Author: admin

– Största orsaken till förändringen är att höja kvaliteten på vår handledning och vägledning, säger rektor Lena Johansson.

Alla Axxells grundexamensstuderande (ca 1 480 personer), såväl unga som vuxna, tilldelas en egen examenshandledare. Det här innebär att examenshandledarna kommer att finnas på Axxells enheter i Åbo, Pargas, Kimito, Karis och Ekenäs.

Examenshandledarna kommer att jobba på sina egna enheter, men bildar också ett team som jobbar tillsammans. De kompletterar varandra i de olika kunskapsområdena. Det handlar om ett mångprofessionellt team: fyra är lärare, en studiehandledare, en pedagogie magister och en är blivande socionom, säger Lena Johansson.

Samtliga sju examenshandledare har rekryterats internt.

Till examenshandledarnas uppgifter hör bl.a. uppgörande av personlig studieplan, karriärplanering, studieteknik, förebyggande studerandevård och handledning til högre studier.

Niku Tuomisto fungerar som utvecklingschef vid OAJ. Han har bl.a. ansvar för skolledarfrågor. Tuomisto betonar att ledarnas arbetsförhållanden påverkar i stor grad hela skolsamfundets verksamhet.

Det är dags att sätta punkt för minskandet av resurserna för undervisningen och ledarskapet som har pågått redan länge, säger Tuomisto.

Han lyfter fram tre smärtpunkter rörande skolledarnas ork.

Högst 20 underordnade

En ledare bör ha högst 20 underordnade och varje verksamhetsenhet behöver en fungerande ledare. I dag har finländska skolledare, vid sidan av eleverna och studerandena i skolan, i typiska fall 31-40 underordnade. I vissa fall kan det handla om 50-80 underordnade. Om det är fråga om en stor läroanstalt bör biträdande rektorer anställas för ledaruppgifter.

Dela på uppgifterna

Rektorerna belastas speciellt av uppgifter, som måste ses som sekundära i relation till den lagstadgade och krävande kärnan i arbetet. Sådana uppgifter berör personal- och allmän förvaltning, sekreterarskap, utrymmes- och fastighetsfrågor med mera. En rektor bör ansvara för skolans verksamhet och inte belastas av överloppsuppgifter.

Arbetsro

Den årliga osäkerheten och de allt njuggare verksamhetsresurserna utmattar såväl lärare som rektorer. Verksamhetsresurserna börjar på många ställen bli svaga och skolan förmår inte erbjuda alla elever lagstadgade tjänster. Personalen, som är hängiven sitt arbete, upplever skuld och personalen skuldbeläggs också lätt, även den yttersta orsaken är bristfälliga resurser. Rektorer tvingas mot sin vilja klä skott för den orättmätiga behandlingen av personalen.

Vem är rikets ordförande?
Finland fyller 100 år och många vill vara med om gratulationerna på något sätt. Posten – eller egentligen Posti – erbjuder oss möjlighet att på sin webbplats gratulera Finland genom en digital hälsning. Åbo Underrättelser citerar Posti: ”Låt oss arbeta tillsammans världsskala lyckönskan för Finland.” Visst går det att begripa, men särskilt elegant är det inte. Det tycker inte heller Timo Anttila som är kommunikationschef på Posten – eller egentligen Posti.
Åbo Underrättelser påvisar att om den finska motsvarigheten till den ovanstående texten på webben översätts till svenska automatiskt med verktyg som tillhandahålls av Google, fås just detta resultat.
Anttila lovar att åtgärda de språkliga grodorna. Vi får se hur det går. Kommer en eventuell gratulant också i fortsättningen att mötas av ”Ditt namn kommer att publiceras gratulations, som kommer att överlämnas till ordföranden i riket innan självständighetsdagen.”?
På finska är det ”valtakunnan presidentti” (rikets president) som tar emot gratulationerna.

Mobbningen måste ta slut
I en debattartikel i Aftonbladet fäster Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppmärksamhet vid mobbningen som ett av vår tids största samhällsproblem. Det behövs krafttag för att kunna åstadkomma en förändring, skriver hon och hennes medförfattare Simon Sandström, lärare och grundare av den pinfärska Facebookgruppen Soldiers of Love som är ett upprop mot mobbning och näthat.
”Verkligheten är den att varje dag mobbas mer än 50 000 barn i skolan, i genomsnitt två barn i varje klass. Varje år tar 45 unga livet av sig, det motsvarar nästan ett barn i veckan”, noterar skribenterna.
Det är dock inte lärarna som ska bära hela ansvaret för det förebyggande arbetet. Det krävs tydliga rutiner i arbetet mot mobbning och det förutsätter att kommunerna organiserar skolan på ett sådant sätt att detta blir möjligt. En elev ska aldrig känna att det råder oklarheter om vad man gör om man blir utsatt för mobbing och en lärare ska aldrig känna en osäkerhet i vem på skolan som ska agera mot mobbning, skriver Fahlén och Sandström.
”Ett stort problem som minskar möjligheten för lärare att ingripa mot mobbning är rädslan för att bli anmäld. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att 20 procent av lärarkåren har undvikit att ingripa i ett bråk mellan elever för att de är rädda för att bli anmälda.”
Skollagen ger läraren rätt att ingripa i dessa situationer och därför måste skolledning och huvudman backa upp lärare som vågar agera och står upp för ett schysst klimat i skolan.
”Skollagen är tydlig med att det råder nolltolerans mot kränkningar och mobbning i skolan. Trots denna tydlighet i skollagen så förblir den bara tomma ord om ingenting görs.
Det är huvudmannen som ansvarar för detta, det vill säga den som äger skolan. Med facit i hand kan vi konstatera att huvudmännen systematiskt har brustit i detta.”
Staten kan inte acceptera att huvudmännen under lång tid åsidosatt sina skyldigheter i arbetet mot mobbning, sägs i debattartikeln som uppmanar till gemensamt ställningstagande.

STTK pekar på OECD:s uppgifter om att var fjärde finländsk man i åldern 20 till 24 år inte studerar, jobbar eller ens söker jobb. Andelen har dessutom ökat under de tio senaste åren. En svag utbildningsbakgrund ökar risken för utslagning.

STTK vill stärka den grundläggande utbildningen, eftersom denna utgör en grund för lärandet och framtiden överlag.

Prognosen för en ung man utan utbildning och arbetsplats är usel. Det handlar om korta jobb, låga löner och hälsoproblem, säger STTK:s ordförande Antti Palola.

Läropliktsåldern bör höjas med ett år, resonerar STTK.

En tillräckligt stor och betydande reform, som för all del kostar en del men som också betalar sig tillbaka i ett längre perspektiv. Utslagningen minskar. Målet bör vara att hela årskullen bör avlägga åtminstone en examen på andra stadiet, säger Palola.

STTK efterlyser också utredningar om hur nedskärningar inom utbildningen drabbar könen.

Nedskärningarna inom yrkesutbildningen försämrar tillgången till utbildningen i vissa delar av landet. Så är fallet åtminstone i östra och norra Finland. Pojkarnas resultat är sämst just i dessa regioner, säger Palola.

Lärarutbildningarna sållar sökande till intervjun via resultatet i studentexamens fyra obligatoriska prov. Avlagd studentexamen i matematik ger tilläggspoäng.

Det här betyder alltså att urvalsprovet framöver består av endas en del, då den den skriftliga delen slopas.

Beslutet har fattats i enlighet med Undervisnings- och kulturministeriets önskemål inför högskolornas gemensamma antagning 2018. Målet med förändringen är att skapa rättvisa och rationella villkor för sökande oavsett bakgrund.

Lärarutbildningarna består av utbildningslinjerna för klasslärare, speciallärare, barnträdgårdslärare och ämneslärare i textil slöjd, teknisk slöjd samt huslig ekonomi.

Fullmäktige tog tidigare ett beslut om att bygga lärcentret, men hade den 8 juni att ta ställning till en tilläggsfinansiering till bygget. De beräknade kostnaderna har nämligen ökat från knappa 9 miljoner till 11 miljoner euro.

Förslaget om tilläggsfinansiering klubbades till sist igenom med rösterna 29 för och 13 emot. En ledamot avstod från att rösta. Beslutet har föregåtts av en synnerligen het diskussion, där bl.a. byskoleförespråkarna har ifrågasatt idén med en stor skola.

Om allt går enligt planerna kommer arbetet med lärcentret i Kvevlax i gång i sommar, så att siktet är ställt på skolstarten hösten 2019

Arbetet med det nya skolhuset inleddes i maj i år och skolan torde tas i bruk 1.1.2019. Den nya skolan inrättas emellertid hösten 2018, men den fungerar i tillfälliga utrymmen tills dess att den nya fastigheten kan tas i bruk. Universitetet Itä-Suomen yliopisto utlovar att det nya skolhuset blir toppmodernt i alla avseenden. Verksamhetskulturen, lärmiljön och teknologin lär bli av högsta tänkbara kvalitet.

Projektet har sin upprinnelse i att Itä-Suomen yliopisto, som förmedlar lärarutbildning, har beslutat dra in sitt campus i Nyslott år 2018. Universitetet koncentrerar lärarutbildningen till Joensuu, där volymerna alltså ökar. Därmed ökar också lärarstuderandenas behov av handledd praktik.

Övningsskolor utgör en viktig och uppskattad del av lärarutbildningen i vårt land. På finlandssvenskt håll fungerar Vasa övningsskola som en del av lärarutbildningen vid Åbo Akademi.

Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet saknar emellertid övningsskola. Lärarstuderandenas praktik är förlagd till en handfull partnerskolor i huvudstadsregionen.

FSL har ifrågasatt lösningen och anser att den handledda praktiken bäst sköts vid en övningsskola.