Author: admin

OAJ har tillställt undervisnings- och kulturministeriet sitt utlåtande rörande regeringens föreslagna försöksverksamhet, som innebär att maximalt 2 200 elever i grundskolan kan välja bort studier i det andra inhemska språket. OAJ skjuter ner försöket och anser att regeringen inte bör avge lagpropositionen till riksdagen.

Många ändringar har genomförts rörande språkundervisningen, inte minst tack vare läroplansreformen. Fokus borde vara på verkställandet och utvärderingen av dessa förändringar innan man går inför nya ändringar.

Vidare intar OAJ en synnerligen kritisk hållning till att vissa ämnen stämplas som tvångsämnen. OAJ påminner om att alla gemensamma ämnen i grundskolan är obligatoriska för eleverna och därför är det ohemult att tala om ”tvångssvenska”. Liknande pejorativa benämningar stärker minsann inte elevernas studiemotivation.

Valfrihet innebär ju faktiskt inte att studiemotivationen ökar, noterar OAJ. Engelskan utgör ett gott exempel på detta. Engelskan som i praktiken är ett obligatoriskt ämne för eleverna ligger i olika undersökningar i topp vad gäller elevernas studiemotivation.

OAJ anser att studier i det andra inhemska språket är motiverade med tanke på Finlands tvåspråkighet, men också med tanke på allmänna språkfärdighetskrav.

Korsholm har idag ett tätt nät av byskolor. Men hur blir det i framtiden? Kommer fyra skolor att offras till formån för uppförandet av ett nytt lärcenter?

– En liten skola innebär inte att lärmiljön är dålig. Det är lärarna, pedagogiken och verksamhetskulturen som gör lärmiljön. Men vi upplever att kommunen inte har lyssnat på lärarnas åsikter utan i stället har tjänstemän från andra sektorer fått diktera hur en lärmiljö ska se ut, säger Linda Felixson, klasslärare och förtroendeman i Korsholm.

Fullmäktige i Korsholm beslutar den 8 juni om huruvida Korsholm uppför ett nytt lärcenter i Kvevlax. Om så sker innebär detta med stor sannolikhet att fyra byskolor dras in. Lärcentret beräknas enligt de senaste uppgifterna kosta ca 11 miljoner euro.

Mera om Korsholms planer i Läraren nr 11/17, som utkommer den 8 juni.

Berndt-Johan Lindström, 45, jobbar idag som direktör för det svenskspråkiga resultatområdet vid bildningsväsendet i Vanda. Tidigare har han bland annat varit undervisningschef i Raseborg och bildningschef i Karis.

Som Kulturfondens utbildningsombudsman är Lindström medlem av ledningsgruppen och bär det övergripande utvecklingsansvaret för fondens uppdrag inom utbildning och forskning. Utbildningsombudsmannen leder också fondens utbildningsteam.

Lindström fick ett jobb, som var mycket eftertraktat. Antalet sökande uppgick till hela 56 personer. Kulturfonden uppger att bland sökandena fanns många meriterade personer med bred erfarenhet av utbildningssektorn.

Bonns jobbar som bäst som affärsutvecklare vid KSF Media. Från år 2005 till 2015 var han anställd vid Tidningarnas förbund, där han bl.a. var engagerad i projektet Tidningen i skolan.

Före det mediala engagemanget jobbade han vid  gymnasiet Lärkan i Helsingfors, där han fungerade som lärare i historia, samhällslära och filosofi.

Under de tre första månaderna ökade lönerna på hela arbetsmarknaden med 2,4 procent, enligt statliga Medlingsinstitutets preliminära beräkningar.

I näringslivet ökade lönerna med två procent, medan ökningen uppgick till 3,7 procent i kommunerna.

Ünder år 2016 uppgick löneökningarna till 2,4 procent för arbetsmarknaden i genomsnitt, enligt Medlingsinstitutets beräkningar.

Det kan jämföras med att lönerna för de kommunalt anställda lärarna i genomsnitt ökade med mellan fem och sex procent under förra året, enligt Lärarförbundets uppskattning.

Lärarnas stora löneökningar i fjol förklaras av regeringens lärarlönelyft och karriärtjänsterna, men också av fortsatta kommunala satsningar och på att löneglidningen – lönepåslag vid till exempel byte av jobb och arbetsuppgifter – i lärarbristens spår är förhållandevis hög.

Salmivalli har utmärkt sig inom forskningen om ungdomars utveckling. Speciellt har hon fördjupat sig i mobbning och därtill anslutna faktorer. Hon har i avgörande grad bidragit till utvecklingen av åtgärdsprogrammet KiVa skola, som också har sålts utomlands.

Finlands vetenskapspris utdelas vartannat år som erkänsla för framstående vetenskaplig forskning. Priset utdelas till en forskare eller forskargrupp som arbetar i Finland.

Prissumman uppgår i år till 100 000 euro. Vetenskapspriset beviljades för första gången 1997.