Author: admin

– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, säger Fredrik Svensson, utredare på Universitetskanslerämbetet UKÄ.

Skolvärlden, som ges ut av Lärarnas riksförbund LR, har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärar-legitimation.

Enligt regeringens bedömning kan det om två år saknas 60 000 behöriga lärare i Sverige.

– Lärarbristen kommer att förvärras och det gäller i princip hela landet. Vi får helt enkelt ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Svensson säger att om man vill tillgodose det framtida lärarbehovet med hjälp av utbildning måste en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörja lärarstudier.

– Det är fullständigt orimligt. Så stor del av en årskull är varken lämpad eller intresserad av att bli lärare. Dessutom finns det någon slags gräns för hur många man kan få igenom en så pass lång akademisk utbildning med bibehållen kvalitet, säger utredaren Fredrik Svensson

Vad är lösningen?

– Det finns inte en enkel lösning. Till att börja med behöver man locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Rektorer och andra skolledare behöver också fundera över hur skolan är organiserad och hur lärarna egentligen används, säger Svensson till Skolvärlden.

Temat i år är “100 gånger vår skola – Rätt att drömma, rätt att vara den du är”. Var och en av oss kan påverka stämningen och atmosfären i skolan, betonas i skolfredsdeklarationen.

I en bra skola kan alla känna sig värdefulla och ha åsikter som man vågar uttrycka. Alla människor har rikedomar och spännande tankar som kan komma fram i en tillåtande omgivning. Vi kan alla vara uppmärksamma och se till att varenda en får vara med på sina egna villkor.

Skolfreden har utlysts varje år sedan år 1990. Skolfredsmodellen, som har skapats i Finland, är unik och den har spritts också till andra europeiska länder såsom Estland, Grekland, Spanien och Polen.

Skolfreden administreras av en nationell ledningsgrupp, som består av representanter för alla organisationer som är med om att genomföra programmet.

Utlysningsceremonin kommer att strömmas på www.skolfreden.fi.

I hela landet sökte 98,7 procent av grundskolans elever i åk 9 under våren och sommaren till vidare studier. Det handlar om yrkesutbildning, gymnasium, specialundervisning eller förberedande utbildning. Av dem som i vår gick ut grundskolan har 98,7 procent fått en studieplats via de egentliga ansökningarna eller via tilläggsansökningar.

En del av dem som inte har sökt eller de som inte har fått en studieplats, har sökt till utbildningar utanför gemensam ansökan, till exempel till folkhögskolornas linjer

Den dåliga inomhusluften gör att 10 av skolans 50 lärare inte klarar av att undervisa i Oxhamnsbyggnaden. De är i stället hänvisade till den smockfulla Rådmansfastigheten.

Byggnaden är från 1980 och eftersom ingen grundlig renovering har gjorts är ventilationssystemet fortfarande i ursprungligt skick.

Dessutom vistas fler elever i klassrummen än ventilationen är dimensionerad för. Tillförseln av frisk luft är därmed inte tillräcklig.

För att öka lufttillförseln är ventilationen maximalt uppskruvad. Följden är att den orsakar en påfallande hög ljudnivå i klassrummen.

En förbättring av ventilationssystemet ingår inte i stadens ekonomiplan.

Bildningsdirektör Jan Levander har svårt att sätta tummen på hur stort problemet i Oxhamns skola egentligen är.

– En del människor reagerar på dålig inomhusluft, medan andra inte märker något alls, säger Levander till ÖT.

För någon vecka sedan sysselsatte olika narkotikabrott polisen på Åland i stor utsträckning.
Det brukas mycket tyngre droger på Åland, säger polisen Kristian Eriksson i Nya Åland och tillägger att det nuförtiden går snabbare att övergå från hasch till de tyngre drogerna, såsom t.ex. kokain, metamfetamin och ecstasy. Han säger också att det är otroligt alarmerande att ungdomarnas syn på droger blir allt mer liberal.
– Men vi funderar alla dagar på hur vi kan jobba förebyggande och få ungdomar att förstå hur farligt det är.
Trots ökningen av bruket av tunga droger sköter de allra flesta ungdomarna sig bra, poängterar polisen på Åland.

Vad är bra och vad kan utvecklas?
I Österbottens tidning berättar journalisten Ann-Sofi Berger denna vecka om hur hennes barn inte alla gånger uppskattar skolmaten.
”Jag uppmanar dem att berätta för kökspersonalen vad de tycker. Det är inte gnäll att ge konstruktiv kritik, hävdar jag. Kanske tycker många likadant. Men hur ger man feedback i lågstadiet när köket finns någon helt annanstans?
Det förekommer också lärare som tar mat med sig hemifrån i stället för att äta skolmaten, menar Berger och oroar sig för att det skaps en trend att det är finare att inte äta än att äta.
Men sist och slutligen – vi äter för att leva och den som inte klarar av att äta vår – trots allt – näringsrika skolmat, är inte så bra utrustad för vare sig skola eller livet. Kunde vi kanske vända på det hela och se skollunchen som en positiv sak som går att utveckla i stället för att håna den?”

Petri Salo lämnar posten som dekanus
FPV, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa mister sin dekanus Petri Salo, som dock fortsätter sin professur inom vuxenpedagogik. Personliga orsaker sägs stå bakom, skriver Vasabladet.
– Det har varit utmanande tider, i synnerhet ekonomiskt, säger Salo i Vbl.
– Det påverkar arbetet som dekanus genom att det kräver ständig uppföljning av finansieringen. Regeringens linje för högskolepolitik ställer höga krav på universiteten.
Salo har varit dekanus sedan början av 2015.
Det innebär en utmaning att fakulteten står utan dekanus, säger professorn i pedagogik vid ÅA, Fritjof Sahlström, men meddelar att det för hans del inte blir aktuellt att söka tjänsten som dekanus.
– Jag är rätt ny på min post och har många andra projekt på gång.