan de olika sektorerna är stora, liksom även behörighetskraven och arbetets svårighetsgrad förstås. Inom undervisningssektorns avtal var snittlönen 3 807 euro i månaden, medan läkarna låg i topp med snittlönen 7 440 euro.
Inom den allmänna kommunala sektorn, som inkluderar bl.a. barnträdgårdslärarna, var snittlönen 2 767 euro i månaden. Inom teknikens avtalsområde var snittlönen 3 233 euro månaden.
Inkomsterna steg synnerligen måttfullt under perioden oktober 2015-oktober 2016. Inkomsten för regelbunden arbetstid ökade med 0,6 procent, medan totala månadslönen ökade i genomsnitt med 0,8 procent.