Vi återkommer till dig så snabbt som möjligt. Som medlem kan du också gärna vända dig till din lokala förtroendeman med frågor.
{ BreezingForms : Ombudsmannen }
Vårt offentliga material kommer du åt via huvudmenyn i övre kanten. En stor del av FSL:s webbinnehåll ligger på vår öppna webbsida.
Som FSL-medlem kan du logga in till medlemsintran där du kan kontrollera dina medlemsuppgifter, anmäla dig till kurser, påverka, ta del av medlemsrabatter och annat. Via medlemsintran kommer även våra förtroendevalda åt mappar med mötesdokument, information och dylikt.
Alla texter, bilder, publikationer och liknande är skyddade av upphovsrätt. Texten på FSL:s webbplats är fri att använda och sprida vidare, förutsatt att du anger Finlands svenska lärarförbund som källa.
Ansvarig utgivare för webbplatsen är FSL:s förbundsordförande.
Vi jobbar ständigt med att uppdatera innehållet på vår webbsida för att du ska hitta relevant information. Om det är något du saknar eller om du stöter på felaktigheter ber vi dig ta kontakt med FSL:s kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, mirjam.heir-lindstrom@fsl.fi.
Föreningskurs i Tammerfors den 11-12 februari 2026
Under kursen i februari kommer vi tillsammans att diskutera FSL:s nya strategi och blicka framåt mot riksdagsvalet 2027. Dessutom kommer Isabel Flemming, verksamhetsledare på Regnbågsallians och diskuterar jämställdhetsfrågor med oss.
Varje förening har plats för två deltagare och som vanligt hoppas vi att varje medlemsförening deltar i kursen, gärna med ordförande och en till från föreningen styrelse. Deadline för anmälan är 30.1.
Kurs för fackombud och förtroendemän i Tammerfors den 8-9 april 2026
Rektorskurs i Helsingfors den 23-24 oktober
Du vet väl att FSL:s kurser är gratis för våra medlemmar? Vi står för resekostnader, hotellövernattningar och eventuellt lönebortfall för tjänstledighet. Inkvartering sker i dubbelrum men mot en extra kostnad kan du boka ett helt eget rum om du vill.
Mer information hittar du på medlemsintran (under menyn “Anmälan”) där anmälningsformuläret till våra kurser också finns.
Hälften av understödet går till pilotprojekt inom utvecklingen av lärarnas yrkeskompetens. Under tre års tid riktas 60 miljoner euro till att förbättra lärarnas och lärarutbildarnas kompetens. I år uppgår understödsbeloppet till 15 miljoner. Utvecklandet av lärarutbildningen är en del av regeringens spetsprojekt Den nya grundskolan med målet att förnya grundskolan, inlärningsmiljöerna och lärarnas kompetens.
46 ansökningar inflöt under våren till ministeriet, som nu har valt ut 19 stycken. Några högskolor får understöd för flera projekt. 400 000 euro går till Åbo Akademi som vill ”utveckla lärarutbildningens och skolornas verksamhetskultur genom konkreta kollaborativa aktioner med digitaliseringen i fokus.”
– Specialunderstödet, som nu delas ut för första gången, ger förnyandet av lärarutbildningen en puff framåt. Meningen är att man genom de projekt som nu kör igång kan få till stånd permanenta förändringar för att stärka de finländska lärarnas kunnande. En lärarutbildning av hög kvalitet garanterar att de finländska lärarna har de bästa pedagogiska metoderna – och eleverna de bästa lärarna – också i framtiden, säger undervisningsminister Grahn-Laasonen.
Läs PM:et i elektroniskt format här:
PM för läsåret 2017-2018
Här nedan kan ni läsa några tillägg till PM:et som inte fick plats i tidningsversionen.
Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet i följande fall:
Ansökan om årsbundet tillägg
Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram.
Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen. Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfyllt.
Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg.
En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får:
Utöver vad som bestäms ovan får en lärare som sköter ett (referens)bibliotek vid en skola med årskurs 7–9, eller vid en skola med årskurs 1–6 där antalet lärare är minst sex, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.
En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.
Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden.
Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24. Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24.
För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare.
Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer.
Vår förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström och vår ombudsman Jens Mattfolk svarar gärna på era frågor om lagar och avtal. Ring eller mejla!
Ifjol var motsvarande siffror 3400 sökande och 3350 antagna. Till finskspråkig utbildning sökte i år 73 500 studerande, antalet antagna är 66 600.
Till den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet kunde 97,8 procent av förstahandssökandena antas till utbildning. I fjol var andelen som fick studieplats ännu större, hela 98,5 procent.
Drygt 90 procent av de finskspråkiga sökandena fick en studieplats.
Cirka 97 procent av dem som gick ut grundskolan i vår fick i detta skede studieplats via gemensam ansökan. I gemensam ansökan sökte cirka 56 400 grundskoleelever, av vilka 54 900 antogs. Fördelningen var 24 700 godkända till yrkesutbildning och 30 200 godkända till gymnasieutbildning.
Till svenskspråkig utbildning sökte 2 957 direkt från grundskolan, av vilka 1 890 sökte i första hand till gymnasium och 1 067 till yrkesutbildning.
Sökande som blev utan studieplats kan ännu söka till tionde klassen, handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning eller till utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk för gymnasieutbildning.
Inslagen ingår i en kurs som heter Multimodalt kraftpaket för lärare som anordnas av CLL, centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Multimodalt arbete i en ämnesövergripande verksamhetskultur är ett forsknings- och utvecklingsprojekt där verksamma lärare utvecklar kunskap och praxis i dialog med andra lärare, experter och forska¬e vid Åbo Akademi. Kursen är uppdelad i fem moduler varav Läromedelsväktarna är modul 3. De två sista modulerna sätter i gång på hösten.
Syftet är att sprida kunskap om läromedel och att stärka lärarnas kritiska blick i förhållande till läromedel –såväl förlagsproducerade tryckta och digitala läromedel som självtillverkade läromedel, säger professor Ria Heilä-Ylikallio i den första filmsnutten, som alltså finns till allmänt beskådande på nätet.
I det första inslaget som publicerades redan i slutet av april diskuterar lärarutbildartrion Anders Westerlund, Caroline Doktar och Heilä-Ylikallio (som bildar gruppen läromedelsväktarna) och funderar på vad läromedel är (”Det kan vara vad som helst”, säger Westerlund) och vad grammatik och språklig medvetenhet innebär i förhållande till läromedel.
Väktarna kommenterar t.ex. läromedlet Mer om Moa och Mille, ett paket tryckta läromedel som producerats i Sverige. Läromedlet går mot konventionerna och presenterar pojkar och flickor i atypiska roller och för också fram ett multikulturellt perspektiv, noterar Doktar.
I program 2 som nyligen publicerats granskas det finlandssvenska läromedlet Busfarfar och det sverigesvenska Qnoddarnas värld (svenska och matematik för åk 1–3).
Det första programmet finns tillgängligt på https://youtu.be/yzCcPU3lUx0 och läromedlet om qnoddarna rannsakas på https://www.youtube.com/watch?v=eQEFGRtF8fE
I fråga om det intensifierade stödet handlar det om en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med året innan. Antalet elever som fick särskilt stöd ökade med 0,2 procentenheter.
Pojkarna är i majoritet. Av eleverna med intensifierat stöd var 65 procent pojkar och 35 procent flickor. Om man ser till eleverna med särskilt stöd var pojkarnas andel 70 procent.
De regionala skillnaderna är stora. Andelen elever med intensifierat eller särskilt stöd var störst i Kymmenedalen. Här handlade det om ca 22 procent av alla elever.
Motsvarande andel i Kajanaland och Lappland var drygt 12 procent.
Lärarfacket OAJ och FSL undersökte i början av året hur lärarna och rektorerna ser på det så kallade trestegsstödet och dess förverkligande.
Endast tre procent av rektorerna och lärarna uppgav att resurserna för trestegsstödet är tillräckliga
För att trestegsstödet ska kunna förverkligas måste först och främst grundfinansieringen ökas, anser FSL och OAJ.
– Det räcker inte med olika statliga projektpengar. De är kortsiktiga och innebär en hel del pappersarbete, sade Christer Holmlund, förbundsordförande för FSL, i samband med att undersökningens resultat offentliggjordes.
Långt ifrån alla skolor kan garantera tillräckliga stödformer för eleverna.
– Rätten till stöd får inte hänga på var eleverna bor. Undersökningen visar att lagen inte uppfylls överallt, sade Holmlund.
Om du behöver uppsöka sjukvård rekommenderar vi att du ringer SOS-numret som finns på ditt medlemskort (+358 1075 20055). Den internationella larmcentralen svarar dygnet runt och du kan prata svenska med personalen. De ger till exempel råd om vilken vårdinrättning du bör söka dig till.
Om du har en fråga eller ett ärende som berör dina försäkringar vänder du dig alltid direkt till Turva.
Bl.a. föreslås att prov i muntliga kunskaper introduceras i studentproven i främmande språk och det andra inhemska språket. Här skulle utnyttjas teknik av modernt snitt.
Provtiden skulle förkortas till fyra timmar och provet i modersmålet skulle omfatta en dag mot dagens två dagar. Förkortningen av provtiden förutsätter dock att provens struktur, innehåll och omfattning ses över. Arbetsgruppen motiverar förkortningen med att proven digitaliseras. Dessutom syftar ändringen till att minska på den stress som examinanderna upplever.
Arbetsgruppen vill ytterligare öka flexibiliteten. Icke-godkända prov kunde framgent tas om tre gångar (idag två gånger) och godkända prov kunde tas om två gånger mot dagens en gång.
Arbetsgruppen vill också öka tempot, så att vilodagarna mellan proven minskas.
Lärarfacket OAJ omfattar många förslag, men anser att beslutet om provtidens längd bör tas först efter digitaliseringen av examen. Det gäller också förslaget om att komprimera provet i modersmålet.
Olavi Arra, specialsakkunnig vid OAJ, anser att frågan om provtiden bör avgöras först när det finns vetskap om hur de digitala proven kommer att se ut och vilken tid de tar i anspråk.
Arra fäster också uppmärksamheten vid att det kan visa sig att proven i de olika ämnen kan visa sig vara väldigt olika i fråga om tidsanvändningen. Därför är det just nu viktigt att dryfta pedagogiken, eftersom digitaliseringen av studentexamen ändrar proven under alla omständigheter.